Data Act 2023/2854 SV

Om ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan visar att det föreligger ett exceptionellt behov, enligt artikel 15, av att använda vissa data, inbegripet de relevanta metadata som är nödvändiga för tolkningen och användningen av dessa data, för att fullgöra sina lagstadgade skyldigheter av allmänt intresse, ska datahållare som är andra juridiska personer än offentliga organ och som innehar dessa data göra dem tillgängliga på vederbörligen motiverad begäran.

Artikel 15

Exceptionellt behov av att använda data

1. Ett exceptionellt behov av att använda vissa data i den mening som avses i detta kapitel ska vara begränsat i tid och omfattning och ska anses föreligga endast under någon av följande omständigheter:

a)	Om de begärda data är nödvändiga för att hantera ett allmänt nödläge och det offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet inte i tid, på ett ändamålsenligt sätt och på likvärdiga villkor kan erhålla sådana data på alternativa sätt.

Under omständigheter som inte omfattas av led a och endast när det gäller icke-personuppgifter, om

ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan agerar på grundval av unionsrätten eller nationell rätt och har identifierat specifika data, vars avsaknad hindrar den eller det från att utföra en specifik uppgift av allmänt intresse som uttryckligen föreskrivs i lag, såsom framställning av officiell statistik eller begränsning av eller återhämtning från ett allmänt nödläge, och

ii)

det offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet har uttömt alla andra till buds stående medel för att erhålla sådana data, inbegripet inköp av data på marknaden genom att erbjuda marknadspris, eller genom att förlita sig på befintliga skyldigheter för att göra data tillgängliga eller antagande av nya lagstiftningsåtgärder som skulle kunna säkerställa att data finns tillgängliga i tid.

2. Punkt 1 b ska inte tillämpas på mikroföretag och små företag.

3. Skyldigheten att visa att det offentliga organet inte har kunnat erhålla icke-personuppgifter genom att köpa in dem på marknaden ska inte gälla om den specifika uppgiften av allmänt intresse är framställning av officiell statistik och om inköp av sådana data inte är tillåtet enligt nationell rätt.

Artikel 17

Begäran om att data ska göras tillgängliga

1. Ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan som begär data enligt artikel 14 ska

a)	specificera vilka data som krävs, inbegripet de relevanta metadata som är nödvändiga för att tolka och använda dessa data,

b)	visa att de nödvändiga villkor för att det föreligger ett exceptionellt behov enligt artikel 15 för det ändamål för vilket data begärs är uppfyllda,

c)	förklara syftet med begäran, den avsedda användningen av begärda data, i tillämpliga fall även av en tredje part i enlighet med punkt 4 i denna artikel, användningens varaktighet, och när så är lämpligt hur behandlingen av personuppgifter ska tillgodose det exceptionella behovet,

d)	om möjligt specificera när data förväntas raderas av alla parter som har åtkomst till dem,

e)	motivera valet av datahållare till vilken begäran riktas,

f)	specificera eventuella andra offentliga organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorgan och de tredje parter med vilka begärda data förväntas delas,

om personuppgifter begärs, specificera vilka tekniska och organisatoriska åtgärder som är nödvändiga och proportionella för att genomföra dataskyddsprinciperna och de nödvändiga skyddsåtgärderna, såsom pseudonymisering, och huruvida datahållaren kan tillämpa anonymisering innan data görs tillgängliga,

h)	ange den rättsliga bestämmelse som tilldelar det begärande offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet den specifika uppgift av allmänt intresse som är relevant för begäran om data,

i)	ange den tidsfrist inom vilken data ska tillgängliggöras och den tidsfrist som avses i artikel 18.2 inom vilken datahållaren får neka eller begära ändring av begäran,

j)	göra sitt yttersta för att undvika att ett tillmötesgående av begäran om data leder till att datahållare blir ansvariga för överträdelser av unionsrätten eller nationell rätt.

2. En begäran om data enligt punkt 1 i denna artikel ska

a)	göras skriftligen och uttryckas på ett klart, koncist och tydligt språk som kan förstås av datahållaren,

b)	vara specifik avseende den typ av data som begärs och avse data som datahållaren har kontroll över vid tidpunkten för begäran,

c)	stå i proportion till det exceptionella behovet och vara motiverad, i fråga om detaljnivå och omfattning av begärda data och hur ofta dessa begärda data kommer att tillgås,

d)	respektera datahållarens legitima mål och innehålla ett åtagande om att säkerställa skyddet av företagshemligheter i enlighet med artikel 19.3 och beakta de kostnader och ansträngningar som krävs för att göra data tillgängliga,

gälla icke-personuppgifter och, endast om detta har visats vara otillräckligt för att tillgodose det exceptionella behovet av att använda data i enlighet med artikel 15.1 a, begära personuppgifter i pseudonymiserad form och fastställa de tekniska och organisatoriska åtgärder som ska vidtas för att skydda dessa data,

f)	informera datahållaren om de sanktioner som den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 ska ålägga enligt artikel 40 om begäran inte tillmötesgås,

om begäran görs av ett offentligt organ, överföras till den datasamordnare som avses i artikel 37 i den medlemsstat där det begärande offentliga organet är etablerat, som utan oskäligt dröjsmål ska offentliggöra begäran på nätet såvida datasamordnaren inte anser att sådant offentliggörande skulle utgöra en risk för den allmänna säkerheten,

h)	om begäran görs av kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan, utan oskäligt dröjsmål göras tillgänglig på nätet,

i)	om personuppgifter begärs, utan oskäligt dröjsmål anmälas till den tillsynsmyndighet som ansvarar för att övervaka tillämpningen av förordning (EU) 2016/679 i den medlemsstat där det offentliga organet är etablerat.

Europeiska centralbanken och unionsorgan ska underrätta kommissionen om sina begäranden.

3. Ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan får inte göra data som erhållits enligt detta kapitel tillgängliga för vidareutnyttjande enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2022/868 eller artikel 2.11 i direktiv (EU) 2019/1024. Förordning (EU) 2022/868 och direktiv (EU) 2019/1024 ska inte tillämpas på data som innehas av offentliga organ och som erhållits enligt detta kapitel.

4. Punkt 3 i denna artikel hindrar inte ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan från att utbyta data som erhållits enligt detta kapitel med andra offentliga organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorgan, i syfte att fullgöra de uppgifter som avses i artikel 15, enligt vad som anges i begäran i enlighet med punkt 1 f i den här artikeln, eller att göra dessa data tillgängliga för en tredje part om det eller den genom ett offentligt tillgängligt avtal har delegerat tekniska inspektioner eller andra funktioner till denna tredje part. Skyldigheterna för offentliga organ enligt artikel 19, särskilt skyddsåtgärder för att bevara konfidentialiteten för företagshemligheter, ska även tillämpas på sådana tredje parter. Om ett offentligt organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan överför eller tillgängliggör data enligt den här punkten ska det eller den utan oskäligt dröjsmål underrätta den datahållare från vilken dessa data mottogs.

5. Om datahållaren anser att dess rättigheter enligt detta kapitel har kränkts genom överföringen eller tillgängliggörandet av data, får denne lämna in ett klagomål till den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 i den medlemsstat där datahållaren är etablerad.

6. Kommissionen ska utarbeta en mall för begäranden enligt denna artikel.

Artikel 18

Tillmötesgående av begäran om data

1. En datahållare som mottar en begäran om att göra data tillgängliga enligt detta kapitel ska utan oskäligt dröjsmål göra dessa data tillgängliga för det begärande offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan, med beaktande av nödvändiga tekniska, organisatoriska och rättsliga åtgärder.

2. Utan att det påverkar de särskilda behov vad gäller tillgänglighet av data som fastställs i unionsrätten eller nationell rätt får en datahållare avslå eller ansöka om ändring av en begäran om att göra data tillgängliga enligt detta kapitel utan oskäligt dröjsmål och under alla omständigheter senast fem arbetsdagar efter mottagandet av en begäran om data som är nödvändiga för att hantera ett allmänt nödläge och utan oskäligt dröjsmål och, under alla omständigheter, senast 30 arbetsdagar efter mottagandet av en sådan begäran i andra fall av exceptionellt behov, av något av följande skäl:

a)	Datahållaren har inte kontroll över de data som begärs.

b)	En liknande begäran för samma ändamål har tidigare lämnats in av ett annat offentligt organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan, och datahållaren har inte underrättats om att dessa data har raderats enligt artikel 19.1 c.

c)	Begäran uppfyller inte villkoren i artikel 17.1 och 17.2.

3. Om datahållaren beslutar sig för att avslå begäran eller ansöka om ändring av den i enlighet med punkt 2 b, ska denne ange identiteten på det offentliga organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller det unionsorgan som tidigare lämnat in en begäran för samma ändamål.

4. Om de data som begärs innehåller personuppgifter ska datahållaren anonymisera personuppgifterna på korrekt sätt, såvida det inte för att tillmötesgå begäran om att göra data tillgängliga för ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan krävs att personuppgifterna lämnas ut. I sådana fall ska datahållaren pseudonymisera personuppgifterna.

5. Om det offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet vill överklaga en datahållares vägran att tillhandahålla begärda data eller om datahållaren vill bestrida begäran och ärendet inte kan lösas genom en lämplig ändring av begäran, ska ärendet hänskjutas till den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 i den medlemsstat där datahållaren är etablerad.

Artikel 19

Skyldigheter för offentliga organ, kommissionen, Europeiska centralbanken och unionsorgan

1. Ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan som tar emot data till följd av en begäran enligt artikel 14

a)	får inte använda dessa data på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket de begärdes,

b)	ska ha genomfört tekniska och organisatoriska åtgärder som bevarar konfidentialiteten och integriteten avseende de data som begärs och säkerheten vid överföring av data, särskilt personuppgifter, och som skyddar de registrerades rättigheter och friheter,

ska radera dessa data så snart de inte längre är nödvändiga för det angivna ändamålet och utan oskäligt dröjsmål informera datahållaren och enskilda personer eller organisationer som har tagit emot data enligt artikel 21.1 om att de har raderats, såvida det inte krävs att dessa data arkiveras i enlighet med unionsrätt eller nationell rätt om allmänhetens tillgång till handlingar i samband med insynsskyldigheter.

2. Ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken, ett unionsorgan eller en tredje part som tar emot data enligt detta kapitel får inte

a)	använda data eller insikter om datahållarens ekonomiska situation, tillgångar och produktions- eller driftsmetoder för att utveckla eller förbättra en uppkopplad produkt eller tillhörande tjänst som konkurrerar med datahållarens uppkopplade produkt eller tillhörande tjänst,

b)	dela dessa data med en annan tredje part för något av de ändamål som avses i led a.

3. Röjande av företagshemligheter till ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan ska endast krävas i den mån det är absolut nödvändigt för att uppnå syftet med en begäran enligt artikel 15. I sådana fall ska datahållaren eller, om det inte rör sig om samma person, innehavaren av en företagshemlighet identifiera de data som skyddas som företagshemligheter, inbegripet relevanta metadata. Det offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet ska före röjandet av företagshemligheter vidta alla nödvändiga och lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att bevara konfidentialiteten för företagshemligheterna, när så är lämpligt även användning av standardavtalsvillkor och tekniska standarder samt tillämpning av uppförandekoder.

4. Ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan ska ansvara för säkerheten för de data som de tar emot.

Artikel 20

Ersättning vid situationer då det föreligger ett exceptionellt behov

1. Andra datahållare än mikroföretag och små företag ska kostnadsfritt tillgängliggöra de data som är nödvändiga för att hantera ett allmänt nödläge enligt artikel 15.1 a. Det offentliga organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller det unionsorgan som har tagit emot dessa data ska ge datahållaren offentligt erkännande på begäran av datahållaren.

2. Datahållaren ska ha rätt till skälig ersättning för att göra data tillgängliga i enlighet med en begäran som gjorts enligt artikel 15.1 b. Sådan ersättning ska täcka de tekniska och organisatoriska kostnader som uppstår till följd av tillmötesgåendet av begäran, inbegripet, vid behov, kostnaderna för anonymisering, pseudonymisering, aggregering och teknisk anpassning, och en rimlig marginal. På begäran av det offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet ska datahållaren tillhandahålla information om underlaget till kostnadsberäkningen och den rimliga marginalen.

3. Punkt 2 ska också vara tillämplig om mikroföretag och små företag begär ersättning för att göra data tillgängliga.

4. Datahållare ska inte ha rätt till ersättning för att göra data tillgängliga i enlighet med en begäran som gjorts enligt artikel 15.1 b, om den specifika uppgiften av allmänt intresse är framställning av officiell statistik och om inköp av data inte är tillåten enligt nationell rätt. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om inköp av data för framställning av officiell statistik inte är tillåtet enligt nationell rätt.

5. Om det offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet inte godtar den ersättningsnivå som datahållaren begär, får det eller den lämna in ett klagomål till den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 i den medlemsstat där datahållaren är etablerad.

Artikel 21

Delning av data som erhållits i samband med ett exceptionellt behov med forskningsorganisationer eller statistikorgan

1. Ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan ska ha rätt att dela data som mottagits enligt detta kapitel

a)	med enskilda personer eller organisationer i syfte att bedriva vetenskaplig forskning eller analys som är förenlig med det ändamål för vilket data begärdes, eller

b)	med nationella statistikbyråer och Eurostat för framställning av officiell statistik.

2. Enskilda personer eller organisationer som tar emot data enligt punkt 1 ska agera utan vinstsyfte eller inom ramen för ett uppdrag av allmänt intresse som erkänns i unionsrätten eller nationell rätt. Detta omfattar inte organisationer på vilka kommersiella företag har ett betydande inflytande som sannolikt skulle kunna leda till förmånstillträde till forskningsresultaten.

3. Enskilda personer eller organisationer som tar emot data enligt punkt 1 i denna artikel ska fullgöra samma skyldigheter som dem som är tillämpliga på offentliga organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorgan enligt artiklarna 17.3 och 19.

4. Trots vad som anges i artikel 19.1 c får enskilda personer eller organisationer som tar emot data enligt punkt 1 i den här artikeln behålla de data som mottagits för det ändamål för vilket data begärdes i upp till sex månader efter det att dessa data har raderats av de offentliga organen, kommissionen, Europeiska centralbanken och unionsorgan.

5. Om ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan har för avsikt att överföra eller tillgängliggöra data enligt punkt 1 i denna artikel ska det eller den utan oskäligt dröjsmål underrätta den datahållare från vilken dessa data mottogs samt uppge identitet och kontaktuppgifter för den organisation eller enskilda person som tar emot data, ändamålet med överföringen eller tillgängliggörandet av data, den period under vilken data ska användas och de tekniska skyddsåtgärder och organisatoriska åtgärder som har vidtagits för att skydda dessa data, även om det rör sig om personuppgifter eller företagshemligheter. Om datahållaren inte godtar överföringen eller tillgängliggörandet av data, får denne lämna in ett klagomål till den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 i den medlemsstat där datahållaren är etablerad.

Artikel 22

Ömsesidigt bistånd och gränsöverskridande samarbete

1. Offentliga organ, kommissionen, Europeiska centralbanken och unionsorgan ska samarbeta och bistå varandra för att genomföra detta kapitel på ett konsekvent sätt.

2. Data som utbyts i samband med begärt bistånd och som tillhandahållits enligt punkt 1 får inte användas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket de begärdes.

3. Om ett offentligt organ avser att begära data från en datahållare som är etablerad i en annan medlemsstat, ska den först underrätta den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 i den medlemsstaten om den avsikten. Detta krav ska även gälla för begäranden från kommissionen, Europeiska centralbanken och unionsorgan. Begäran ska granskas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där datahållaren är etablerad.

4. Efter att ha granskat begäran mot bakgrund av kraven enligt artikel 17, ska den relevanta behöriga myndigheten utan oskäligt dröjsmål vidta en av följande åtgärder:

Överföra begäran till datahållaren och i tillämpliga fall ge det begärande offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet råd om det eventuella behovet av att samarbeta med offentliga organ i den medlemsstat där datahållaren är etablerad, i syfte att minska den administrativa bördan för datahållaren när det gäller att tillmötesgå begäran.

b)	Avslå begäran av vederbörligen motiverade skäl i enlighet med detta kapitel.

Det begärande offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet ska beakta råden från och de skäl som anges av den relevanta behöriga myndigheten enligt första stycket innan ytterligare åtgärder vidtas, såsom en inlämning på nytt av begäran, i tillämpliga fall.

KAPITEL VI

BYTE AV DATABEHANDLINGSTJÄNSTER

Artikel 37

Behöriga myndigheter och datasamordnare

1. Varje medlemsstat ska utse en eller flera behöriga myndigheter som ska ansvara för tillämpningen och efterlevnaden av denna förordning (behöriga myndigheter). Medlemsstaterna får inrätta en eller flera nya myndigheter eller förlita sig på befintliga myndigheter.

2. Om en medlemsstat utser mer än en behörig myndighet ska den bland dem utse en datasamordnare för att underlätta samarbetet mellan de behöriga myndigheterna och bistå enheter som omfattas av denna förordning i alla frågor som rör dess tillämpning och efterlevnad. De behöriga myndigheterna ska, vid utövandet av de uppgifter och befogenheter som tilldelats dem enligt punkt 5, samarbeta med varandra.

3. De tillsynsmyndigheter som ansvarar för att övervaka tillämpningen av förordning (EU) 2016/679 ska ansvara för att övervaka tillämpningen av den här förordningen när det gäller skyddet av personuppgifter. Kapitlen VI och VII i förordning (EU) 2016/679 ska gälla i tillämpliga delar.

Europeiska datatillsynsmannen ska ansvara för att övervaka tillämpningen av denna förordning i den mån den berör kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorgan. Där det är relevant ska artikel 62 i förordning (EU) 2018/1725 gälla i tillämpliga delar.

Uppgifterna och befogenheterna för de tillsynsmyndigheter som avses i denna punkt ska utövas med avseende på behandling av personuppgifter.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 i denna artikel gäller följande:

a)	När det gäller sektorsspecifika frågor som rör åtkomst till och användning av data i samband med tillämpningen av denna förordning ska sektorsmyndigheternas behörighet respekteras.

b)	Den behöriga myndighet som ansvarar för tillämpningen och kontrollen av efterlevnaden av artiklarna 23–31, 34 och 35 ska ha erfarenhet på området data och elektroniska kommunikationstjänster.

5. Medlemsstaterna ska säkerställa att uppgifterna och befogenheterna för de behöriga myndigheterna är tydligt definierade och omfattar följande:

a)	Öka datakompetensen och medvetenheten bland de användare och enheter som omfattas av denna förordning om deras rättigheter och skyldigheter enligt denna förordning.

Hantera klagomål som härrör från påstådda överträdelser av denna förordning, inbegripet vad gäller företagshemligheter, och i lämplig utsträckning undersöka föremålet för klagomålen och regelbundet inom rimlig tid informera de klagande, i tillämpliga fall i enlighet med nationell rätt, om hur utredningen fortskrider och om resultatet av den, särskilt om ytterligare utredning eller samordning med en annan behörig myndighet är nödvändig.

c)	Utföra undersökningar om frågor som rör tillämpningen av denna förordning, inbegripet på grundval av information som erhålls från en annan behörig myndighet eller offentlig myndighet.

d)	Ålägga effektiva, proportionella och avskräckande ekonomiska sanktioner, som kan inbegripa viten och sanktioner med retroaktiv verkan, eller inleda rättsliga förfaranden för åläggande av böter,

e)	Övervaka den tekniska och relevanta kommersiella utveckling som är relevant för tillgängliggörande och användning av data,

Samarbeta med behöriga myndigheter i andra medlemsstater och, i förekommande fall, med kommissionen eller Europeiska datainnovationsstyrelsen, för att säkerställa en konsekvent och effektiv tillämpning av denna förordning, inbegripet utbyte av all relevant information på elektronisk väg, utan oskäligt dröjsmål, även avseende punkt 10 i denna artikel.

Samarbeta med de relevanta behöriga myndigheter som ansvarar för genomförandet av andra unionsrättsakter eller nationella rättsakter, inbegripet med myndigheter med behörighet på området data och elektroniska kommunikationstjänster, med den tillsynsmyndighet som ansvarar för att övervaka tillämpningen av förordning (EU) 2016/679 eller med sektorsmyndigheter för att säkerställa att den här förordningen verkställs i överensstämmelse med annan unionsrätt och nationell rätt.

h)	Samarbeta med de relevanta behöriga myndigheterna för att säkerställa att artiklarna 23–31, artikel 34 och 35 verkställs i överensstämmelse med annan unionsrätt och självreglering som är tillämplig på leverantörer av databehandlingstjänster.

i)	Säkerställa att bytesavgifter avskaffas i enlighet med artikel 29.

j)	Granska de begäranden om data som gjorts enligt kapitel V.

Om en datasamordnare har utsetts ska denna underlätta det samarbete som avses i första stycket f, g och h och på begäran bistå de behöriga myndigheterna.

6. Datasamordnaren ska, om en sådan behörig myndighet har utsetts,

a)	fungera som enda kontaktpunkt för alla frågor som rör tillämpningen av denna förordning,

b)	säkerställa att offentliga organs begäranden om att göra data tillgängliga på grund av ett exceptionellt behov enligt kapitel V finns tillgängliga för allmänheten på nätet och främja frivilliga avtal om datadelning mellan offentliga organ och datahållare,

c)	årligen informera kommissionen om de avslag som det underrättats om enligt artiklarna 4.2, 4.8 och 5.11.

7. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen namnen på de behöriga myndigheterna och deras uppgifter och befogenheter samt, i tillämpliga fall, namnet på datasamordnaren. Kommissionen ska föra ett offentligt register över dessa myndigheter.

8. När de behöriga myndigheterna utför sina uppgifter och utövar sina befogenheter i enlighet med denna förordning ska de vara opartiska och stå fria från all yttre påverkan, direkt eller indirekt, och får varken begära eller ta emot instruktioner i enskilda ärenden från någon annan offentlig myndighet eller någon privat part.

9. Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna har tillräckliga personalresurser och tekniska resurser och relevant sakkunskap för att de på ett effektivt sätt ska kunna utföra sina uppgifter i enlighet med denna förordning.

10. Enheter som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning ska omfattas av behörigheten för den medlemsstat där de är etablerade. Om enheten är etablerad i fler än en medlemsstat ska den anses omfattas av behörigheten för den medlemsstat där den har sitt huvudsakliga etableringsställe, dvs. där enheten har sitt huvudkontor eller säte från vilket de huvudsakliga finansiella funktionerna och den operativa kontrollen utövas.

11. Varje enhet som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning och som gör uppkopplade produkter tillgängliga eller erbjuder tillhörande tjänster i unionen, och som inte är etablerad i unionen, ska utse en rättslig företrädare i en av medlemsstaterna.

12. För att säkerställa efterlevnaden av denna förordning ska enheter som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning och som gör uppkopplade produkter tillgängliga eller erbjuder tillhörande tjänster i unionen bemyndiga en rättslig företrädare som de behöriga myndigheterna ska vända sig till utöver eller i stället för enheten med avseende på alla frågor som rör denna enhet. Den rättsliga företrädaren ska samarbeta med de behöriga myndigheterna och, på begäran, för dessa på ett övergripande sätt påvisa de åtgärder som vidtagits och de bestämmelser som införts av enheter som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning och som gör uppkopplade produkter tillgängliga eller erbjuder tillhörande tjänster i unionen för att säkerställa efterlevnaden av denna förordning.

13. En enhet som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning och som gör uppkopplade produkter tillgängliga eller erbjuder tillhörande tjänster i unionen ska anses omfattas av den medlemsstats behörighet där dess rättsliga företrädare finns. Att en sådan enhet utser en rättslig företrädare ska inte påverka denna enhets ansvar eller rättsliga åtgärder som kan vidtas mot denna enhet. Fram till dess att en enhet utser en rättslig företrädare i enlighet med denna artikel ska den i tillämpliga fall omfattas av alla medlemsstaters behörighet med avseende på att säkerställa tillämpningen och efterlevnaden av denna förordning. Varje behörig myndighet får utöva sin behörighet, inbegripet genom att ålägga effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner, förutsatt att enheten inte är föremål för verkställighetsförfaranden enligt denna förordning avseende samma sakförhållanden vid en annan behörig myndighet.

14. De behöriga myndigheterna ska ha befogenhet att från användare, datahållare eller datamottagare, eller deras rättsliga företrädare, som omfattas av deras medlemsstats behörighet begära all information som krävs för att kontrollera efterlevnaden av denna förordning. Varje begäran om information ska stå i proportion till den underliggande uppgiftens utförande och innehålla en motivering.

15. Om en behörig myndighet i en medlemsstat begär bistånd eller verkställighetsåtgärder från en behörig myndighet i annan medlemsstat ska den lämna en motiverad begäran. En behörig myndighet ska vid mottagandet av en sådan begäran utan oskäligt dröjsmål lämna ett svar med detaljerade uppgifter om de åtgärder som har vidtagit eller som avses att vidtas.

16. Behöriga myndigheter ska respektera principen om konfidentialitet samt om yrkes- och affärshemligheter och ska skydda personuppgifter i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt. All information som utbyts inom ramen för en begäran om bistånd och som tillhandahålls enligt denna artikel får användas endast med avseende på det ärende för vilket den har begärts.

Artikel 40

Sanktioner

1. Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av bestämmelserna i denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

2. Senast den 12 september 2025 ska medlemsstaterna till kommissionen anmäla dessa regler och åtgärder samt utan dröjsmål anmäla eventuella ändringar som berör dem. Kommissionen ska regelbundet uppdatera och föra ett lättillgängligt offentligt register över dessa åtgärder.

3. Medlemsstaterna ska beakta rekommendationerna från Europeiska datainnovationsstyrelsen och följande icke uttömmande kriterier för åläggande av sanktioner för överträdelser av denna förordning:

a)	Överträdelsens art, allvar, omfattning och varaktighet.

b)	Varje åtgärd som den överträdande parten har vidtagit för att begränsa eller avhjälpa den skada som överträdelsen har orsakat.

c)	Eventuella tidigare överträdelser som begåtts av den överträdande parten.

d)	De ekonomiska fördelar som den överträdande parten har erhållit eller de förluster denna har undvikit genom överträdelsen, i den mån sådana fördelar eller förluster kan fastställas på ett tillförlitligt sätt.

e)	Eventuella andra försvårande eller förmildrande omständigheter som är tillämpliga på ärendet.

f)	Den överträdande partens årsomsättning i unionen under det föregående räkenskapsåret.

4. För överträdelser av de skyldigheter som fastställs i kapitlen II, III och V i denna förordning får de tillsynsmyndigheter som ansvarar för att övervaka tillämpningen av förordning (EU) 2016/679 inom ramen för sin behörighet påföra administrativa sanktionsavgifter i enlighet med artikel 83 i förordning (EU) 2016/679 på upp till det belopp som avses i artikel 83.5 i den förordningen.

5. För överträdelser av de skyldigheter som fastställs i kapitel V i denna förordning får Europeiska datatillsynsmannen inom ramen för sin behörighet påföra administrativa sanktionsavgifter i enlighet med artikel 66 i förordning (EU) 2018/1725 på upp till det belopp som avses i artikel 66.3 i den förordningen.

whereas

keyboard_tab Data Act 2023/2854 SV

Data Act 2023/2854 SV