keyboard_tab Digital Market Act 2022/1925 SV

1.   Varje tredje part, inbegripet företagsanvändare, konkurrenter eller slutanvändare av de centrala plattformstjänster som förtecknas i beslutet om betecknande enligt artikel 3.9, samt deras företrädare, får informera den nationella behöriga myndighet i medlemsstaten som övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6, eller kommissionen direkt, om alla metoder eller beteenden från grindvakters sida som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde.

2.   Den nationella behöriga myndighet i medlemsstaten som övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6 och kommissionen ska ha full handlingsfrihet när det gäller lämpliga åtgärder och de är inte skyldiga att följa upp den mottagna informationen.

3.   Om den nationella behöriga myndighet i medlemsstaten som övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6, på grundval av den information den mottagit i enlighet med punkt 1 i den här artikeln, fastställer att det kan vara fråga om bristande efterlevnad av denna förordning, ska den översända denna information till kommissionen.

1.   Kommissionen och de nationella behöriga myndigheter i medlemsstaterna som övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6 ska samarbeta med varandra och genom Europeiska konkurrensnätverket underrätta varandra om sina respektive tillsynsåtgärder. De ska ha befogenhet att förse varandra med information om faktiska eller rättsliga omständigheter, även konfidentiella uppgifter. Om den behöriga myndigheten inte är medlem i Europeiska konkurrensnätverket ska kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för samarbete och informationsutbyte i ärenden som rör efterlevnaden av denna förordning och sådana myndigheters tillsyn av de fall som avses i artikel 1.6. Kommissionen får fastställa sådana åtgärder i en genomförandeakt som avses i artikel 46.1 l.

2.   Om en nationell behörig myndighet i medlemsstater som övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6 avser att inleda en utredning av grindvakter på grundval av den nationella lagstiftning som avses i artikel 1.6, ska den skriftligen underrätta kommissionen om den första formella utredningsåtgärden, innan eller omedelbart efter det att en sådan åtgärd har inletts. Denna information får också göras tillgänglig för övriga medlemsstaters nationella behöriga myndigheter som övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6.

3.   Om en nationell behörig myndighet i medlemsstaterna vilken övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6 avser att ålägga grindvakter skyldigheter på grundval av den nationella lagstiftning som avses i artikel 1.6 ska den senast 30 dagar innan förslaget till denna åtgärd antas översända förslaget till kommissionen, åtföljt av en motivering av åtgärden. Om det rör sig om interimistiska åtgärder ska den nationella behöriga myndighet i medlemsstaterna vilken övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6 underrätta kommissionen om det utkast till åtgärder som planeras så snart som möjligt och senast omedelbart efter antagandet av sådana åtgärder. Denna information får också göras tillgänglig för övriga medlemsstaters nationella behöriga myndigheter som övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6.

4.   De informationsmekanismer som föreskrivs i punkterna 2 och 3 ska inte tillämpas på beslut som planeras i enlighet med nationella koncentrationsregler.

5.   Information som utbyts i enlighet med punkterna 1–3 i denna artikel får endast utbytas och användas för att samordna tillämpningen av denna förordning och de regler som avses i artikel 1.6.

6.   Kommissionen får be medlemsstaternas nationella behöriga myndigheter som övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6 att stödja dess marknadsundersökningar i enlighet med denna förordning.

7.   En nationell behörig myndighet i medlemsstaterna som övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6 får på eget initiativ genomföra en utredning av ett fall av eventuell bristande efterlevnad av artiklarna 5, 6 och 7 i denna förordning på sitt territorium, om den enligt nationell rätt har behörighet och utredningsbefogenheter att göra detta. Den myndigheten ska skriftligen underrätta kommissionen innan den vidtar sin första utredningsåtgärd.

Om kommissionen inleder ett förfarande enligt artikel 20 ska de nationella behöriga myndigheterna i medlemsstaterna som övervakar efterlevnaden av de regler som avses i artikel 1.6 fråntas möjligheten att genomföra en sådan undersökning eller avsluta den om den redan pågår. Dessa myndigheter ska rapportera till kommissionen om resultaten av en sådan undersökning för att stödja kommissionen i dess roll som enda myndighet med befogenhet att övervaka efterlevnaden av bestämmelserna i av denna förordning.

1.   Vid förfaranden i samband med tillämpningen av denna förordning får nationella domstolar begära att kommissionen ska överlämna upplysningar som den förfogar över eller avge yttranden i frågor som rör tillämpningen av denna förordning.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen översända en kopia av eventuella skriftliga domar från nationella domstolar som beslutar om tillämpningen av denna förordning. Dessa kopior ska översändas utan dröjsmål efter det att den fullständiga skriftliga domen har meddelats parterna.

3.   När så krävs för en enhetlig tillämpning av denna förordning får kommissionen på eget initiativ lämna skriftliga synpunkter till nationella domstolar. Med tillstånd från domstolen i fråga får kommissionen också avge muntliga yttranden.

4.   Kommissionen får, men endast i syfte att utarbeta sina synpunkter, begära att den berörda nationella domstolen ska översända eller se till att alla handlingar som är nödvändiga för bedömningen av ärendet översänds till kommissionen.

5.   De nationella domstolarna får inte fatta beslut som strider mot ett beslut som kommissionen har antagit enligt denna förordning. De ska också undvika att fatta beslut som skulle stå i strid med ett beslut som kommissionen överväger i förfaranden som inletts enligt denna förordning. I detta syfte får den nationella domstolen bedöma om det är nödvändigt att inhibera förfarandet. Detta påverkar inte de nationella domstolarnas möjlighet att begära ett förhandsavgörande enligt artikel 267 i EUF-fördraget.

1.   Kommissionen ska inrätta en högnivågrupp för förordningen om digitala marknader (högnivågruppen).

2.   Högnivågruppen ska bestå av följande europeiska organ och nätverk:

a)	Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation.

b)	Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska dataskyddsstyrelsen.

c)	Europeiska konkurrensnätverket.

d)	Nätverket för konsumentskyddssamarbete.

e)	Den europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster.

3.   De europeiska organ och nätverk som avses i punkt 2 ska vart och ett ha samma antal företrädare i högnivågruppen. Antalet ledamöter i högnivågruppen ska inte överstiga 30.

4.   Kommissionen ska tillhandahålla högnivågruppen sekretariatstjänster för att underlätta dess arbete. Kommissionen ska vara ordförande i högnivågruppen och delta i dess möten. Högnivågruppen ska sammanträda på begäran av kommissionen minst en gång per kalenderår. Kommissionen ska också sammankalla gruppen till ett möte på begäran av majoriteten av gruppens ledamöter för att behandla en viss fråga.

5.   Högnivågruppen får ge kommissionen råd och sakkunskap på de områden som omfattas av medlemmarnas befogenheter, inbegripet

a)	råd och rekommendationer inom ramen för deras sakkunskap som är relevanta för alla allmänna frågor som rör genomförandet eller efterlevnaden av denna förordning, eller

b)	rådgivning och sakkunskap som främjar en konsekvent regleringsstrategi mellan olika regleringsinstrument.

6.   Högnivågruppen får i synnerhet identifiera och bedöma den aktuella och potentiella samverkan mellan denna förordning och de sektorsspecifika regler som tillämpas av de nationella myndigheter som ingår i de europeiska organ och nätverk som avses i punkt 2 och överlämna en årlig rapport till kommissionen med en sådan bedömning och identifiering av möjliga övergripande regleringsfrågor. En sådan rapport får åtföljas av rekommendationer som syftar till konvergens mot konsekventa sektorsövergripande strategier och synergier mellan genomförandet av denna förordning och av andra sektorsspecifika förordningar. Rapporten ska översändas till Europaparlamentet och rådet.

7.   I samband med marknadsundersökningar av nya tjänster och nya metoder får högnivågruppen bistå kommissionen med sakkunskap om behovet av att ändra, lägga till eller ta bort regler i denna förordning för att säkerställa att de digitala marknaderna i hela unionen är öppna och rättvisa.