search


keyboard_tab Data Act 2023/2854 SV

BG CS DA DE EL EN ES ET FI FR GA HR HU IT LV LT MT NL PL PT RO SK SL SV print pdf

2023/2854 SV cercato: 'tekniska' . Output generated live by software developed by IusOnDemand srl


expand index tekniska:


whereas tekniska:


definitions:


cloud tag: and the number of total unique words without stopwords is: 1600

 

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

data: varje digital återgivning av handlingar, fakta eller information och varje sammanställning av sådana handlingar, fakta eller information, även i form av ljudupptagningar, bildupptagningar eller audiovisuella upptagningar.

2.

metadata: en strukturerad beskrivning av innehållet i eller användningen av data som underlättar sökningen i eller användningen av dessa data.

3.

personuppgifter: personuppgifter enligt definitionen i artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/679.

4.

icke-personuppgifter: andra data än personuppgifter.

5.

uppkopplad produkt: en vara som erhåller, genererar eller samlar in data om sin användning eller om sin miljö, och som kan kommunicera produktdata via en elektronisk kommunikationstjänst, fysisk åtkomst, åtkomst genom uppkoppling eller åtkomst i enheten, och vars huvudfunktion inte är att lagra, behandla eller överföra data för någon annan part än användaren.

6.

tillhörande tjänst: en digital tjänst, annan än en elektronisk kommunikationstjänst, inbegripet programvara, som är ansluten till produkten vid tidpunkten för köp, hyra eller leasing på ett sådant sätt att den uppkopplade produkten inte skulle kunna utföra en eller flera av sina funktioner utan den, eller som senare ansluts till produkten av tillverkaren eller en tredje part för att lägga till, uppdatera eller anpassa funktioner hos den uppkopplade produkten.

7.

behandling: en åtgärd eller kombination av åtgärder som utförs på data eller datamängder, oberoende av om de utförs automatiserat eller inte, såsom insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, bearbetning eller ändring, framtagning, läsning, användning, utlämnande genom överföring, spridning eller tillhandahållande på annat sätt, justering eller sammanförande, begränsning, radering eller förstöring.

8.

databehandlingstjänst: en digital tjänst som tillhandahålls en kund och som möjliggör allmän nätverkstillgång på begäran till en gemensam pool av konfigurerbara, skalbara och elastiska databehandlingsresurser av centraliserad, distribuerad eller mycket distribuerad art och som snabbt kan tillhandahållas och levereras med minsta möjliga administration eller interaktion med tjänsteleverantören.

9.

samma tjänstetyp: en uppsättning databehandlingstjänster som delar samma primära mål, databehandlingstjänstemodell och huvudsakliga funktioner.

10.

dataförmedlingstjänst: dataförmedlingstjänst enligt definitionen i artikel 2.11 i förordning (EU) 2022/868.

11.

registrerad: registrerad som avses i artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/679.

12.

användare: en fysisk eller juridisk person som äger en uppkopplad produkt eller till vilken tillfälliga rättigheter att använda den uppkopplade produkten har överlåtits genom avtal, eller som erhåller tillhörande tjänster.

13.

datahållare: en fysisk eller juridisk person som har en rätt eller skyldighet, i enlighet med denna förordning, tillämplig unionsrätt eller nationell lagstiftning som antagits i enlighet med unionsrätten, att använda och tillgängliggöra data, inbegripet produktdata eller data från tillhörande tjänster som denne har hämtat eller genererat under tillhandahållandet av en tillhörande tjänst, om detta avtalats.

14.

datamottagare: en fysisk eller juridisk person som agerar för syften kopplade till personens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke och som är en annan än användaren av en uppkopplad produkt eller tillhörande tjänst, för vilken datahållaren gör data tillgängliga, inbegripet en tredje part på begäran från användaren till datahållaren eller i enlighet med en rättslig skyldighet enligt unionsrätten eller nationell lagstiftning som antagits i enlighet med unionsrätten.

15.

produktdata: data som genereras genom användning av en uppkopplad produkt och som tillverkaren har utformat för att kunna hämtas via en elektronisk kommunikationstjänst, via fysisk åtkomst eller åtkomst i enheten av en användare, datahållare eller en tredje part, inbegripet tillverkaren i tillämpliga fall.

16.

data från en tillhörande tjänst: data som representerar digitaliseringen av användaråtgärder eller användarhändelser som kan härledas från den uppkopplade produkten och som registreras avsiktligt av användaren eller genereras som en biprodukt av användarens åtgärder under leverantörens tillhandahållande av en tillhörande tjänst.

17.

lätt åtkomliga data: produktdata och data från en tillhörande tjänst som en datahållare lagligen erhåller eller lagligen kan erhålla från den uppkopplade produkten eller tillhörande tjänsten, utan oproportionella ansträngningar som går utöver en enkel åtgärd.

18.

företagshemlighet: företagshemlighet enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv (EU) 2016/943.

19.

innehavare av en företagshemlighet: en innehavare av en företagshemlighet enligt definitionen i artikel 2.2 i direktiv (EU) 2016/943.

20.

profilering: profilering enligt definitionen i artikel 4.4 i förordning (EU) 2016/679.

21.

tillhandahållande på marknaden: leverans av en uppkopplad produkt för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller gratis.

22.

utsläppande på marknaden: det första tillhandahållandet av en uppkopplad produkt på unionens marknad.

23.

konsument: en fysisk person som agerar för ändamål som faller utanför den personens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke.

24.

företag: en fysisk eller juridisk person som när det gäller avtal eller praxis som omfattas av denna förordning agerar för syften som är kopplade till personens näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke.

25.

små företag: små företag enligt definitionen i artikel 2.2 i bilagan till rekommendation 2003/361/EG.

26.

mikroföretag: ett mikroföretag enligt definitionen i artikel 2.3 i bilagan till rekommendation 2003/361/EG.

27.

unionsorgan: de unionsorgan och unionsbyråer som inrättats genom eller enligt akter som antagits på grundval av fördraget om Europeiska unionen, EUF-fördraget eller fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

28.

offentliga organ: medlemsstaternas nationella, regionala eller lokala myndigheter och medlemsstaternas offentligrättsliga organ, eller sammanslutningar som bildats av en eller flera sådana myndigheter eller ett eller flera sådana organ.

29.

allmänt nödläge: en exceptionell situation under en begränsad tid, såsom ett hot mot folkhälsan, ett nödläge till följd av naturkatastrofer eller en större katastrof orsakad av människan, inbegripet en större cybersäkerhetsincident, med negativa konsekvenser för befolkningen i unionen, en medlemsstat eller en del av en medlemsstat, som medför en risk för allvarliga och bestående återverkningar på levnadsvillkoren eller den ekonomiska och finansiella stabiliteten, eller avsevärd och omedelbar värdeminskning av ekonomiska tillgångar i unionen eller berörda medlemsstater, och som fastställs och officiellt utlyses i enlighet med relevanta förfaranden i unionsrätten eller nationell rätt.

30.

kund: en fysisk eller juridisk person som har ingått ett avtalsförhållande med en leverantör av databehandlingstjänster i syfte att använda en eller flera databehandlingstjänster.

31.

virtuella assistenter: programvara som kan behandla uppmaningar, uppdrag eller frågor, inbegripet sådana baserade på ljud, skrift, gester eller rörelse, och som baserat på dessa uppmaningar, uppdrag eller frågor ger åtkomst till andra tjänster eller kontrollerar uppkopplade produkters funktioner.

32.

digitala tillgångar: element i digitalt format, inbegripet applikationer, för vilka kunden har nyttjanderätt, oberoende av avtalsförhållandet med den databehandlingstjänst som kunden avser att byta från.

33.

lokal IKT-infrastruktur: IKT-infrastruktur och databehandlingsresurser som ägs, hyrs eller leasas av kunden, är belägna i kundens egen datacentral och drivs av kunden eller en tredje part.

34.

byte: process som inbegriper en ursprunglig leverantör av databehandlingstjänster, en kund till en databehandlingstjänst och, i tillämpliga fall, en destinationsleverantör av databehandlingstjänster, varigenom kunden till en databehandlingstjänst byter från användning av en databehandlingstjänst till användning av en annan databehandlingstjänst av samma tjänstetyp eller en annan tjänst som erbjuds av en annan leverantör av databehandlingstjänster, eller till lokal IKT-infrastruktur, inbegripet genom extrahering, anpassning och uppladdning av data.

35.

uttagsavgifter för data: avgifter för dataöverföring som tas ut av kunder för att de ska kunna extrahera sina data genom nätverket från IKT-infrastrukturen hos en leverantör av databehandlingstjänster till en annan leverantörs system eller till lokal IKT-infrastruktur.

36.

bytesavgifter: andra avgifter än standardavgifter eller straffavgifter för förtida uppsägning som en leverantör av databehandlingstjänster tar ut av en kund för de åtgärder som föreskrivs i denna förordning för att byta till en annan leverantörs system eller till lokal IKT-infrastruktur, inbegripet uttagsavgifter för data.

37.

funktionell likvärdighet: att på grundval av kundens exporterbara data och digitala tillgångar återställa en miniminivå av funktionalitet i miljön för en ny databehandlingstjänst av samma tjänstetyp efter bytesprocessen, där destinationstjänsten för databehandling levererar ett väsentligen jämförbart resultat som svar på samma input för delade funktioner som tillhandahålls kunden enligt avtalet.

38.

exporterbara data: vid tillämpning av artiklarna 23–31 och 35, in- och utdata, inklusive metadata, som direkt eller indirekt genereras eller samgenereras genom kundens användning av databehandlingstjänsten, med undantag för tillgångar eller data som skyddas genom immateriella rättigheter, eller som utgör en företagshemlighet, som tillhör leverantörer av databehandlingstjänster eller tredje parter.

39.

smart kontrakt: ett datorprogram som används för automatiserat genomförande av ett avtal eller en del därav med hjälp av en sekvens av elektroniska dataposter och som säkerställer deras integritet och korrektheten hos deras kronologiska ordningsföljd.

40.

interoperabilitet: förmågan hos två eller fler dataområden eller kommunikationsnät, system, uppkopplade produkter, applikationer, databehandlingstjänster eller komponenter att utbyta och använda data för att utföra sina funktioner.

41.

öppen interoperabilitetsspecifikation: en teknisk specifikation på informations- och kommunikationsteknikområdet som är resultatinriktad på att uppnå interoperabilitet mellan databehandlingstjänster.

42.

gemensamma specifikationer: ett dokument, som inte är en standard, vilket omfattar tekniska lösningar som gör det möjligt att uppfylla vissa krav och skyldigheter som fastställs enligt denna förordning.

43.

harmoniserad standard: en harmoniserad standard enligt definitionen i artikel 2.1 c i förordning (EU) nr 1025/2012.

KAPITEL II

DATADELNING MELLAN FÖRETAG OCH KONSUMENTER OCH MELLAN FÖRETAG

Artikel 3

Skyldighet att göra produktdata och data från tillhörande tjänster tillgängliga för användaren

1.   Uppkopplade produkter ska utformas och tillverkas, och tillhörande tjänster ska utformas och tillhandahållas, så att produktdata och data från tillhörande tjänster, inbegripet relevanta metadata som krävs för att tolka och använda dessa data, som standard är direkt tillgängliga för användaren, när detta är relevant och tekniskt möjligt, på ett enkelt, säkert och kostnadsfritt sätt i ett heltäckande, strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart format.

2.   Innan ett avtal om köp, hyra eller leasing av en uppkopplad produkt ingås ska försäljaren, uthyraren eller leasegivaren, som kan vara tillverkaren, lämna åtminstone följande information till användaren på ett tydligt och begripligt sätt:

a)

Typen, formatet och den uppskattade mängden produktdata som den uppkopplade produkten kan generera.

b)

Huruvida den uppkopplade produkten kan generera data kontinuerligt och i realtid.

c)

Huruvida den uppkopplade produkten kan lagra data på enheten eller på en fjärrserver, inbegripet, i förekommande fall, den planerade lagringstiden.

d)

Hur användaren kan få åtkomst till, hämta eller, i relevanta fall, radera datan, inbegripet de tekniska medlen för detta, samt deras användningsvillkor och tjänstekvalitet.

3.   Innan ett avtal om tillhandahållande av en tillhörande tjänst ingås ska leverantören av en sådan tjänst lämna åtminstone följande information till användaren på ett tydligt och begripligt sätt:

a)

Arten, den uppskattade mängden och insamlingsfrekvensen för de produktdata som den presumtiva datahållaren förväntas erhålla och, i förekommande fall, villkoren för användarens åtkomst till eller hämtning av sådana data, inbegripet den presumtiva datahållarens arrangemang för datalagring och lagringstiden.

b)

Arten och den uppskattade mängden av de data från tillhörande tjänster som ska genereras samt villkoren för användarens åtkomst till eller hämtning av sådana data, inbegripet den presumtiva datahållarens arrangemang för datalagring och lagringstiden.

c)

Huruvida den presumtiva datahållaren förväntar sig att själv använda lätt åtkomliga data och de ändamål för vilka dessa data ska användas, och om den avser att tillåta en eller flera tredje parter att använda dessa data för ändamål som överenskommits med användaren.

d)

Den presumtiva datahållarens och, i tillämpliga fall, andra databehandlingsparters, identitet, såsom dennes företagsnamn och den geografiska adress där denne är etablerad.

e)

De kommunikationsmedel som gör det möjligt att snabbt kontakta den presumtiva datahållaren och effektivt kommunicera med denna.

f)

Hur användaren kan begära att data delas med en tredje part och, i förekommande fall, avsluta datadelningen.

g)

Användarens rätt att lämna in ett klagomål om överträdelse av någon av bestämmelserna i detta kapitel till den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37.

h)

Huruvida en presumtiv datahållare är innehavare av en företagshemlighet som ingår i de data som är åtkomliga från den uppkopplade produkten eller som genereras under tillhandahållandet av en tillhörande tjänst, och, om den presumtiva datahållaren inte är innehavaren av en företagshemlighet, identiteten på innehavaren av en företagshemlighet.

i)

Varaktigheten för avtalet mellan användaren och den presumtiva datahållaren samt villkoren för att säga upp ett sådant avtal.

Artikel 4

Användares och datahållares rättigheter och skyldigheter när det gäller att få åtkomst till, använda och tillgängliggöra produktdata och data från tillhörande tjänster

1.   Om användaren inte har direkt åtkomst till data från den uppkopplade produkten eller den tillhörande tjänsten ska datahållare utan oskäligt dröjsmål göra lätt åtkomliga data, samt relevanta metadata som är nödvändiga för att tolka och använda dessa data, tillgängliga för användaren, av samma kvalitet som den som är tillgänglig för datahållaren, på ett enkelt, säkert och kostnadsfritt sätt i ett heltäckande, strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart format och, i tillämpliga fall och där så är tekniskt genomförbart, kontinuerligt och i realtid. Detta ska göras på grundval av en enkel begäran på elektronisk väg om det är tekniskt möjligt.

2.   Användare och datahållare får genom avtal begränsa eller förbjuda åtkomst till, användning eller ytterligare datadelning, om sådan behandling skulle kunna undergräva säkerhetskraven för den uppkopplade produkten, i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt, och leda till allvarliga negativa effekter på fysiska personers hälsa, säkerhet eller trygghet. Behöriga myndigheter får tillhandahålla användare och datahållare teknisk expertis i detta sammanhang. Om datahållaren vägrar att dela data enligt denna artikel ska denne underrätta den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37.

3.   Utan att det påverkar användarens rätt att när som helst begära prövning vid en domstol i en medlemsstat får användaren, i samband med en tvist med datahållaren om de avtalsenliga begränsningar eller förbud som avses i punkt 2,

a)

i enlighet med artikel 37.5 b lämna in ett klagomål till den behöriga myndigheten, eller

b)

komma överens med datahållaren om att hänskjuta ärendet till ett tvistlösningsorgan i enlighet med artikel 10.1.

4.   Datahållare får inte göra det orimligt svårt för användaren att göra val eller utöva rättigheter enligt denna artikel, till exempel genom att erbjuda användaren val på ett icke-neutralt sätt eller genom att undergräva eller försämra användarens självständighet, beslutsfattande eller val via strukturen, utformningen, funktionen eller driftssättet för ett digitalt användargränssnitt eller en del därav.

5.   För att kontrollera om en fysisk eller juridisk person kan anses vara en användare vid tillämpning av punkt 1 får en datahållare inte kräva att denna person lämnar någon information utöver vad som är nödvändigt. Datahållare får inte spara någon information, i synnerhet inte loggdata, om användarens åtkomst till de data som begärs utöver vad som är nödvändigt för ett korrekt utförande av användarens begäran om åtkomst och för säkerheten och underhållet av datainfrastrukturen.

6.   Företagshemligheter ska bevaras och får endast röjas om datahållaren och användaren före utlämnandet vidtar alla nödvändiga åtgärder för att bevara deras konfidentialitet, särskilt avseende tredje parter. Datahållaren, eller om det inte är samma person, innehavaren av en företagshemlighet, ska identifiera de data som skyddas som företagshemligheter, inbegripet i relevanta metadata, och ska komma överens med användaren om de proportionella tekniska och organisatoriska åtgärder som är nödvändiga för att bevara konfidentialiteten för delade data, särskilt i förhållande till tredje parter, såsom standardavtalsvillkor, avtal om konfidentialitet, strikta åtkomstprotokoll, tekniska standarder och tillämpning av uppförandekoder.

7.   Om det inte finns någon överenskommelse om de nödvändiga åtgärder som avses i punkt 6, eller om användaren underlåter att genomföra de åtgärder som överenskommits enligt punkt 6 eller äventyrar företagshemligheternas konfidentialitet, får datahållaren hindra eller, i förekommande fall, avbryta delningen av data som identifierats som företagshemligheter. Datahållarens beslut ska vara vederbörligen motiverat och lämnas skriftligen till användaren utan oskäligt dröjsmål. I sådana fall ska datahållaren underrätta den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 om att den har hindrat eller avbrutit datadelning och identifiera vilka åtgärder som inte har överenskommits eller genomförts och, i förekommande fall, för vilka företagshemligheter konfidentialiteten har äventyrats.

8.   Om en datahållare som är en innehavare av en företagshemlighet kan visa att det är högst sannolikt att denne kommer att lida allvarlig ekonomisk skada till följd av röjandet av företagshemligheter, trots de tekniska och organisatoriska åtgärder som vidtagits av användaren enligt punkt 6 i denna artikel, får den datahållaren, under exceptionella omständigheter och från fall till fall, avslå en begäran om åtkomst till de specifika data som avses. Detta påvisande ska vara vederbörligen motiverat på grundval av objektiva faktorer, särskilt verkställbarheten av skyddet av företagshemligheter i tredjeländer, begärda datas art och grad av konfidentialitet samt den uppkopplade produktens unika och nya karaktär, och ska tillhandahållas användaren skriftligen utan oskäligt dröjsmål. Om datahållaren vägrar att dela data enligt den här punkten ska denne underrätta den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37.

9.   Utan att det påverkar en användares rätt att när som helst begära prövning vid en domstol i en medlemsstat, får en användare som vill bestrida en datahållares beslut att vägra eller att hindra eller avbryta datadelning enligt punkterna 7 och 8

a)

i enlighet med artikel 37.5 b lämna in ett klagomål till den behöriga myndigheten, som utan oskäligt dröjsmål ska besluta huruvida och på vilka villkor datadelning ska inledas eller återupptas, eller

b)

komma överens med datahållaren om att hänskjuta ärendet till ett tvistlösningsorgan i enlighet med artikel 10.1.

10.   Användaren får inte använda de data som erhållits till följd av en begäran som avses i punkt 1 för att utveckla en uppkopplad produkt som konkurrerar med den uppkopplade produkt som dessa data härrör från och inte heller dela dessa data med en tredje part i detta syfte och får inte använda sådana data för att skaffa sig inblick i tillverkarens, eller i förekommande fall datahållarens, ekonomiska situation, tillgångar och produktionsmetoder.

11.   Användaren får inte, för att få åtkomst till data, använda tvångsmedel eller missbruka luckor i en datahållares tekniska infrastruktur som utformats för att skydda data.

12.   Om användaren inte är den registrerade vars personuppgifter begärs får datahållaren tillgängliggöra personuppgifter som genereras genom användning av en uppkopplad produkt eller tillhörande tjänst för användaren endast om det finns en giltig rättslig grund för behandling enligt artikel 6 i förordning (EU) 2016/679 och, i förekommande fall, om villkoren i artikel 9 i den förordningen och i artikel 5.3 i direktiv 2002/58/EG är uppfyllda.

13.   En datahållare får endast använda lätt åtkomliga data som är icke-personuppgifter på grundval av ett avtal med användaren. En datahållare får inte använda sådana data för att få inblick i användarens ekonomiska situation, tillgångar och produktionsmetoder, eller användning av dessa, på något annat sätt som skulle kunna undergräva användarens kommersiella ställning på de marknader där användaren är verksam.

14.   Datahållare får inte göra sådana produktdata som är icke-personuppgifter tillgängliga för tredje parter för kommersiella eller icke-kommersiella ändamål annat än för att fullgöra avtalet med användaren. Vid behov ska datahållare genom avtal förbinda tredje parter att inte dela vidare data som de har mottagit från dem.

Artikel 5

Användarens rätt att dela data med tredje parter

1.   På begäran av en användare, eller av en part som agerar för en användares räkning, ska datahållaren utan oskäligt dröjsmål för en tredje part tillgängliggöra lätt åtkomliga data samt de relevanta metadata som är nödvändiga för att tolka och använda dessa data, av samma kvalitet som den som är tillgänglig för datahållaren, på ett enkelt och säkert sätt, kostnadsfritt för användaren, i ett heltäckande, strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart format och, när så är relevant och tekniskt genomförbart, kontinuerligt och i realtid. Data ska göras tillgänglig av datahållaren för den tredje parten i enlighet med artiklarna 8 och 9.

2.   Punkt 1 ska inte gälla lätt åtkomliga data i samband med testning av nya uppkopplade produkter, ämnen eller processer som ännu inte har släppts ut på marknaden, såvida inte tredje parts användning av dem är tillåten enligt avtal.

3.   Ett företag som har utsetts till grindvakt enligt artikel 3 i förordning (EU) 2022/1925 ska inte vara en godtagbar tredje part enligt den här artikeln och får därför inte

a)

på något som helst sätt anmoda en användare, genom begäran eller kommersiellt incitament, inbegripet genom att erbjuda ekonomisk eller annan ersättning, att göra data som användaren har erhållit till följd av en begäran enligt artikel 4.1 tillgängliga för en av förtagets tjänster,

b)

anmoda en användare, genom begäran eller kommersiellt incitament, att begära att datahållaren gör data tillgängliga för en av företagets tjänster enligt punkt 1 i denna artikel,

c)

från en användare ta emot data som användaren har erhållit till följd av en begäran enligt artikel 4.1.

4.   För att kontrollera om en fysisk eller juridisk person kan anses vara en användare eller en tredje part vid tillämpning av punkt 1 ska användaren eller den tredje parten inte vara skyldig att tillhandahålla någon information utöver vad som är nödvändigt. Datahållare får inte spara någon information om den tredje partens åtkomst till begärda data utöver vad som är nödvändigt för ett korrekt utförande av den tredje partens begäran om åtkomst och för säkerheten och underhållet av datainfrastrukturen.

5.   Den tredje parten får inte, för att få åtkomst till data, använda tvångsmedel eller missbruka luckor i en datahållares tekniska infrastruktur som utformats för att skydda data.

6.   En datahållare får inte använda lätt åtkomliga data för att få inblick i den tredje partens ekonomiska situation, tillgångar och produktionsmetoder, eller användning av dessa, på något annat sätt som skulle kunna undergräva den tredje partens kommersiella ställning på de marknader där den tredje parten är verksam, såvida inte den tredje parten har gett sitt tillstånd till sådan användning och har teknisk möjlighet att när som helst och på ett enkelt sätt återkalla det tillståndet.

7.   Om användaren inte är den registrerade vars personuppgifter begärs får alla personuppgifter som genereras genom användning av en uppkopplad produkt eller tillhörande tjänst, endast göras tillgängliga av datahållaren eller den tredje parten om det finns en giltig rättslig grund för behandlingen enligt artikel 6 i förordning (EU) 2016/679 och, i förekommande fall, om villkoren i artikel 9 i den förordningen och i artikel 5.3 i direktiv 2002/58/EG är uppfyllda.

8.   Om datahållaren och den tredje parten underlåter att komma överens om arrangemangen för överföring av data får detta inte hindra eller inkräkta på den registrerades utövande av sina rättigheter enligt förordning (EU) 2016/679, i synnerhet inte när det gäller rätten till dataportabilitet enligt artikel 20 i den förordningen.

9.   Företagshemligheter ska bevaras och får endast röjas för tredje parter i den mån sådant röjande är absolut nödvändigt för att uppfylla det syfte som överenskommits mellan användaren och den tredje parten. Datahållaren, eller, om det inte är samma person, innehavaren av en företagshemlighet, ska identifiera de data som skyddas som företagshemligheter, inbegripet i relevanta metadata, och ska komma överens med den tredje parten om alla proportionella tekniska och organisatoriska åtgärder som är nödvändiga för att bevara konfidentialiteten för delade data, såsom standardavtalsvillkor, avtal om konfidentialitet, strikta åtkomstprotokoll, tekniska standarder och tillämpning av uppförandekoder.

10.   Om det inte finns någon överenskommelse om de nödvändiga åtgärder som avses i punkt 9 i denna artikel eller om den tredje parten underlåter att genomföra de åtgärder som överenskommits enligt punkt 9 i denna artikel eller äventyrar företagshemligheternas konfidentialitet, får datahållaren hindra eller, i förekommande fall, avbryta delningen av data som identifierats som företagshemligheter. Datahållarens beslut ska vara vederbörligen motiverat och lämnas skriftligen till den tredje parten utan oskäligt dröjsmål. I sådana fall ska datahållaren underrätta den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 om att den har hindrat eller avbrutit datadelning och identifiera vilka åtgärder som inte har överenskommits eller genomförts och, i förekommande fall, för vilka företagshemligheter konfidentialiteten har äventyrats.

11.   Om en datahållare som är en innehavare av en företagshemlighet kan visa att det är högst sannolikt att denne kommer att lida allvarlig ekonomisk skada till följd av röjandet av företagshemligheter, trots de tekniska och organisatoriska åtgärder som vidtagits av den tredje parten enligt punkt 9 i denna artikel, får den datahållaren, under exceptionella omständigheter och från fall till fall, avslå en begäran om åtkomst till de specifika data som avses. Detta påvisande ska vara vederbörligen motiverat på grundval av objektiva faktorer, särskilt verkställbarheten av skyddet av företagshemligheter i tredjeländer, begärda datas art och grad av konfidentialitet samt den uppkopplade produktens unika och nya karaktär, och ska tillhandahållas den tredje parten skriftligen utan oskäligt dröjsmål. Om datahållaren vägrar att dela data enligt den här punkten ska denne underrätta den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37.

12.   Utan att det påverkar tredje parts rätt att när som helst begära prövning vid en domstol i en medlemsstat, får en tredje part som vill bestrida en datahållares beslut att vägra eller att hindra eller avbryta datadelning enligt punkterna 10 och 11

a)

i enlighet med artikel 37.5 b lämna in ett klagomål till den behöriga myndigheten, som utan oskäligt dröjsmål ska besluta huruvida och på vilka villkor datadelningen ska inledas eller återupptas, eller

b)

komma överens med datahållaren om att hänskjuta ärendet till ett tvistlösningsorgan i enlighet med artikel 10.1.

13.   Den rätt som avses i punkt 1 får inte på ett ogynnsamt sätt påverka registrerades rättigheter enligt tillämplig unionsrätt och nationell rätt om skydd av personuppgifter.

Artikel 11

tekniska skyddsåtgärder om obehörig användning eller obehörigt utlämnande av data

1.   En datahållare får vidta lämpliga tekniska skyddsåtgärder, inbegripet smarta kontrakt och kryptering, för att förhindra obehörig åtkomst till data, inbegripet metadata, och för att säkerställa överensstämmelse med artiklarna 4, 5, 6, 8 och 9 samt med de överenskomna avtalsvillkoren för tillgängliggörande av data. Sådana tekniska skyddsåtgärder får varken diskriminera mellan datamottagare eller hindra en användares rätt att erhålla en kopia av eller hämta, använda eller få åtkomst till data eller tillhandahålla tredje parter data enligt artikel 5 eller någon rätt för tredje part enligt unionsrätten eller nationell lagstiftning som antagits i enlighet med unionsrätten. Användare, tredje parter och datamottagare får inte ändra eller avlägsna sådana tekniska skyddsåtgärder såvida inte datahållaren samtycker till detta.

2.   Under de omständigheter som avses i punkt 3 ska den tredje parten eller datamottagaren utan oskäligt dröjsmål tillmötesgå begärandena från datahållaren och, i tillämpliga fall och om det inte är samma person, innehavaren av en företagshemlighet eller användaren, om

a)

att radera de data som tillhandahållits av datahållaren och eventuella kopior av dessa,

b)

att avsluta produktion, erbjudande eller utsläppande på marknaden eller användning av varor, härledda data eller tjänster som framställts på grundval av kunskap som erhållits genom sådana data, eller import, export eller lagring av varor som innebär intrång för dessa ändamål, och förstöra alla varor som innebär intrång, om det finns en allvarlig risk för att den olagliga användningen av dessa data kommer att orsaka datahållaren, innehavaren av en företagshemlighet eller användaren betydande skada eller om en sådan åtgärd inte skulle vara oproportionell med hänsyn till intressena för datahållaren, innehavaren av en företagshemlighet eller användaren,

c)

att informera användaren om den obehöriga användningen eller det obehöriga röjandet av data och om de åtgärder som vidtagits för att bringa den obehöriga användningen eller det obehöriga röjandet av dessa data att upphöra,

d)

att ersätta den part som lider skada till följd av missbruk eller röjande av sådana data som olagligen åtkommits eller använts.

3.   Punkt 2 ska vara tillämplig om en tredje part eller en datamottagare

a)

i syfte att erhålla data har lämnat falsk information till en datahållare, använt bedrägliga eller tvingande medel eller missbrukat luckor i datahållarens tekniska infrastruktur som är utformad för att skydda dessa data,

b)

har använt de data som gjorts tillgängliga för obehöriga ändamål, inbegripet utveckling av en konkurrerande uppkopplad produkt i den mening som avses i artikel 6.2 e,

c)

olagligen har lämnat ut data till en annan part,

d)

inte har upprätthållit de tekniska och organisatoriska åtgärder som överenskommits enligt artikel 5.9, eller

e)

har ändrat eller avlägsnat tekniska skyddsåtgärder som tillämpas av datahållaren enligt punkt 1 i denna artikel utan datahållarens samtycke.

4.   Punkt 2 ska också vara tillämplig om en användare ändrar eller avlägsnar tekniska skyddsåtgärder som datahållaren tillämpar eller inte upprätthåller de tekniska och organisatoriska åtgärder som vidtagits av användaren i samförstånd med datahållaren eller, om det inte är samma person, innehavaren av företagshemligheter, för att bevara företagshemligheter, samt med avseende på varje annan part som tar emot data från användaren i strid med denna förordning.

5.   Om datamottagaren handlar i strid med artikel 6.2 a eller b ska användarna ha samma rättigheter som datahållarna enligt punkt 2 i den här artikeln.

Artikel 17

Begäran om att data ska göras tillgängliga

1.   Ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan som begär data enligt artikel 14 ska

a)

specificera vilka data som krävs, inbegripet de relevanta metadata som är nödvändiga för att tolka och använda dessa data,

b)

visa att de nödvändiga villkor för att det föreligger ett exceptionellt behov enligt artikel 15 för det ändamål för vilket data begärs är uppfyllda,

c)

förklara syftet med begäran, den avsedda användningen av begärda data, i tillämpliga fall även av en tredje part i enlighet med punkt 4 i denna artikel, användningens varaktighet, och när så är lämpligt hur behandlingen av personuppgifter ska tillgodose det exceptionella behovet,

d)

om möjligt specificera när data förväntas raderas av alla parter som har åtkomst till dem,

e)

motivera valet av datahållare till vilken begäran riktas,

f)

specificera eventuella andra offentliga organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorgan och de tredje parter med vilka begärda data förväntas delas,

g)

om personuppgifter begärs, specificera vilka tekniska och organisatoriska åtgärder som är nödvändiga och proportionella för att genomföra dataskyddsprinciperna och de nödvändiga skyddsåtgärderna, såsom pseudonymisering, och huruvida datahållaren kan tillämpa anonymisering innan data görs tillgängliga,

h)

ange den rättsliga bestämmelse som tilldelar det begärande offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet den specifika uppgift av allmänt intresse som är relevant för begäran om data,

i)

ange den tidsfrist inom vilken data ska tillgängliggöras och den tidsfrist som avses i artikel 18.2 inom vilken datahållaren får neka eller begära ändring av begäran,

j)

göra sitt yttersta för att undvika att ett tillmötesgående av begäran om data leder till att datahållare blir ansvariga för överträdelser av unionsrätten eller nationell rätt.

2.   En begäran om data enligt punkt 1 i denna artikel ska

a)

göras skriftligen och uttryckas på ett klart, koncist och tydligt språk som kan förstås av datahållaren,

b)

vara specifik avseende den typ av data som begärs och avse data som datahållaren har kontroll över vid tidpunkten för begäran,

c)

stå i proportion till det exceptionella behovet och vara motiverad, i fråga om detaljnivå och omfattning av begärda data och hur ofta dessa begärda data kommer att tillgås,

d)

respektera datahållarens legitima mål och innehålla ett åtagande om att säkerställa skyddet av företagshemligheter i enlighet med artikel 19.3 och beakta de kostnader och ansträngningar som krävs för att göra data tillgängliga,

e)

gälla icke-personuppgifter och, endast om detta har visats vara otillräckligt för att tillgodose det exceptionella behovet av att använda data i enlighet med artikel 15.1 a, begära personuppgifter i pseudonymiserad form och fastställa de tekniska och organisatoriska åtgärder som ska vidtas för att skydda dessa data,

f)

informera datahållaren om de sanktioner som den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 ska ålägga enligt artikel 40 om begäran inte tillmötesgås,

g)

om begäran görs av ett offentligt organ, överföras till den datasamordnare som avses i artikel 37 i den medlemsstat där det begärande offentliga organet är etablerat, som utan oskäligt dröjsmål ska offentliggöra begäran på nätet såvida datasamordnaren inte anser att sådant offentliggörande skulle utgöra en risk för den allmänna säkerheten,

h)

om begäran görs av kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan, utan oskäligt dröjsmål göras tillgänglig på nätet,

i)

om personuppgifter begärs, utan oskäligt dröjsmål anmälas till den tillsynsmyndighet som ansvarar för att övervaka tillämpningen av förordning (EU) 2016/679 i den medlemsstat där det offentliga organet är etablerat.

Europeiska centralbanken och unionsorgan ska underrätta kommissionen om sina begäranden.

3.   Ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan får inte göra data som erhållits enligt detta kapitel tillgängliga för vidareutnyttjande enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2022/868 eller artikel 2.11 i direktiv (EU) 2019/1024. Förordning (EU) 2022/868 och direktiv (EU) 2019/1024 ska inte tillämpas på data som innehas av offentliga organ och som erhållits enligt detta kapitel.

4.   Punkt 3 i denna artikel hindrar inte ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan från att utbyta data som erhållits enligt detta kapitel med andra offentliga organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorgan, i syfte att fullgöra de uppgifter som avses i artikel 15, enligt vad som anges i begäran i enlighet med punkt 1 f i den här artikeln, eller att göra dessa data tillgängliga för en tredje part om det eller den genom ett offentligt tillgängligt avtal har delegerat tekniska inspektioner eller andra funktioner till denna tredje part. Skyldigheterna för offentliga organ enligt artikel 19, särskilt skyddsåtgärder för att bevara konfidentialiteten för företagshemligheter, ska även tillämpas på sådana tredje parter. Om ett offentligt organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan överför eller tillgängliggör data enligt den här punkten ska det eller den utan oskäligt dröjsmål underrätta den datahållare från vilken dessa data mottogs.

5.   Om datahållaren anser att dess rättigheter enligt detta kapitel har kränkts genom överföringen eller tillgängliggörandet av data, får denne lämna in ett klagomål till den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 i den medlemsstat där datahållaren är etablerad.

6.   Kommissionen ska utarbeta en mall för begäranden enligt denna artikel.

Artikel 18

Tillmötesgående av begäran om data

1.   En datahållare som mottar en begäran om att göra data tillgängliga enligt detta kapitel ska utan oskäligt dröjsmål göra dessa data tillgängliga för det begärande offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan, med beaktande av nödvändiga tekniska, organisatoriska och rättsliga åtgärder.

2.   Utan att det påverkar de särskilda behov vad gäller tillgänglighet av data som fastställs i unionsrätten eller nationell rätt får en datahållare avslå eller ansöka om ändring av en begäran om att göra data tillgängliga enligt detta kapitel utan oskäligt dröjsmål och under alla omständigheter senast fem arbetsdagar efter mottagandet av en begäran om data som är nödvändiga för att hantera ett allmänt nödläge och utan oskäligt dröjsmål och, under alla omständigheter, senast 30 arbetsdagar efter mottagandet av en sådan begäran i andra fall av exceptionellt behov, av något av följande skäl:

a)

Datahållaren har inte kontroll över de data som begärs.

b)

En liknande begäran för samma ändamål har tidigare lämnats in av ett annat offentligt organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan, och datahållaren har inte underrättats om att dessa data har raderats enligt artikel 19.1 c.

c)

Begäran uppfyller inte villkoren i artikel 17.1 och 17.2.

3.   Om datahållaren beslutar sig för att avslå begäran eller ansöka om ändring av den i enlighet med punkt 2 b, ska denne ange identiteten på det offentliga organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller det unionsorgan som tidigare lämnat in en begäran för samma ändamål.

4.   Om de data som begärs innehåller personuppgifter ska datahållaren anonymisera personuppgifterna på korrekt sätt, såvida det inte för att tillmötesgå begäran om att göra data tillgängliga för ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan krävs att personuppgifterna lämnas ut. I sådana fall ska datahållaren pseudonymisera personuppgifterna.

5.   Om det offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet vill överklaga en datahållares vägran att tillhandahålla begärda data eller om datahållaren vill bestrida begäran och ärendet inte kan lösas genom en lämplig ändring av begäran, ska ärendet hänskjutas till den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 i den medlemsstat där datahållaren är etablerad.

Artikel 19

Skyldigheter för offentliga organ, kommissionen, Europeiska centralbanken och unionsorgan

1.   Ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan som tar emot data till följd av en begäran enligt artikel 14

a)

får inte använda dessa data på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket de begärdes,

b)

ska ha genomfört tekniska och organisatoriska åtgärder som bevarar konfidentialiteten och integriteten avseende de data som begärs och säkerheten vid överföring av data, särskilt personuppgifter, och som skyddar de registrerades rättigheter och friheter,

c)

ska radera dessa data så snart de inte längre är nödvändiga för det angivna ändamålet och utan oskäligt dröjsmål informera datahållaren och enskilda personer eller organisationer som har tagit emot data enligt artikel 21.1 om att de har raderats, såvida det inte krävs att dessa data arkiveras i enlighet med unionsrätt eller nationell rätt om allmänhetens tillgång till handlingar i samband med insynsskyldigheter.

2.   Ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken, ett unionsorgan eller en tredje part som tar emot data enligt detta kapitel får inte

a)

använda data eller insikter om datahållarens ekonomiska situation, tillgångar och produktions- eller driftsmetoder för att utveckla eller förbättra en uppkopplad produkt eller tillhörande tjänst som konkurrerar med datahållarens uppkopplade produkt eller tillhörande tjänst,

b)

dela dessa data med en annan tredje part för något av de ändamål som avses i led a.

3.   Röjande av företagshemligheter till ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan ska endast krävas i den mån det är absolut nödvändigt för att uppnå syftet med en begäran enligt artikel 15. I sådana fall ska datahållaren eller, om det inte rör sig om samma person, innehavaren av en företagshemlighet identifiera de data som skyddas som företagshemligheter, inbegripet relevanta metadata. Det offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet ska före röjandet av företagshemligheter vidta alla nödvändiga och lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att bevara konfidentialiteten för företagshemligheterna, när så är lämpligt även användning av standardavtalsvillkor och tekniska standarder samt tillämpning av uppförandekoder.

4.   Ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan ska ansvara för säkerheten för de data som de tar emot.

Artikel 20

Ersättning vid situationer då det föreligger ett exceptionellt behov

1.   Andra datahållare än mikroföretag och små företag ska kostnadsfritt tillgängliggöra de data som är nödvändiga för att hantera ett allmänt nödläge enligt artikel 15.1 a. Det offentliga organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller det unionsorgan som har tagit emot dessa data ska ge datahållaren offentligt erkännande på begäran av datahållaren.

2.   Datahållaren ska ha rätt till skälig ersättning för att göra data tillgängliga i enlighet med en begäran som gjorts enligt artikel 15.1 b. Sådan ersättning ska täcka de tekniska och organisatoriska kostnader som uppstår till följd av tillmötesgåendet av begäran, inbegripet, vid behov, kostnaderna för anonymisering, pseudonymisering, aggregering och teknisk anpassning, och en rimlig marginal. På begäran av det offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet ska datahållaren tillhandahålla information om underlaget till kostnadsberäkningen och den rimliga marginalen.

3.   Punkt 2 ska också vara tillämplig om mikroföretag och små företag begär ersättning för att göra data tillgängliga.

4.   Datahållare ska inte ha rätt till ersättning för att göra data tillgängliga i enlighet med en begäran som gjorts enligt artikel 15.1 b, om den specifika uppgiften av allmänt intresse är framställning av officiell statistik och om inköp av data inte är tillåten enligt nationell rätt. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om inköp av data för framställning av officiell statistik inte är tillåtet enligt nationell rätt.

5.   Om det offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet inte godtar den ersättningsnivå som datahållaren begär, får det eller den lämna in ett klagomål till den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 i den medlemsstat där datahållaren är etablerad.

Artikel 21

Delning av data som erhållits i samband med ett exceptionellt behov med forskningsorganisationer eller statistikorgan

1.   Ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan ska ha rätt att dela data som mottagits enligt detta kapitel

a)

med enskilda personer eller organisationer i syfte att bedriva vetenskaplig forskning eller analys som är förenlig med det ändamål för vilket data begärdes, eller

b)

med nationella statistikbyråer och Eurostat för framställning av officiell statistik.

2.   Enskilda personer eller organisationer som tar emot data enligt punkt 1 ska agera utan vinstsyfte eller inom ramen för ett uppdrag av allmänt intresse som erkänns i unionsrätten eller nationell rätt. Detta omfattar inte organisationer på vilka kommersiella företag har ett betydande inflytande som sannolikt skulle kunna leda till förmånstillträde till forskningsresultaten.

3.   Enskilda personer eller organisationer som tar emot data enligt punkt 1 i denna artikel ska fullgöra samma skyldigheter som dem som är tillämpliga på offentliga organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorgan enligt artiklarna 17.3 och 19.

4.   Trots vad som anges i artikel 19.1 c får enskilda personer eller organisationer som tar emot data enligt punkt 1 i den här artikeln behålla de data som mottagits för det ändamål för vilket data begärdes i upp till sex månader efter det att dessa data har raderats av de offentliga organen, kommissionen, Europeiska centralbanken och unionsorgan.

5.   Om ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan har för avsikt att överföra eller tillgängliggöra data enligt punkt 1 i denna artikel ska det eller den utan oskäligt dröjsmål underrätta den datahållare från vilken dessa data mottogs samt uppge identitet och kontaktuppgifter för den organisation eller enskilda person som tar emot data, ändamålet med överföringen eller tillgängliggörandet av data, den period under vilken data ska användas och de tekniska skyddsåtgärder och organisatoriska åtgärder som har vidtagits för att skydda dessa data, även om det rör sig om personuppgifter eller företagshemligheter. Om datahållaren inte godtar överföringen eller tillgängliggörandet av data, får denne lämna in ett klagomål till den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 i den medlemsstat där datahållaren är etablerad.

Artikel 23

Undanröjande av hinder för ett effektivt byte

Leverantörer av databehandlingstjänster ska vidta de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 25, 26, 27, 29 och 30 för att göra det möjligt för kunder att byta till en databehandlingstjänst som omfattar samma tjänstetyp och som tillhandahålls av en annan leverantör av databehandlingstjänster, eller till lokal IKT-infrastruktur, eller, i förekommande fall, att använda flera leverantörer av databehandlingstjänster samtidigt. I synnerhet ska leverantörer av databehandlingstjänster inte införa utan i stället undanröja förkommersiella, kommersiella, tekniska, avtalsmässiga och organisatoriska hinder som hindrar kunderna från att

a)

säga upp avtalet om databehandlingstjänsten efter den maximala uppsägningstiden och efter det att bytesprocessen har slutförts med framgång, i enlighet med artikel 25,

b)

ingå nya avtal med en annan leverantör av databehandlingstjänster som täcker samma tjänstetyp,

c)

portera kundens exporterbara data och digitala tillgångar till en annan leverantör av databehandlingstjänster eller till lokal IKT-infrastruktur, även efter att ha utnyttjat ett gratiserbjudande,

d)

i enlighet med artikel 24 uppnå funktionell likvärdighet i användningen av den nya databehandlingstjänsten i IKT-miljön hos en annan leverantör av databehandlingstjänster som omfattar samma tjänstetyp,

e)

om det är tekniskt möjligt separera de databehandlingstjänster som avses i artikel 30.1 från andra databehandlingstjänster som tillhandahålls av leverantören av databehandlingstjänster.

Artikel 24

Tillämpningsområdet för de tekniska skyldigheterna

Ansvaret för leverantörer av databehandlingstjänster enligt artiklarna 23, 25, 29, 30 och 34 ska endast gälla de tjänster, avtal eller affärsmetoder som tillhandahålls av den ursprungliga leverantören av databehandlingstjänster.

Artikel 26

Informationsskyldighet för leverantörer av databehandlingstjänster

Leverantören av databehandlingstjänster ska förse kunden med

a)

information om tillgängliga förfaranden för byte och portering till databehandlingstjänsten, inbegripet information om tillgängliga metoder och format för byten och portering samt tekniska och andra begränsningar som leverantören av databehandlingstjänster känner till,

b)

en hänvisning till ett uppdaterat onlineregister som sköts av leverantören av databehandlingstjänster, med uppgifter om alla datastrukturer och dataformat samt relevanta standarder och öppna interoperabilitetsspecifikationer i vilka de exporterbara data som avses i artikel 25.2 e är tillgängliga.

Artikel 28

Avtalsenliga insynsskyldigheter i fråga om internationell åtkomst och överföring

1.   Leverantörer av databehandlingstjänster ska göra följande information tillgänglig på sina webbplatser och hålla den informationen uppdaterad:

a)

Vilken jurisdiktion som den IKT-infrastruktur som används för databehandling av deras enskilda tjänster tillhör.

b)

En allmän beskrivning av de tekniska, organisatoriska och avtalsmässiga åtgärder som leverantören av databehandlingstjänster vidtagit för att förhindra internationell statlig åtkomst till eller överföring av icke-personuppgifter som innehas i unionen, om en sådan åtkomst eller överföring skulle strida mot unionsrätten eller den berörda medlemsstatens nationella rätt.

2.   De webbplatser som avses i punkt 1 ska förtecknas i avtal för alla databehandlingstjänster som erbjuds av leverantörer av databehandlingstjänster.

Artikel 30

tekniska aspekter av byte

1.   Leverantörer av databehandlingstjänster som avser skalbara och elastiska datorresurser begränsade till infrastrukturella element såsom servrar, nät och de virtuella resurser som krävs för driften av infrastrukturen, men som inte ger åtkomst till de operativa tjänster, den programvara och de applikationer som lagras, på annat sätt behandlas eller används på dessa infrastrukturkomponenter ska, i enlighet med artikel 27, vidta alla rimliga åtgärder som står i deras makt för att underlätta för kunden att, efter att denna har bytt till en tjänst som omfattar samma tjänstetyp, uppnå funktionell likvärdighet vid användningen av den destinationstjänsten för databehandling. Den ursprungliga leverantören av databehandlingstjänster ska underlätta bytesprocessen genom att tillhandahålla kapacitet, adekvat information, dokumentation, tekniskt stöd och, vid behov, nödvändiga verktyg.

2.   Andra leverantörer av databehandlingstjänster än de som avses i punkt 1 ska göra öppna gränssnitt tillgängliga i samma utsträckning för alla sina kunder och de berörda destinationsleverantörerna av databehandlingstjänster och kostnadsfritt i syfte att underlätta bytesprocessen. Dessa gränssnitt ska innehålla tillräcklig information om den berörda tjänsten för att möjliggöra utveckling av programvara för kommunikation med tjänsterna, i syfte att åstadkomma dataportabilitet och interoperabilitet.

3.   För andra databehandlingstjänster än de som avses i punkt 1 i denna artikel ska leverantörer av databehandlingstjänster säkerställa kompatibilitet med gemensamma specifikationer som bygger på öppna interoperabilitetsspecifikationer eller harmoniserade standarder för interoperabilitet minst tolv månader efter det att hänvisningarna till dessa gemensamma specifikationer eller harmoniserade standarder för interoperabla databehandlingstjänster offentliggjordes i det centrala unionsregistret över standarder för interoperabla databehandlingstjänster efter offentliggörandet av de underliggande genomförandeakterna i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med artikel 35.8.

4.   Andra leverantörer av databehandlingstjänster än de som avses i punkt 1 i denna artikel ska uppdatera det onlineregister som avses i artikel 26 b i enlighet med sina skyldigheter enligt punkt 3 i den här artikeln.

5.   Vid byten mellan tjänster av samma tjänstetyp, för vilka gemensamma specifikationer eller harmoniserade standarder för interoperabla databehandlingstjänster som avses i punkt 3 i denna artikel inte har offentliggjorts i det centrala unionsregistret över standarder för interoperabla databehandlingstjänster i enlighet med artikel 35.8, ska leverantören av databehandlingstjänsterna på kundens begäran exportera alla exporterbara data i ett strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart format.

6.   Leverantörer av databehandlingstjänster ska inte vara skyldiga att utveckla ny teknik eller nya tjänster, eller att röja eller överföra digitala tillgångar som skyddas genom immateriella rättigheter eller utgör en företagshemlighet till en kund eller en annan leverantör av databehandlingstjänster eller att äventyra kundens eller leverantörens driftssäkerhet och driftsintegritet.

Artikel 32

Internationell statlig åtkomst och överföring

1.   Leverantörer av databehandlingstjänster ska vidta alla adekvata tekniska, organisatoriska och rättsliga åtgärder, inbegripet avtal, för att förhindra internationell statlig åtkomst och tredjeländers statliga åtkomst till och överföring av icke-personuppgifter som innehas i unionen, om en sådan överföring eller åtkomst skulle strida mot unionsrätten eller den berörda medlemsstatens nationella rätt, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 eller 3.

2.   Beslut eller domar från en domstol i ett tredjeland och beslut från en administrativ myndighet i ett tredjeland där det krävs att en leverantör av databehandlingstjänster överför eller ger åtkomst till icke-personuppgifter som omfattas av denna förordning och som innehas i unionen ska endast erkännas eller genomföras på något som helst sätt om de grundar sig på en internationell överenskommelse, såsom ett fördrag om ömsesidig rättslig hjälp, som gäller mellan det begärande tredjelandet och unionen, eller ett sådant avtal mellan det begärande tredjelandet och en medlemsstat.

3.   I de fall då, i avsaknad av en internationell överenskommelse som avses i punkt 2, en leverantör av databehandlingstjänster är adressat för ett beslut eller en dom från en domstol i ett tredjeland eller ett beslut från en administrativ myndighet i ett tredjeland om att överföra eller ge åtkomst till icke-personuppgifter som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning och som innehas i unionen, och efterlevnaden av ett sådant beslut skulle riskera att medföra att adressaten bryter mot unionsrätten eller den berörda medlemsstatens nationella rätt, ska tredjelandsmyndigheten motta eller få åtkomst till sådana data endast om

a)

tredjelandets system kräver att skälen till ett sådant beslut och beslutets proportionalitet ska fastställas och föreskriver att beslutet eller domen är av specifik art, exempelvis genom att det fastställs en tillräckligt stark koppling till vissa misstänkta personer eller till överträdelser,

b)

adressatens motiverade invändning är föremål för en granskning av en behörig domstol i tredjelandet, och

c)

den behöriga domstol i tredjelandet som utfärdar beslutet eller domen eller granskar en administrativ myndighets beslut enligt det tredjelandets rätt har befogenhet att ta vederbörlig hänsyn till de relevanta rättsliga intressena för leverantören av de data som skyddas av unionsrätten eller den berörda medlemsstatens nationella rätt.

Beslutets eller domens adressat får begära ett yttrande från det relevanta nationella organ eller den relevanta nationella myndighet som har behörighet för internationellt samarbete i rättsliga frågor, för att avgöra om de villkor som anges i första stycket är uppfyllda, särskilt när den anser att beslutet kan avse företagshemligheter och andra kommersiellt känsliga data samt innehåll som skyddas av immateriella rättigheter eller att överföringen kan leda till återidentifiering. Det relevanta nationella organet eller den relevanta nationella myndigheten får samråda med kommissionen. Om adressaten anser att beslutet eller domen kan inkräkta på unionens eller dess medlemsstaters nationella säkerhets- eller försvarsintressen ska den begära ett yttrande från det relevanta nationella organet eller den relevanta nationella myndigheten för att avgöra om begärda data rör unionens eller dess medlemsstaters nationella säkerhets- eller försvarsintressen. Om adressaten inte har fått något svar inom en månad, eller om yttrandet av ett sådant organ eller en sådan myndighet visar att de villkor som anges i första stycket inte är uppfyllda, får adressaten avslå begäran om överföring eller åtkomst till icke-personuppgifter av dessa skäl.

Europeiska datainnovationsstyrelsen, som avses i artikel 42, ska ge råd till och bistå kommissionen vid utarbetandet av riktlinjer för bedömningen av huruvida de villkor som avses i första stycket i denna punkt är uppfyllda.

4.   Om de villkor som fastställs i punkt 2 eller 3 är uppfyllda ska leverantören av databehandlingstjänster tillhandahålla den minsta mängd data som är tillåten som svar på en begäran, på grundval av en rimlig tolkning av den begäran av den leverantör, det relevanta nationella behöriga organ eller den relevanta behöriga nationella myndighet som avses i punkt 3 andra stycket.

5.   Leverantören av databehandlingstjänster ska informera kunden om att det finns en begäran från en myndighet i ett tredjeland om att få åtkomst till dess data innan leverantören tillmötesgår den begäran, utom när begäran tjänar brottsbekämpande ändamål och så länge som detta är nödvändigt för att upprätthålla den brottsbekämpande verksamhetens effektivitet.

KAPITEL VIII

INTEROPERABILITET

Artikel 33

Väsentliga krav med avseende på interoperabilitet för data, datadelningsmekanismer och datadelningstjänster samt gemensamma europeiska dataområden

1.   Deltagare i dataområden som erbjuder data eller datatjänster till andra deltagare ska uppfylla följande väsentliga krav för att underlätta interoperabiliteten mellan data, datadelningsmekanismer och datadelningstjänster samt mellan gemensamma europeiska dataområden, som är ändamåls- eller sektorsspecifika eller sektoröverskridande interoperabla ramar för gemensamma standarder och praxisformer för delning eller gemensam behandling av data för bland annat utveckling av nya produkter och tjänster, vetenskaplig forskning eller civilsamhällsinitiativ:

a)

Innehåll i datamängden, användningsbegränsningar, licenser, datainsamlingsmetoder, datakvalitet och osäkerhet i data ska beskrivas tillräckligt, när så är tillämpligt, i ett maskinläsbart format, för att mottagaren ska kunna hitta, få åtkomst till och använda data.

b)

Datastrukturer, dataformat, vokabulärer, klassificeringssystem, taxonomier och kodförteckningar ska, om sådana finns tillgängliga, beskrivas på ett allmänt tillgängligt och konsekvent sätt.

c)

De tekniska medlen för åtkomst till data, såsom programmeringsgränssnitt, och deras användningsvillkor och tjänstekvalitet ska vara tillräckligt beskrivna för att möjliggöra automatisk åtkomst och överföring av data mellan parter, även kontinuerligt, genom bulknedladdning eller i realtid i ett maskinläsbart format, om detta är tekniskt möjligt och inte hindrar den uppkopplade produktens funktionsduglighet.

d)

De medel som krävs för att möjliggöra interoperabilitet för verktyg för automatiserat genomförande av datadelningsavtal, såsom smarta kontrakt, ska i tillämpliga fall tillhandahållas.

Kraven kan vara av allmän karaktär eller avse specifika sektorer, samtidigt som sambandet med krav som härrör från annan unionsrätt eller nationell rätt beaktas fullt ut.

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 45 i denna förordning med avseende på att komplettera denna förordning genom att ytterligare specificera de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 i den här artikeln, med avseende på de krav som till sin natur inte kan ge den avsedda effekten om de inte specificeras närmare i bindande unionsrättsakter och för att korrekt återspegla den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen.

Kommissionen ska, när den antar delegerade akter, beakta råd från Europeiska datainnovationsstyrelsen i enlighet med artikel 42 c iii.

3.   Deltagare i dataområden som erbjuder data eller datatjänster till andra deltagare i dataområden som uppfyller de harmoniserade standarder eller delar av dem vars hänvisningar är offentliggjorda i Europeiska unionens officiella tidning ska förutsättas uppfylla de väsentliga krav som fastställs i punkt 1, i den mån dessa krav omfattas av sådana harmoniserade standarder eller delar av dem.

4.   Kommissionen ska enligt artikel 10 i förordning (EU) nr 1025/2012 begära att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer utarbetar harmoniserade standarder som uppfyller de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 i den här artikeln.

5.   Kommissionen får genom genomförandeakter anta gemensamma specifikationer som omfattar något av eller alla de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 om följande villkor är uppfyllda:

a)

Kommissionen har enligt artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1025/2012 begärt att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer ska utarbeta en harmoniserad standard som uppfyller de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 i den här artikeln, och

i)

begäran har inte accepterats,

ii)

de harmoniserade standarder som avser denna begäran har inte levererats inom den tidsfrist som fastställts i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1025/2012, eller

iii)

de harmoniserade standarderna uppfyller inte begäran, och

b)

ingen hänvisning till harmoniserade standarder som omfattar de relevanta väsentliga krav som fastställs i punkt 1 i denna artikel är offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med förordning (EU) nr 1025/2012, och ingen sådan hänvisning förväntas offentliggöras inom rimlig tid.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 46.2.

6.   Innan kommissionen utarbetar ett utkast till genomförandeakt som avses i punkt 5 i denna artikel ska den underrätta den kommitté som avses i artikel 22 i förordning (EU) nr 1025/2012 om att den anser att villkoren i punkt 5 i den här artikeln är uppfyllda.

7.   Vid utarbetandet av utkastet till den genomförandeakt som avses i punkt 5 ska kommissionen beakta råd från Europeiska datainnovationsstyrelsen och synpunkter från andra relevanta organ eller expertgrupper och vederbörligen samråda med alla berörda parter.

8.   Deltagare i dataområden som erbjuder data eller datatjänster till andra deltagare i dataområden som uppfyller de gemensamma specifikationer som fastställs genom genomförandeakter som avses i punkt 5 eller delar av dem ska förutsättas överensstämma med de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 i den mån dessa krav omfattas av sådana gemensamma specifikationer eller delar av dem.

9.   Om en harmoniserad standard antas av en europeisk standardiseringsorganisation och föreslås för kommissionen för offentliggörande av hänvisningen till den i Europeiska unionens officiella tidning, ska kommissionen bedöma den harmoniserade standarden i enlighet med förordning (EU) nr 1025/2012. När en hänvisning till en harmoniserad standard offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning ska kommissionen upphäva de genomförandeakter som avses i punkt 5 i denna artikel, eller delar av dem som omfattar samma väsentliga krav som omfattas av den harmoniserade standarden.

10.   Om en medlemsstat anser att en gemensam specifikation inte helt uppfyller de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 ska den underrätta kommissionen om detta genom att lämna en detaljerad förklaring. Kommissionen ska bedöma denna detaljerade förklaring och får vid behov ändra genomförandeakten om fastställande av den gemensamma specifikationen i fråga.

11.   Kommissionen får anta riktlinjer med beaktande av förslaget från Europeiska datainnovationsstyrelsen i enlighet med artikel 30 h i förordning (EU) 2022/868 om fastställande av interoperabla ramar för gemensamma standarder och praxisformer för de gemensamma europeiska dataområdenas funktion.

Artikel 35

Interoperabilitet för databehandlingstjänster

1.   Öppna interoperabilitetsspecifikationer och harmoniserade standarder för interoperabla databehandlingstjänster ska

a)

om det är tekniskt möjligt åstadkomma interoperabilitet mellan olika databehandlingstjänster som omfattar samma tjänstetyp,

b)

förbättra portabiliteten för digitala tillgångar mellan olika databehandlingstjänster som omfattar samma tjänstetyp,

c)

om det är tekniskt möjligt underlätta funktionell likvärdighet mellan olika databehandlingstjänster som avses i artikel 30.1 som omfattar samma tjänstetyp,

d)

inte inverka negativt på säkerhet och integritet för databehandlingstjänster och data,

e)

vara utformade på ett sådant sätt att det möjliggör tekniska framsteg och införande av nya funktioner och innovation inom databehandlingstjänster.

2.   Öppna interoperabilitetsspecifikationer och harmoniserade standarder för interoperabla databehandlingstjänster ska på ett adekvat sätt hantera

a)

aspekterna av interoperabilitet i molnet när det gäller transportinteroperabilitet, syntaktisk interoperabilitet, semantisk datainteroperabilitet, beteendeinteroperabilitet och policyinteroperabilitet,

b)

aspekterna av dataportabilitet i molnet vad gäller syntaktisk dataportabilitet, semantisk dataportabilitet och portabilitet för datapolicy,

c)

aspekterna av applikationer i molnet vad gäller syntaktisk applikationsportabilitet, applikationsportabilitet för instruktioner, applikationsportabilitet för metadata, applikationsportabilitet för beteende och applikationsportabilitet för policy.

3.   De öppna interoperabilitetsspecifikationerna ska uppfylla kraven i bilaga II till förordning (EU) nr 1025/2012.

4.   Efter att ha beaktat relevanta internationella och europeiska standarder och självregleringsinitiativ får kommissionen i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1025/2012 begära att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer utarbetar harmoniserade standarder som uppfyller de väsentliga krav som fastställs i punkterna 1 och 2 i den här artikeln.

5.   Kommissionen får genom genomförandeakter anta gemensamma specifikationer på grundval av öppna interoperabilitetsspecifikationer som omfattar alla de väsentliga krav som fastställs i punkterna 1 och 2.

6.   Vid utarbetandet av utkastet till den genomförandeakt som avses i punkt 5 i denna artikel ska kommissionen beakta synpunkterna från de relevanta behöriga myndigheter som avses i artikel 37.5 h och andra relevanta organ eller expertgrupper och vederbörligen samråda med alla berörda parter.

7.   Om en medlemsstat anser att en gemensam specifikation inte helt uppfyller de väsentliga krav som fastställs i punkterna 1 och 2 ska den underrätta kommissionen om detta genom att lämna en detaljerad förklaring. Kommissionen ska bedöma denna detaljerade förklaring och får vid behov ändra genomförandeakten om fastställande av den gemensamma specifikationen i fråga.

8.   Vid tillämpning av artikel 30.3 ska kommissionen genom genomförandeakter offentliggöra hänvisningar till harmoniserade standarder och gemensamma specifikationer för interoperabla databehandlingstjänster i ett centralt unionsregister över standarder för interoperabla databehandlingstjänster.

9.   De genomförandeakter som avses i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 46.2.

Artikel 37

Behöriga myndigheter och datasamordnare

1.   Varje medlemsstat ska utse en eller flera behöriga myndigheter som ska ansvara för tillämpningen och efterlevnaden av denna förordning (behöriga myndigheter). Medlemsstaterna får inrätta en eller flera nya myndigheter eller förlita sig på befintliga myndigheter.

2.   Om en medlemsstat utser mer än en behörig myndighet ska den bland dem utse en datasamordnare för att underlätta samarbetet mellan de behöriga myndigheterna och bistå enheter som omfattas av denna förordning i alla frågor som rör dess tillämpning och efterlevnad. De behöriga myndigheterna ska, vid utövandet av de uppgifter och befogenheter som tilldelats dem enligt punkt 5, samarbeta med varandra.

3.   De tillsynsmyndigheter som ansvarar för att övervaka tillämpningen av förordning (EU) 2016/679 ska ansvara för att övervaka tillämpningen av den här förordningen när det gäller skyddet av personuppgifter. Kapitlen VI och VII i förordning (EU) 2016/679 ska gälla i tillämpliga delar.

Europeiska datatillsynsmannen ska ansvara för att övervaka tillämpningen av denna förordning i den mån den berör kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorgan. Där det är relevant ska artikel 62 i förordning (EU) 2018/1725 gälla i tillämpliga delar.

Uppgifterna och befogenheterna för de tillsynsmyndigheter som avses i denna punkt ska utövas med avseende på behandling av personuppgifter.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 i denna artikel gäller följande:

a)

När det gäller sektorsspecifika frågor som rör åtkomst till och användning av data i samband med tillämpningen av denna förordning ska sektorsmyndigheternas behörighet respekteras.

b)

Den behöriga myndighet som ansvarar för tillämpningen och kontrollen av efterlevnaden av artiklarna 23–31, 34 och 35 ska ha erfarenhet på området data och elektroniska kommunikationstjänster.

5.   Medlemsstaterna ska säkerställa att uppgifterna och befogenheterna för de behöriga myndigheterna är tydligt definierade och omfattar följande:

a)

Öka datakompetensen och medvetenheten bland de användare och enheter som omfattas av denna förordning om deras rättigheter och skyldigheter enligt denna förordning.

b)

Hantera klagomål som härrör från påstådda överträdelser av denna förordning, inbegripet vad gäller företagshemligheter, och i lämplig utsträckning undersöka föremålet för klagomålen och regelbundet inom rimlig tid informera de klagande, i tillämpliga fall i enlighet med nationell rätt, om hur utredningen fortskrider och om resultatet av den, särskilt om ytterligare utredning eller samordning med en annan behörig myndighet är nödvändig.

c)

Utföra undersökningar om frågor som rör tillämpningen av denna förordning, inbegripet på grundval av information som erhålls från en annan behörig myndighet eller offentlig myndighet.

d)

Ålägga effektiva, proportionella och avskräckande ekonomiska sanktioner, som kan inbegripa viten och sanktioner med retroaktiv verkan, eller inleda rättsliga förfaranden för åläggande av böter,

e)

Övervaka den tekniska och relevanta kommersiella utveckling som är relevant för tillgängliggörande och användning av data,

f)

Samarbeta med behöriga myndigheter i andra medlemsstater och, i förekommande fall, med kommissionen eller Europeiska datainnovationsstyrelsen, för att säkerställa en konsekvent och effektiv tillämpning av denna förordning, inbegripet utbyte av all relevant information på elektronisk väg, utan oskäligt dröjsmål, även avseende punkt 10 i denna artikel.

g)

Samarbeta med de relevanta behöriga myndigheter som ansvarar för genomförandet av andra unionsrättsakter eller nationella rättsakter, inbegripet med myndigheter med behörighet på området data och elektroniska kommunikationstjänster, med den tillsynsmyndighet som ansvarar för att övervaka tillämpningen av förordning (EU) 2016/679 eller med sektorsmyndigheter för att säkerställa att den här förordningen verkställs i överensstämmelse med annan unionsrätt och nationell rätt.

h)

Samarbeta med de relevanta behöriga myndigheterna för att säkerställa att artiklarna 23–31, artikel 34 och 35 verkställs i överensstämmelse med annan unionsrätt och självreglering som är tillämplig på leverantörer av databehandlingstjänster.

i)

Säkerställa att bytesavgifter avskaffas i enlighet med artikel 29.

j)

Granska de begäranden om data som gjorts enligt kapitel V.

Om en datasamordnare har utsetts ska denna underlätta det samarbete som avses i första stycket f, g och h och på begäran bistå de behöriga myndigheterna.

6.   Datasamordnaren ska, om en sådan behörig myndighet har utsetts,

a)

fungera som enda kontaktpunkt för alla frågor som rör tillämpningen av denna förordning,

b)

säkerställa att offentliga organs begäranden om att göra data tillgängliga på grund av ett exceptionellt behov enligt kapitel V finns tillgängliga för allmänheten på nätet och främja frivilliga avtal om datadelning mellan offentliga organ och datahållare,

c)

årligen informera kommissionen om de avslag som det underrättats om enligt artiklarna 4.2, 4.8 och 5.11.

7.   Medlemsstaterna ska meddela kommissionen namnen på de behöriga myndigheterna och deras uppgifter och befogenheter samt, i tillämpliga fall, namnet på datasamordnaren. Kommissionen ska föra ett offentligt register över dessa myndigheter.

8.   När de behöriga myndigheterna utför sina uppgifter och utövar sina befogenheter i enlighet med denna förordning ska de vara opartiska och stå fria från all yttre påverkan, direkt eller indirekt, och får varken begära eller ta emot instruktioner i enskilda ärenden från någon annan offentlig myndighet eller någon privat part.

9.   Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna har tillräckliga personalresurser och tekniska resurser och relevant sakkunskap för att de på ett effektivt sätt ska kunna utföra sina uppgifter i enlighet med denna förordning.

10.   Enheter som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning ska omfattas av behörigheten för den medlemsstat där de är etablerade. Om enheten är etablerad i fler än en medlemsstat ska den anses omfattas av behörigheten för den medlemsstat där den har sitt huvudsakliga etableringsställe, dvs. där enheten har sitt huvudkontor eller säte från vilket de huvudsakliga finansiella funktionerna och den operativa kontrollen utövas.

11.   Varje enhet som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning och som gör uppkopplade produkter tillgängliga eller erbjuder tillhörande tjänster i unionen, och som inte är etablerad i unionen, ska utse en rättslig företrädare i en av medlemsstaterna.

12.   För att säkerställa efterlevnaden av denna förordning ska enheter som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning och som gör uppkopplade produkter tillgängliga eller erbjuder tillhörande tjänster i unionen bemyndiga en rättslig företrädare som de behöriga myndigheterna ska vända sig till utöver eller i stället för enheten med avseende på alla frågor som rör denna enhet. Den rättsliga företrädaren ska samarbeta med de behöriga myndigheterna och, på begäran, för dessa på ett övergripande sätt påvisa de åtgärder som vidtagits och de bestämmelser som införts av enheter som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning och som gör uppkopplade produkter tillgängliga eller erbjuder tillhörande tjänster i unionen för att säkerställa efterlevnaden av denna förordning.

13.   En enhet som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning och som gör uppkopplade produkter tillgängliga eller erbjuder tillhörande tjänster i unionen ska anses omfattas av den medlemsstats behörighet där dess rättsliga företrädare finns. Att en sådan enhet utser en rättslig företrädare ska inte påverka denna enhets ansvar eller rättsliga åtgärder som kan vidtas mot denna enhet. Fram till dess att en enhet utser en rättslig företrädare i enlighet med denna artikel ska den i tillämpliga fall omfattas av alla medlemsstaters behörighet med avseende på att säkerställa tillämpningen och efterlevnaden av denna förordning. Varje behörig myndighet får utöva sin behörighet, inbegripet genom att ålägga effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner, förutsatt att enheten inte är föremål för verkställighetsförfaranden enligt denna förordning avseende samma sakförhållanden vid en annan behörig myndighet.

14.   De behöriga myndigheterna ska ha befogenhet att från användare, datahållare eller datamottagare, eller deras rättsliga företrädare, som omfattas av deras medlemsstats behörighet begära all information som krävs för att kontrollera efterlevnaden av denna förordning. Varje begäran om information ska stå i proportion till den underliggande uppgiftens utförande och innehålla en motivering.

15.   Om en behörig myndighet i en medlemsstat begär bistånd eller verkställighetsåtgärder från en behörig myndighet i annan medlemsstat ska den lämna en motiverad begäran. En behörig myndighet ska vid mottagandet av en sådan begäran utan oskäligt dröjsmål lämna ett svar med detaljerade uppgifter om de åtgärder som har vidtagit eller som avses att vidtas.

16.   Behöriga myndigheter ska respektera principen om konfidentialitet samt om yrkes- och affärshemligheter och ska skydda personuppgifter i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt. All information som utbyts inom ramen för en begäran om bistånd och som tillhandahålls enligt denna artikel får användas endast med avseende på det ärende för vilket den har begärts.

Artikel 44

Andra unionsrättsakter som reglerar rättigheter och skyldigheter avseende åtkomst till och användning av data

1.   De specifika skyldigheterna att göra data tillgängliga mellan företag, mellan företag och konsumenter, och i undantagsfall mellan företag och offentliga organ, i unionsrättsakter som trädde i kraft senast den 11 januari 2024, och delegerade akter eller genomförandeakter som antagits på grundval av dessa, ska inte påverkas.

2.   Denna förordning påverkar inte sådan unionsrätt som, mot bakgrund av behoven inom en sektor, ett gemensamt europeiskt dataområde eller ett område av allmänt intresse, fastställer ytterligare krav, särskilt när det gäller följande:

a)

tekniska aspekter på dataåtkomst.

b)

Begränsningar av datahållares rätt att få åtkomst till eller använda vissa data som tillhandahålls av användarna.

c)

Aspekter som går utöver åtkomst till och användning av data.

3.   Denna förordning, med undantag för kapitel V, påverkar inte tillämpningen av sådan unionsrätt och nationell rätt som föreskriver åtkomst till och godkännande av användning av data för vetenskapliga forskningsändamål.


whereas









keyboard_arrow_down