keyboard_tab Data Act 2023/2854 SV

1.   Ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan ska ha rätt att dela data som mottagits enligt detta kapitel

2.   Enskilda personer eller organisationer som tar emot data enligt punkt 1 ska agera utan vinstsyfte eller inom ramen för ett uppdrag av allmänt intresse som erkänns i unionsrätten eller nationell rätt. Detta omfattar inte organisationer på vilka kommersiella företag har ett betydande inflytande som sannolikt skulle kunna leda till förmånstillträde till forskningsresultaten.

3.   Enskilda personer eller organisationer som tar emot data enligt punkt 1 i denna artikel ska fullgöra samma skyldigheter som dem som är tillämpliga på offentliga organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorgan enligt artiklarna 17.3 och 19.

4.   Trots vad som anges i artikel 19.1 c får enskilda personer eller organisationer som tar emot data enligt punkt 1 i den här artikeln behålla de data som mottagits för det ändamål för vilket data begärdes i upp till sex månader efter det att dessa data har raderats av de offentliga organen, kommissionen, Europeiska centralbanken och unionsorgan.

5.   Om ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan har för avsikt att överföra eller tillgängliggöra data enligt punkt 1 i denna artikel ska det eller den utan oskäligt dröjsmål underrätta den datahållare från vilken dessa data mottogs samt uppge identitet och kontaktuppgifter för den organisation eller enskilda person som tar emot data, ändamålet med överföringen eller tillgängliggörandet av data, den period under vilken data ska användas och de tekniska skyddsåtgärder och organisatoriska åtgärder som har vidtagits för att skydda dessa data, även om det rör sig om personuppgifter eller företagshemligheter. Om datahållaren inte godtar överföringen eller tillgängliggörandet av data, får denne lämna in ett klagomål till den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 i den medlemsstat där datahållaren är etablerad.

1.   Kundens rättigheter och leverantörens skyldigheter vad gäller ett byte av leverantör av databehandlingstjänster eller, i tillämpliga fall, till lokal IKT-infrastruktur ska tydligt anges i ett skriftligt avtal. Leverantören av databehandlingstjänster ska göra detta avtal tillgängligt för kunden före undertecknandet av avtalet på ett sätt som gör det möjligt för kunden att lagra och återge avtalet.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv (EU) 2019/770 ska det avtal som avses i punkt 1 i denna artikel innehålla åtminstone följande:

3.   Det avtal som avses i punkt 1 ska innehålla klausuler enligt vilka kunden får underrätta leverantören av databehandlingstjänster om sitt beslut att vidta en eller flera av följande åtgärder när den maximala uppsägningstid som avses i punkt 2 d löper ut:

4.   Om den obligatoriska maximala övergångsperiod som föreskrivs i punkt 2 a är tekniskt ogenomförbar ska leverantören av databehandlingstjänster underrätta kunden inom 14 arbetsdagar efter det att begäran om byte gjorts och vederbörligen motivera varför det är tekniskt ogenomförbart samt ange en alternativ övergångsperiod, som inte får överstiga sju månader. I enlighet med punkt 1 ska driftskontinuitet säkerställas under hela den alternativa övergångsperiod.

5.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 ska det avtal som avses i punkt 1 innehålla klausuler som ger kunden rätt att förlänga övergångsperioden en gång med en tidsperiod som kunden anser lämpligare för sina egna ändamål.

1.   Leverantörer av databehandlingstjänster ska vidta alla adekvata tekniska, organisatoriska och rättsliga åtgärder, inbegripet avtal, för att förhindra internationell statlig åtkomst och tredjeländers statliga åtkomst till och överföring av icke-personuppgifter som innehas i unionen, om en sådan överföring eller åtkomst skulle strida mot unionsrätten eller den berörda medlemsstatens nationella rätt, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 eller 3.

2.   Beslut eller domar från en domstol i ett tredjeland och beslut från en administrativ myndighet i ett tredjeland där det krävs att en leverantör av databehandlingstjänster överför eller ger åtkomst till icke-personuppgifter som omfattas av denna förordning och som innehas i unionen ska endast erkännas eller genomföras på något som helst sätt om de grundar sig på en internationell överenskommelse, såsom ett fördrag om ömsesidig rättslig hjälp, som gäller mellan det begärande tredjelandet och unionen, eller ett sådant avtal mellan det begärande tredjelandet och en medlemsstat.

3.   I de fall då, i avsaknad av en internationell överenskommelse som avses i punkt 2, en leverantör av databehandlingstjänster är adressat för ett beslut eller en dom från en domstol i ett tredjeland eller ett beslut från en administrativ myndighet i ett tredjeland om att överföra eller ge åtkomst till icke-personuppgifter som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning och som innehas i unionen, och efterlevnaden av ett sådant beslut skulle riskera att medföra att adressaten bryter mot unionsrätten eller den berörda medlemsstatens nationella rätt, ska tredjelandsmyndigheten motta eller få åtkomst till sådana data endast om

Beslutets eller domens adressat får begära ett yttrande från det relevanta nationella organ eller den relevanta nationella myndighet som har behörighet för internationellt samarbete i rättsliga frågor, för att avgöra om de villkor som anges i första stycket är uppfyllda, särskilt när den anser att beslutet kan avse företagshemligheter och andra kommersiellt känsliga data samt innehåll som skyddas av immateriella rättigheter eller att överföringen kan leda till återidentifiering. Det relevanta nationella organet eller den relevanta nationella myndigheten får samråda med kommissionen. Om adressaten anser att beslutet eller domen kan inkräkta på unionens eller dess medlemsstaters nationella säkerhets- eller försvarsintressen ska den begära ett yttrande från det relevanta nationella organet eller den relevanta nationella myndigheten för att avgöra om begärda data rör unionens eller dess medlemsstaters nationella säkerhets- eller försvarsintressen. Om adressaten inte har fått något svar inom en månad, eller om yttrandet av ett sådant organ eller en sådan myndighet visar att de villkor som anges i första stycket inte är uppfyllda, får adressaten avslå begäran om överföring eller åtkomst till icke-personuppgifter av dessa skäl.

Europeiska datainnovationsstyrelsen, som avses i artikel 42, ska ge råd till och bistå kommissionen vid utarbetandet av riktlinjer för bedömningen av huruvida de villkor som avses i första stycket i denna punkt är uppfyllda.

4.   Om de villkor som fastställs i punkt 2 eller 3 är uppfyllda ska leverantören av databehandlingstjänster tillhandahålla den minsta mängd data som är tillåten som svar på en begäran, på grundval av en rimlig tolkning av den begäran av den leverantör, det relevanta nationella behöriga organ eller den relevanta behöriga nationella myndighet som avses i punkt 3 andra stycket.

5.   Leverantören av databehandlingstjänster ska informera kunden om att det finns en begäran från en myndighet i ett tredjeland om att få åtkomst till dess data innan leverantören tillmötesgår den begäran, utom när begäran tjänar brottsbekämpande ändamål och så länge som detta är nödvändigt för att upprätthålla den brottsbekämpande verksamhetens effektivitet.