Pratiche sleali 2005/0029 SV
BG CS DA DE EL EN ES ET FI FR GA HR HU IT LV LT MT NL PL PT RO SK SL SV print pdf
- eller 39
- skall 26
- rättsliga 12
- för 12
- dessa 9
- inte 8
- otillbörliga 8
- medel 7
- får 7
- artikel 7
- reklam 7
- medlemsstat 7
- näringsidkare 7
- beslut 7
- till 6
- enskild 6
- affärsmetoder 6
- varje 6
- enligt 6
- andra 5
- avgöra 5
- klagomål 5
- detta 5
- samma 5
- finns 5
- medlemsstaterna 5
- vilseledande 4
- avses 4
- ankomma 4
- från 4
- intresse 4
- firmanamn 4
- riktas 4
- åtgärder 4
- domstolarna 4
- sådana 4
- förvaltningsmyndigheterna 4
- tjänster 4
- varor 4
- kräva 4
- vara 4
- befogenheter 4
- inleda 4
- bestämmelser 4
- möjligheter 3
- punkt 3
- även 3
- förfarande 3
- besluta 3
- antingen 3
Artikel 11
Efterlevnad av bestämmelserna
1. Medlemsstaterna skall i konsumenternas intresse se till att det finns adekvata och effektiva metoder för att bekämpa otillbörliga affärsmetoder så att efterlevnaden av bestämmelserna i detta direktiv säkerställs.
Sådana medel skall innefatta rättsliga bestämmelser enligt vilka personer eller organisationer, som enligt den nationella lagstiftningen anses ha ett rättmätigt intresse av att otillbörliga affärsmetoder bekämpas, inbegripet konkurrenter, får
| a) | vidta rättsliga åtgärder mot otillbörliga affärsmetoder, och/eller |
| b) | anmäla sådana otillbörliga affärsmetoder till en förvaltningsmyndighet som är behörig antingen att fatta beslut rörande klagomål eller att inleda lämpliga rättsliga förfaranden. |
Det skall ankomma på varje enskild medlemsstat att avgöra vilken av dessa möjligheter som skall tillämpas, och om domstolarna eller förvaltningsmyndigheterna skall få rätt att kräva att andra etablerade medel för att behandla klagomål först skall tillgripas, däribland de som nämns i artikel 10. Dessa möjligheter skall kunna utnyttjas oavsett om de berörda konsumenterna befinner sig i den medlemsstat där näringsidkaren finns eller i en annan medlemsstat.
Det skall ankomma på varje medlemsstat att avgöra
| a) | om dessa rättsliga medel får riktas mot en enskild näringsidkare eller mot en grupp näringsidkare från samma näringsgren, och |
| b) | om dessa rättsliga medel får riktas mot en kodutfärdare, om den tillämpliga koden gör det lättare att kringgå de rättsliga kraven. |
2. Genom de bestämmelser som avses i punkt 1 skall medlemsstaterna, i de fall de anser sådana åtgärder nödvändiga, med hänsyn till alla inblandades och särskilt det allmännas intressen, ge domstolarna eller förvaltningsmyndigheterna befogenheter
| a) | att besluta att de otillbörliga affärsmetoderna skall upphöra, eller att inleda lämpligt rättsligt förfarande för att få fram ett sådant beslut, eller |
| b) | att besluta om förbud mot den otillbörliga affärsmetoden, om den ännu inte tillämpats men tillämpningen är nära förestående, eller inleda ett lämpligt rättsligt förfarande för att få fram ett sådant beslut, |
även om det inte finns bevis för faktisk förlust eller skada eller för uppsåt eller vårdslöshet från näringsidkarens sida.
Medlemsstaterna skall också ombesörja att de åtgärder som avses i första stycket vidtas skyndsamt
| — | antingen med tillfällig verkan, eller |
| — | med slutgiltig verkan, |
varvid varje enskild medlemsstat får avgöra vilket av de två alternativen som skall väljas.
För att förhindra fortsatt verkan av otillbörliga affärsmetoder, som skall upphöra enligt ett slutgiltigt beslut, kan medlemsstaterna vidare ge domstolarna eller förvaltningsmyndigheterna befogenhet
| a) | att kräva att detta beslut offentliggörs helt eller delvis, och i sådan form de bedömer lämplig, |
| b) | att dessutom kräva publicering av ett beriktigande. |
3. De förvaltningsmyndigheter som avses i punkt 1 skall
| a) | vara så sammansatta att det inte finns anledning att tvivla på deras opartiskhet, |
| b) | när de behandlar ett klagomål, ha tillräckliga befogenheter att övervaka och säkerställa efterlevnaden av sina beslut, |
| c) | som regel motivera sina beslut. |
När de befogenheter som avses i punkt 2 utövas uteslutande av en förvaltningsmyndighet, skall skälen till besluten alltid anges. Vidare måste det i detta fall fastställas ett förfarande så att varje otillbörlig eller oskälig myndighetsutövning eller underlåtenhet att utöva dessa befogenheter kan bli föremål för rättslig prövning.
”Artikel 3a
| 1. | Jämförande reklam skall, såvitt avser själva jämförelsen, vara tillåten under förutsättning att
|
| 4. | Artikel 4.1 skall ersättas med följande:
|
| 5. | Artikel 7.1 skall ersättas med följande:
|
whereas