keyboard_tab Digital Market Act 2022/1925 SV

1.   Kommissionen får på begäran eller på eget initiativ när som helst ompröva, ändra eller upphäva ett beslut om betecknande som antagits i enlighet med artikel 3 av något av följande skäl:

a)	Det har skett en väsentlig förändring av något av de sakförhållanden som ligger till grund för beslutet om betecknande.

b)	Beslutet om betecknande grundades på ofullständiga, oriktiga eller vilseledande upplysningar.

2.   Kommissionen ska regelbundet, och minst vart tredje år, kontrollera om grindvakterna fortsätter att uppfylla kraven i artikel 3.1. I den kontrollen ska det även utredas om förteckningen över grindvaktens centrala plattformstjänster, som enskilt är en viktig ingång för företagsanvändare att nå slutanvändare i enlighet med artikel 3.1 b, behöver ändras. Dessa översyner ska inte ha någon suspensiv verkan på grindvaktens skyldigheter.

Kommissionen ska dessutom minst varje år utreda om nya företag som tillhandahåller centrala plattformstjänster uppfyller dessa krav.

Om kommissionen, på grundval av översynerna enligt första stycket, konstaterar att de sakförhållanden som låg till grund för att beteckna företagen som tillhandahåller centrala plattformstjänster som grindvakter har ändrats, ska kommissionen anta ett beslut som bekräftar, ändrar eller upphäver beslutet om betecknande.

3.   Kommissionen ska fortlöpande offentliggöra och uppdatera en förteckning över grindvakter och förteckningen över de centrala plattformstjänster för vilka de måste uppfylla de skyldigheter som föreskrivs i kapitel III.

1.   När kommissionen avser att genomföra en marknadsundersökning i syfte att eventuellt anta beslut enligt artiklarna 17, 18 och 19 ska den anta ett beslut att inleda en marknadsundersökning.

2.   Utan hinder av punkt 1 får kommissionen utöva sina utredningsbefogenheter i enlighet med denna förordning innan den inleder en marknadsundersökning enligt den punkten.

3.   Det beslut som avses i punkt 1 ska innehålla följande:

a)	Datum för inledandet av marknadsundersökningen.

b)	Beskrivning av den fråga som marknadsundersökningen avser.

c)	Syftet med marknadsundersökningen.

4.   Kommissionen får återuppta en marknadsundersökning som den har avslutat om

a)	det har skett en väsentlig förändring av något av de sakförhållanden som ligger till grund för ett beslut som antagits enligt artikel 17, 18 eller 19, eller

b)	det beslut som antagits enligt artikel 17, 18 eller 19 grundades på ofullständiga, oriktiga eller vilseledande upplysningar.

5.   Kommissionen får anmoda en eller flera nationella behöriga myndigheter att bistå den i marknadsundersökningen.

1.   Kommissionen ska anta en genomförandeakt där den konstaterar bristande efterlevnad (beslutet om bristande efterlevnad) om den konstaterar att en grindvakt underlåter att uppfylla ett eller flera av följande krav:

a)	Någon av de skyldigheter som anges i artikel 5, 6 eller 7.

b)	Åtgärder som anges av kommissionen i ett beslut som antagits i enlighet med artikel 8.2.

c)	Korrigerande åtgärder som har ålagts i enlighet med artikel 18.1.

d)	Interimistiska åtgärder som har beslutats i enlighet med artikel 24.

e)	Åtaganden som gjorts rättsligt bindande i enlighet med artikel 25.

Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 50.2.

2.   Kommissionen ska sträva efter att anta sitt beslut om bristande efterlevnad inom tolv månader från det att förfarandet enligt artikel 20 inletts.

3.   Innan kommissionen antar beslutet om bristande efterlevnad ska den meddela den berörda grindvakten sina preliminära resultat. I dessa preliminära resultat ska kommissionen förklara vilka åtgärder den överväger att vidta eller anser att grindvakten bör vidta för att effektivt åtgärda de preliminära resultaten.

4.   Om kommissionen avser att anta ett beslut om bristande efterlevnad får den samråda med tredje parter.

5.   I beslutet om bristande efterlevnad ska kommissionen ålägga grindvakten att upphöra med den bristande efterlevnaden inom en lämplig tidsfrist och förklara hur den planerar att följa beslutet.

6.   Grindvakten ska förse kommissionen med en beskrivning av de åtgärder den har vidtagit för att säkerställa efterlevnad av beslutet om bristande efterlevnad.

7.   Om kommissionen beslutar att inte anta ett beslut om bristande efterlevnad ska den avsluta förfarandet genom ett beslut.

1.   I beslutet om bristande efterlevnad får kommissionen ålägga grindvakten böter på högst 10 % av dess totala globala omsättning under det föregående räkenskapsåret, om den konstaterar att grindvakten uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att uppfylla

a)	någon av de skyldigheter som anges i artiklarna 5, 6 och 7,

b)	åtgärder som anges av kommissionen i ett beslut som antagits i enlighet med artikel 8.2,

c)	korrigerande åtgärder som har ålagts i enlighet med artikel 18.1,

d)	interimistiska åtgärder som har beslutats i enlighet med artikel 24, eller

e)	åtaganden som gjorts rättsligt bindande i enlighet med artikel 25.

2.   Utan hinder av punkt 1 i denna artikel får kommissionen i beslutet om bristande efterlevnad ålägga en grindvakt böter på högst 20 % av dess totala globala omsättning under det föregående räkenskapsåret om den finner att grindvakten har begått samma eller en liknande överträdelse av en skyldighet som förskrivs i artikel 5, 6 eller 7 med avseende på samma centrala plattformstjänst som den konstaterades ha begått i ett beslut om bristande efterlevnad som antagits under de åtta föregående åren.

3.   Kommissionen får anta ett beslut som ålägger företag, i tillämpliga fall inbegripet grindvakter, och företagssammanslutningar böter på högst 1 % av deras sammanlagda globala omsättning under det föregående räkenskapsåret, om de uppsåtligen eller av oaktsamhet

a)	underlåter att inom den utsatta fristen lämna upplysningar som krävs för att bedöma betecknandet av dem som grindvakter enligt artikel 3 eller lämnar oriktig, ofullständig eller vilseledande information,

b)	underlåter att fullgöra skyldigheten att underrätta kommissionen i enlighet med artikel 3.3,

c)	underlåter att meddela information eller lämnar oriktig, ofullständig eller vilseledande information som krävs enligt artikel 14,

d)	underlåter att lämna in den beskrivning som krävs eller lämnar oriktig, ofullständig eller vilseledande information som krävs enligt artikel 15,

e)	underlåter att ge åtkomst till data och algoritmer eller information om testning som svar på en begäran som gjorts i enlighet med artikel 21.3,

f)	underlåter att lämna den begärda informationen inom den tidsfrist som fastställts i enlighet med artikel 21.3 eller lämnar oriktiga, ofullständiga eller vilseledande upplysningar eller förklaringar som begärs i enlighet med artikel 21 eller lämnas i ett förhör i enlighet med artikel 22,

g)

underlåter att inom en frist som fastställts av kommissionen korrigera oriktig, ofullständig eller vilseledande information från en företrädare eller medarbetare, eller underlåter eller vägrar att lämna fullständig information om sakförhållanden som rör föremålet för och syftet med en inspektion enligt artikel 23,

h)	vägrar att underkasta sig en inspektion enligt artikel 23,

i)	underlåter att fullgöra de skyldigheter som ålagts av kommissionen enligt artikel 26,

j)	underlåter att införa en funktion för efterlevnad i enlighet med artikel 28, eller

k)	underlåter att uppfylla villkoren för tillgång till kommissionens handlingar i enlighet med artikel 34.4.

4.   Vid fastställandet av bötesbeloppet ska kommissionen ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är, hur länge den har varat, om den upprepats och, när det gäller böter som utdöms i enlighet med punkt 3, till den försening av förfarandet som överträdelsen orsakat.

5.   Om böter åläggs en företagssammanslutning och hänsyn tas till medlemmarnas globala omsättning men sammanslutningen inte är solvent, ska den vara skyldig att kräva betalning från sina medlemmar för att täcka bötesbeloppet.

Om sådana inbetalningar inte har gjorts till företagssammanslutningen inom den tidsfrist som kommissionen fastställt, får kommissionen kräva att böterna betalas direkt av vilket som helst av de företag vars företrädare var medlemmar i sammanslutningens berörda beslutsfattande organ.

Efter det att kommissionen har krävt betalning enligt andra stycket får den, om så är nödvändigt för att garantera att hela bötesbeloppet betalas, kräva betalning av vilken som helst av företagssammanslutningens medlemmar.

Kommissionen får dock inte kräva betalning enligt andra och tredje styckena från företag som kan visa att de inte har genomfört det beslut som fattades av företagssammanslutningen och som ledde till överträdelse av denna förordning och antingen inte var medvetna om beslutets existens eller aktivt tog avstånd från det innan kommissionen inledde ett förfarande enligt artikel 20.

När det gäller betalning av böterna får betalningsansvaret för varje företag inte överstiga 20 % av föregående räkenskapsårs sammanlagda globala omsättning.

1.   Vid förfaranden i samband med tillämpningen av denna förordning får nationella domstolar begära att kommissionen ska överlämna upplysningar som den förfogar över eller avge yttranden i frågor som rör tillämpningen av denna förordning.

2.   Medlemsstaterna ska till kommissionen översända en kopia av eventuella skriftliga domar från nationella domstolar som beslutar om tillämpningen av denna förordning. Dessa kopior ska översändas utan dröjsmål efter det att den fullständiga skriftliga domen har meddelats parterna.

3.   När så krävs för en enhetlig tillämpning av denna förordning får kommissionen på eget initiativ lämna skriftliga synpunkter till nationella domstolar. Med tillstånd från domstolen i fråga får kommissionen också avge muntliga yttranden.

4.   Kommissionen får, men endast i syfte att utarbeta sina synpunkter, begära att den berörda nationella domstolen ska översända eller se till att alla handlingar som är nödvändiga för bedömningen av ärendet översänds till kommissionen.

5.   De nationella domstolarna får inte fatta beslut som strider mot ett beslut som kommissionen har antagit enligt denna förordning. De ska också undvika att fatta beslut som skulle stå i strid med ett beslut som kommissionen överväger i förfaranden som inletts enligt denna förordning. I detta syfte får den nationella domstolen bedöma om det är nödvändigt att inhibera förfarandet. Detta påverkar inte de nationella domstolarnas möjlighet att begära ett förhandsavgörande enligt artikel 267 i EUF-fördraget.