search


keyboard_tab Data Act 2023/2854 SV

BG CS DA DE EL EN ES ET FI FR GA HR HU IT LV LT MT NL PL PT RO SK SL SV print pdf

2023/2854 SV cercato: 'hindra' . Output generated live by software developed by IusOnDemand srl


expand index hindra:


whereas hindra:


definitions:


cloud tag: and the number of total unique words without stopwords is: 1521

 

Artikel 1

Innehåll och tillämpningsområde

1.   I denna förordning fastställs harmoniserade regler om bland annat

a)

att göra produktdata och data från en tillhörande tjänst tillgängliga för användaren av den uppkopplade produkten eller den tillhörande tjänsten,

b)

datahållares tillhandahållande av data till datamottagare,

c)

datahållares tillhandahållande av data till offentliga organ, kommissionen, Europeiska centralbanken och unionsorgan, när det finns ett exceptionellt behov av dessa data för utförandet av en specifik uppgift av allmänt intresse,

d)

att underlätta byten av databehandlingstjänster,

e)

att införa skyddsåtgärder mot olaglig åtkomst för tredje part till icke-personuppgifter, och

f)

utveckling av interoperabilitetsstandarder för åtkomst till, överföring och användning av data.

2.   Denna förordning omfattar personuppgifter och icke-personuppgifter, inbegripet följande typer av data i följande sammanhang:

a)

Kapitel II är tillämpligt på data, med undantag för innehåll, avseende uppkopplade produkters och tillhörande tjänsters prestanda, användning och miljö.

b)

Kapitel III är tillämpligt på data från den privata sektorn som omfattas av lagstadgade skyldigheter i fråga om datadelning.

c)

Kapitel IV är tillämpligt på data från den privata sektorn som är åtkomliga och används på grundval av avtal mellan företag.

d)

Kapitel V är tillämpligt på data från den privata sektorn med fokus på icke-personuppgifter.

e)

Kapitel VI är tillämpligt på data och tjänster som behandlas av leverantörer av databehandlingstjänster.

f)

Kapitel VII är tillämpligt på icke-personuppgifter som innehas i unionen av leverantörer av databehandlingstjänster.

3.   Denna förordning är tillämplig på följande:

a)

Tillverkare av uppkopplade produkter som släpps ut på marknaden i unionen och leverantörer av tillhörande tjänster, oberoende av dessa tillverkares och leverantörers etableringsort.

b)

Användare i unionen av uppkopplade produkter eller tillhörande tjänster som avses i led a.

c)

Datahållare, oberoende av etableringsort, som gör data tillgängliga för datamottagare i unionen.

d)

Datamottagare i unionen som ges tillgång till data.

e)

Offentliga organ, kommissionen, Europeiska centralbanken och unionsorgan som begär att datahållare gör data tillgängliga när det finns ett exceptionellt behov av dessa data för utförandet av en specifik uppgift av allmänt intresse samt de datahållare som tillhandahåller data till följd av en sådan begäran.

f)

Leverantörer av databehandlingstjänster, oberoende av deras etableringsort, som tillhandahåller sådana tjänster till kunder i unionen.

g)

Deltagare i dataområden och leverantörer av applikationer som använder smarta kontrakt och personer vars närings- eller yrkesverksamhet inbegriper användning av smarta kontrakt för andra i samband med genomförandet av ett avtal.

4.   När det i denna förordning hänvisas till uppkopplade produkter eller tillhörande tjänster anses sådana hänvisningar även omfatta virtuella assistenter, i den mån de interagerar med en uppkopplad produkt eller tillhörande tjänst.

5.   Denna förordning påverkar inte tillämpningen av unionsrätt och nationell rätt om skydd av personuppgifter, integritet och konfidentialitet vid kommunikation samt terminalutrustningens integritet, som ska tillämpas på personuppgifter som behandlas i samband med de rättigheter och skyldigheter som fastställs i denna förordning, i synnerhet förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 och direktiv 2002/58/EG, inbegripet tillsynsmyndigheternas befogenheter och behörighet och registrerades rättigheter. I den mån användare är registrerade ska de rättigheter som fastställs i kapitel II i den här förordningen komplettera registrerades rättigheter till tillgång och rättigheter till dataportabilitet enligt artiklarna 15 och 20 i förordning (EU) 2016/679. Om den här förordningen står i strid med unionsrätt om skydd av personuppgifter eller integritet eller med nationell lagstiftning som antagits i enlighet med sådan unionsrätt, ska relevant unionsrätt eller nationell rätt om skydd av personuppgifter eller integritet äga företräde.

6.   Denna förordning ska inte tillämpas på eller föregripa frivilliga arrangemang för utbyte av data mellan privata och offentliga enheter, i synnerhet frivilliga arrangemang för datadelning.

Denna förordning påverkar inte unionsrättsakter eller nationella rättsakter som föreskriver delning, åtkomst till och användning av data för att förebygga, förhindra, utreda, upptäcka eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, eller för tull- och skatteändamål, i synnerhet förordningarna (EU) 2021/784, (EU) 2022/2065 och (EU) 2023/1543 samt direktiv (EU) 2023/1544, eller internationellt samarbete på det området. Den här förordningen är inte tillämplig på insamling, delning eller användning av eller åtkomst till data enligt förordning (EU) 2015/847 och direktiv (EU) 2015/849. Den här förordningen är inte tillämplig på områden som inte omfattas av unionsrätten och påverkar under inga omständigheter medlemsstaternas befogenheter i fråga om allmän säkerhet, försvar eller nationell säkerhet, oavsett vilken typ av enhet som medlemsstaterna har anförtrott att utföra uppgifter inom ramen för dessa befogenheter eller deras befogenhet att skydda andra väsentliga statliga funktioner, inbegripet att säkerställa statens territoriella integritet och upprätthålla lag och ordning. Den här förordningen påverkar inte medlemsstaternas befogenheter i fråga om tull- och skatteförvaltning eller medborgares hälsa och säkerhet.

7.   Denna förordning kompletterar metoden för självreglering i förordning (EU) 2018/1807 genom att lägga till allmänt tillämpliga skyldigheter för byte av molntjänster.

8.   Denna förordning påverkar inte tillämpningen av unionsrättsakter och nationella rättsakter som skyddar immateriella rättigheter, i synnerhet direktiv 2001/29/EG, 2004/48/EG och (EU) 2019/790.

9.   Denna förordning kompletterar, och påverkar inte tillämpningen av, unionsrätt som syftar till att främja konsumenters intressen och säkerställa en hög nivå av konsumentskydd samt att skydda deras hälsa, säkerhet och ekonomiska intressen, i synnerhet direktiv 93/13/EEG, 2005/29/EG och 2011/83/EU.

10.   Denna förordning hindrar inte ingåendet av frivilliga avtal om laglig datadelning, inbegripet avtal som ingås på ömsesidig grund, som uppfyller kraven i denna förordning.

Artikel 4

Användares och datahållares rättigheter och skyldigheter när det gäller att få åtkomst till, använda och tillgängliggöra produktdata och data från tillhörande tjänster

1.   Om användaren inte har direkt åtkomst till data från den uppkopplade produkten eller den tillhörande tjänsten ska datahållare utan oskäligt dröjsmål göra lätt åtkomliga data, samt relevanta metadata som är nödvändiga för att tolka och använda dessa data, tillgängliga för användaren, av samma kvalitet som den som är tillgänglig för datahållaren, på ett enkelt, säkert och kostnadsfritt sätt i ett heltäckande, strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart format och, i tillämpliga fall och där så är tekniskt genomförbart, kontinuerligt och i realtid. Detta ska göras på grundval av en enkel begäran på elektronisk väg om det är tekniskt möjligt.

2.   Användare och datahållare får genom avtal begränsa eller förbjuda åtkomst till, användning eller ytterligare datadelning, om sådan behandling skulle kunna undergräva säkerhetskraven för den uppkopplade produkten, i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt, och leda till allvarliga negativa effekter på fysiska personers hälsa, säkerhet eller trygghet. Behöriga myndigheter får tillhandahålla användare och datahållare teknisk expertis i detta sammanhang. Om datahållaren vägrar att dela data enligt denna artikel ska denne underrätta den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37.

3.   Utan att det påverkar användarens rätt att när som helst begära prövning vid en domstol i en medlemsstat får användaren, i samband med en tvist med datahållaren om de avtalsenliga begränsningar eller förbud som avses i punkt 2,

a)

i enlighet med artikel 37.5 b lämna in ett klagomål till den behöriga myndigheten, eller

b)

komma överens med datahållaren om att hänskjuta ärendet till ett tvistlösningsorgan i enlighet med artikel 10.1.

4.   Datahållare får inte göra det orimligt svårt för användaren att göra val eller utöva rättigheter enligt denna artikel, till exempel genom att erbjuda användaren val på ett icke-neutralt sätt eller genom att undergräva eller försämra användarens självständighet, beslutsfattande eller val via strukturen, utformningen, funktionen eller driftssättet för ett digitalt användargränssnitt eller en del därav.

5.   För att kontrollera om en fysisk eller juridisk person kan anses vara en användare vid tillämpning av punkt 1 får en datahållare inte kräva att denna person lämnar någon information utöver vad som är nödvändigt. Datahållare får inte spara någon information, i synnerhet inte loggdata, om användarens åtkomst till de data som begärs utöver vad som är nödvändigt för ett korrekt utförande av användarens begäran om åtkomst och för säkerheten och underhållet av datainfrastrukturen.

6.   Företagshemligheter ska bevaras och får endast röjas om datahållaren och användaren före utlämnandet vidtar alla nödvändiga åtgärder för att bevara deras konfidentialitet, särskilt avseende tredje parter. Datahållaren, eller om det inte är samma person, innehavaren av en företagshemlighet, ska identifiera de data som skyddas som företagshemligheter, inbegripet i relevanta metadata, och ska komma överens med användaren om de proportionella tekniska och organisatoriska åtgärder som är nödvändiga för att bevara konfidentialiteten för delade data, särskilt i förhållande till tredje parter, såsom standardavtalsvillkor, avtal om konfidentialitet, strikta åtkomstprotokoll, tekniska standarder och tillämpning av uppförandekoder.

7.   Om det inte finns någon överenskommelse om de nödvändiga åtgärder som avses i punkt 6, eller om användaren underlåter att genomföra de åtgärder som överenskommits enligt punkt 6 eller äventyrar företagshemligheternas konfidentialitet, får datahållaren hindra eller, i förekommande fall, avbryta delningen av data som identifierats som företagshemligheter. Datahållarens beslut ska vara vederbörligen motiverat och lämnas skriftligen till användaren utan oskäligt dröjsmål. I sådana fall ska datahållaren underrätta den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 om att den har hindrat eller avbrutit datadelning och identifiera vilka åtgärder som inte har överenskommits eller genomförts och, i förekommande fall, för vilka företagshemligheter konfidentialiteten har äventyrats.

8.   Om en datahållare som är en innehavare av en företagshemlighet kan visa att det är högst sannolikt att denne kommer att lida allvarlig ekonomisk skada till följd av röjandet av företagshemligheter, trots de tekniska och organisatoriska åtgärder som vidtagits av användaren enligt punkt 6 i denna artikel, får den datahållaren, under exceptionella omständigheter och från fall till fall, avslå en begäran om åtkomst till de specifika data som avses. Detta påvisande ska vara vederbörligen motiverat på grundval av objektiva faktorer, särskilt verkställbarheten av skyddet av företagshemligheter i tredjeländer, begärda datas art och grad av konfidentialitet samt den uppkopplade produktens unika och nya karaktär, och ska tillhandahållas användaren skriftligen utan oskäligt dröjsmål. Om datahållaren vägrar att dela data enligt den här punkten ska denne underrätta den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37.

9.   Utan att det påverkar en användares rätt att när som helst begära prövning vid en domstol i en medlemsstat, får en användare som vill bestrida en datahållares beslut att vägra eller att hindra eller avbryta datadelning enligt punkterna 7 och 8

a)

i enlighet med artikel 37.5 b lämna in ett klagomål till den behöriga myndigheten, som utan oskäligt dröjsmål ska besluta huruvida och på vilka villkor datadelning ska inledas eller återupptas, eller

b)

komma överens med datahållaren om att hänskjuta ärendet till ett tvistlösningsorgan i enlighet med artikel 10.1.

10.   Användaren får inte använda de data som erhållits till följd av en begäran som avses i punkt 1 för att utveckla en uppkopplad produkt som konkurrerar med den uppkopplade produkt som dessa data härrör från och inte heller dela dessa data med en tredje part i detta syfte och får inte använda sådana data för att skaffa sig inblick i tillverkarens, eller i förekommande fall datahållarens, ekonomiska situation, tillgångar och produktionsmetoder.

11.   Användaren får inte, för att få åtkomst till data, använda tvångsmedel eller missbruka luckor i en datahållares tekniska infrastruktur som utformats för att skydda data.

12.   Om användaren inte är den registrerade vars personuppgifter begärs får datahållaren tillgängliggöra personuppgifter som genereras genom användning av en uppkopplad produkt eller tillhörande tjänst för användaren endast om det finns en giltig rättslig grund för behandling enligt artikel 6 i förordning (EU) 2016/679 och, i förekommande fall, om villkoren i artikel 9 i den förordningen och i artikel 5.3 i direktiv 2002/58/EG är uppfyllda.

13.   En datahållare får endast använda lätt åtkomliga data som är icke-personuppgifter på grundval av ett avtal med användaren. En datahållare får inte använda sådana data för att få inblick i användarens ekonomiska situation, tillgångar och produktionsmetoder, eller användning av dessa, på något annat sätt som skulle kunna undergräva användarens kommersiella ställning på de marknader där användaren är verksam.

14.   Datahållare får inte göra sådana produktdata som är icke-personuppgifter tillgängliga för tredje parter för kommersiella eller icke-kommersiella ändamål annat än för att fullgöra avtalet med användaren. Vid behov ska datahållare genom avtal förbinda tredje parter att inte dela vidare data som de har mottagit från dem.

Artikel 5

Användarens rätt att dela data med tredje parter

1.   På begäran av en användare, eller av en part som agerar för en användares räkning, ska datahållaren utan oskäligt dröjsmål för en tredje part tillgängliggöra lätt åtkomliga data samt de relevanta metadata som är nödvändiga för att tolka och använda dessa data, av samma kvalitet som den som är tillgänglig för datahållaren, på ett enkelt och säkert sätt, kostnadsfritt för användaren, i ett heltäckande, strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart format och, när så är relevant och tekniskt genomförbart, kontinuerligt och i realtid. Data ska göras tillgänglig av datahållaren för den tredje parten i enlighet med artiklarna 8 och 9.

2.   Punkt 1 ska inte gälla lätt åtkomliga data i samband med testning av nya uppkopplade produkter, ämnen eller processer som ännu inte har släppts ut på marknaden, såvida inte tredje parts användning av dem är tillåten enligt avtal.

3.   Ett företag som har utsetts till grindvakt enligt artikel 3 i förordning (EU) 2022/1925 ska inte vara en godtagbar tredje part enligt den här artikeln och får därför inte

a)

på något som helst sätt anmoda en användare, genom begäran eller kommersiellt incitament, inbegripet genom att erbjuda ekonomisk eller annan ersättning, att göra data som användaren har erhållit till följd av en begäran enligt artikel 4.1 tillgängliga för en av förtagets tjänster,

b)

anmoda en användare, genom begäran eller kommersiellt incitament, att begära att datahållaren gör data tillgängliga för en av företagets tjänster enligt punkt 1 i denna artikel,

c)

från en användare ta emot data som användaren har erhållit till följd av en begäran enligt artikel 4.1.

4.   För att kontrollera om en fysisk eller juridisk person kan anses vara en användare eller en tredje part vid tillämpning av punkt 1 ska användaren eller den tredje parten inte vara skyldig att tillhandahålla någon information utöver vad som är nödvändigt. Datahållare får inte spara någon information om den tredje partens åtkomst till begärda data utöver vad som är nödvändigt för ett korrekt utförande av den tredje partens begäran om åtkomst och för säkerheten och underhållet av datainfrastrukturen.

5.   Den tredje parten får inte, för att få åtkomst till data, använda tvångsmedel eller missbruka luckor i en datahållares tekniska infrastruktur som utformats för att skydda data.

6.   En datahållare får inte använda lätt åtkomliga data för att få inblick i den tredje partens ekonomiska situation, tillgångar och produktionsmetoder, eller användning av dessa, på något annat sätt som skulle kunna undergräva den tredje partens kommersiella ställning på de marknader där den tredje parten är verksam, såvida inte den tredje parten har gett sitt tillstånd till sådan användning och har teknisk möjlighet att när som helst och på ett enkelt sätt återkalla det tillståndet.

7.   Om användaren inte är den registrerade vars personuppgifter begärs får alla personuppgifter som genereras genom användning av en uppkopplad produkt eller tillhörande tjänst, endast göras tillgängliga av datahållaren eller den tredje parten om det finns en giltig rättslig grund för behandlingen enligt artikel 6 i förordning (EU) 2016/679 och, i förekommande fall, om villkoren i artikel 9 i den förordningen och i artikel 5.3 i direktiv 2002/58/EG är uppfyllda.

8.   Om datahållaren och den tredje parten underlåter att komma överens om arrangemangen för överföring av data får detta inte hindra eller inkräkta på den registrerades utövande av sina rättigheter enligt förordning (EU) 2016/679, i synnerhet inte när det gäller rätten till dataportabilitet enligt artikel 20 i den förordningen.

9.   Företagshemligheter ska bevaras och får endast röjas för tredje parter i den mån sådant röjande är absolut nödvändigt för att uppfylla det syfte som överenskommits mellan användaren och den tredje parten. Datahållaren, eller, om det inte är samma person, innehavaren av en företagshemlighet, ska identifiera de data som skyddas som företagshemligheter, inbegripet i relevanta metadata, och ska komma överens med den tredje parten om alla proportionella tekniska och organisatoriska åtgärder som är nödvändiga för att bevara konfidentialiteten för delade data, såsom standardavtalsvillkor, avtal om konfidentialitet, strikta åtkomstprotokoll, tekniska standarder och tillämpning av uppförandekoder.

10.   Om det inte finns någon överenskommelse om de nödvändiga åtgärder som avses i punkt 9 i denna artikel eller om den tredje parten underlåter att genomföra de åtgärder som överenskommits enligt punkt 9 i denna artikel eller äventyrar företagshemligheternas konfidentialitet, får datahållaren hindra eller, i förekommande fall, avbryta delningen av data som identifierats som företagshemligheter. Datahållarens beslut ska vara vederbörligen motiverat och lämnas skriftligen till den tredje parten utan oskäligt dröjsmål. I sådana fall ska datahållaren underrätta den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 om att den har hindrat eller avbrutit datadelning och identifiera vilka åtgärder som inte har överenskommits eller genomförts och, i förekommande fall, för vilka företagshemligheter konfidentialiteten har äventyrats.

11.   Om en datahållare som är en innehavare av en företagshemlighet kan visa att det är högst sannolikt att denne kommer att lida allvarlig ekonomisk skada till följd av röjandet av företagshemligheter, trots de tekniska och organisatoriska åtgärder som vidtagits av den tredje parten enligt punkt 9 i denna artikel, får den datahållaren, under exceptionella omständigheter och från fall till fall, avslå en begäran om åtkomst till de specifika data som avses. Detta påvisande ska vara vederbörligen motiverat på grundval av objektiva faktorer, särskilt verkställbarheten av skyddet av företagshemligheter i tredjeländer, begärda datas art och grad av konfidentialitet samt den uppkopplade produktens unika och nya karaktär, och ska tillhandahållas den tredje parten skriftligen utan oskäligt dröjsmål. Om datahållaren vägrar att dela data enligt den här punkten ska denne underrätta den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37.

12.   Utan att det påverkar tredje parts rätt att när som helst begära prövning vid en domstol i en medlemsstat, får en tredje part som vill bestrida en datahållares beslut att vägra eller att hindra eller avbryta datadelning enligt punkterna 10 och 11

a)

i enlighet med artikel 37.5 b lämna in ett klagomål till den behöriga myndigheten, som utan oskäligt dröjsmål ska besluta huruvida och på vilka villkor datadelningen ska inledas eller återupptas, eller

b)

komma överens med datahållaren om att hänskjuta ärendet till ett tvistlösningsorgan i enlighet med artikel 10.1.

13.   Den rätt som avses i punkt 1 får inte på ett ogynnsamt sätt påverka registrerades rättigheter enligt tillämplig unionsrätt och nationell rätt om skydd av personuppgifter.

Artikel 6

Skyldigheter för tredje parter som tar emot data på användarens begäran

1.   En tredje part ska behandla de data som gjorts tillgängliga för den enligt artikel 5 endast för de ändamål och på de villkor som överenskommits med användaren med förbehåll för unionsrätt och nationell rätt om skyddet av personuppgifter, inbegripet den registrerades rättigheter när det gäller personuppgifter. Den tredje parten ska radera dessa data när de inte längre är nödvändiga för det överenskomna ändamålet, såvida inte annat överenskommits med användaren när det gäller personuppgifter.

2.   Den tredje parten får inte

a)

göra det orimligt svårt för användaren att göra sina val eller utöva sina rättigheter enligt artikel 5 och den här artikeln, inbegripet genom att erbjuda användaren val på ett icke-neutralt sätt, eller utöva tvång mot, vilseleda eller manipulera användaren eller genom att undergräva eller inskränka användarens självständighet, beslutsfattande eller val, inbegripet genom ett digitalt användargränssnitt eller en del därav,

b)

utan hinder av artikel 22.2 a och c i förordning (EU) 2016/679 använda de data som den tar emot för profilering, såvida det inte är nödvändigt för att tillhandahålla den tjänst som begärs av användaren,

c)

göra de data som den tar emot tillgängliga för en annan tredje part, såvida inte datan görs tillgängliga på grundval av ett avtal med användaren, och förutsatt att den andra tredje parten vidtar alla nödvändiga åtgärder som överenskommits mellan datahållaren och den tredje parten för att bevara företagshemligheters konfidentialitet,

d)

göra de data som den tar emot tillgängliga för ett företag som har utsetts till grindvakt enligt artikel 3 i förordning (EU) 2022/1925,

e)

använda de data som den mottar för att utveckla en produkt som konkurrerar med den uppkopplade produkt från vilken de data som åtkommits härrör eller dela dessa data med en annan tredje part för det ändamålet; tredje parter får inte heller använda produktdata eller data från en tillhörande tjänst som är icke-personuppgifter och som gjorts tillgängliga för dem för att få inblick i datahållarens ekonomiska situation, tillgångar och produktionsmetoder, eller användning av dessa,

f)

använda de data som den mottar på ett sätt som inverkar negativt på säkerheten för den uppkopplade produkten eller de tillhörande tjänsterna,

g)

bortse från specifika åtgärder som överenskommits med en datahållare eller med innehavaren av företagshemligheter enligt artikel 5.9 och äventyra konfidentialiteten för företagshemligheter,

h)

hindra en användare som är en konsument, inbegripet på grundval av ett avtal, från att göra mottagna data tillgängliga för andra parter.

Artikel 9

Ersättning för tillgängliggörande av data

1.   Ersättning som en datahållare och en datamottagare kommer överens om för att göra data tillgängliga i förbindelser mellan företag ska vara icke-diskriminerande och rimlig och får inbegripa en marginal.

2.   När datahållaren och datamottagaren kommer överens om ersättning ska de särskilt beakta följande:

a)

Kostnader för att göra data tillgängliga, inbegripet särskilt de kostnader som är nödvändiga för formatering av data, spridning med elektroniska medel och lagring.

b)

Investeringar i insamling och framställning av data, i förekommande fall med beaktande av huruvida andra parter har bidragit till att inhämta, generera eller samla in datan i fråga.

3.   Den ersättning som avses i punkt 1 kan också bero på datans volym, format och karaktär.

4.   Om datamottagaren är ett mikroföretag eller ett litet eller medelstort företag eller en icke-vinstdrivande forskningsorganisation och om en sådan datamottagare inte har partnerföretag eller anknutna företag som inte betraktas som mikroföretag eller små eller medelstora företag, får den överenskomna ersättningen inte överstiga de kostnader som anges i punkt 2 a.

5.   Kommissionen ska anta riktlinjer för beräkningen av rimlig ersättning, med beaktande av råd från Europeiska datainnovationsstyrelsen som avses i artikel 42.

6.   Denna artikel ska inte hindra annan unionsrätt eller nationell lagstiftning som antagits i enlighet med unionsrätten från att utesluta ersättning för tillgängliggörande av data eller föreskriva lägre ersättning.

7.   Datahållaren ska ge datamottagaren tillräckligt detaljerad information om grunden för beräkningen av ersättningen så att datamottagaren kan bedöma huruvida kraven i punkterna 1–4 är uppfyllda.

Artikel 11

Tekniska skyddsåtgärder om obehörig användning eller obehörigt utlämnande av data

1.   En datahållare får vidta lämpliga tekniska skyddsåtgärder, inbegripet smarta kontrakt och kryptering, för att förhindra obehörig åtkomst till data, inbegripet metadata, och för att säkerställa överensstämmelse med artiklarna 4, 5, 6, 8 och 9 samt med de överenskomna avtalsvillkoren för tillgängliggörande av data. Sådana tekniska skyddsåtgärder får varken diskriminera mellan datamottagare eller hindra en användares rätt att erhålla en kopia av eller hämta, använda eller få åtkomst till data eller tillhandahålla tredje parter data enligt artikel 5 eller någon rätt för tredje part enligt unionsrätten eller nationell lagstiftning som antagits i enlighet med unionsrätten. Användare, tredje parter och datamottagare får inte ändra eller avlägsna sådana tekniska skyddsåtgärder såvida inte datahållaren samtycker till detta.

2.   Under de omständigheter som avses i punkt 3 ska den tredje parten eller datamottagaren utan oskäligt dröjsmål tillmötesgå begärandena från datahållaren och, i tillämpliga fall och om det inte är samma person, innehavaren av en företagshemlighet eller användaren, om

a)

att radera de data som tillhandahållits av datahållaren och eventuella kopior av dessa,

b)

att avsluta produktion, erbjudande eller utsläppande på marknaden eller användning av varor, härledda data eller tjänster som framställts på grundval av kunskap som erhållits genom sådana data, eller import, export eller lagring av varor som innebär intrång för dessa ändamål, och förstöra alla varor som innebär intrång, om det finns en allvarlig risk för att den olagliga användningen av dessa data kommer att orsaka datahållaren, innehavaren av en företagshemlighet eller användaren betydande skada eller om en sådan åtgärd inte skulle vara oproportionell med hänsyn till intressena för datahållaren, innehavaren av en företagshemlighet eller användaren,

c)

att informera användaren om den obehöriga användningen eller det obehöriga röjandet av data och om de åtgärder som vidtagits för att bringa den obehöriga användningen eller det obehöriga röjandet av dessa data att upphöra,

d)

att ersätta den part som lider skada till följd av missbruk eller röjande av sådana data som olagligen åtkommits eller använts.

3.   Punkt 2 ska vara tillämplig om en tredje part eller en datamottagare

a)

i syfte att erhålla data har lämnat falsk information till en datahållare, använt bedrägliga eller tvingande medel eller missbrukat luckor i datahållarens tekniska infrastruktur som är utformad för att skydda dessa data,

b)

har använt de data som gjorts tillgängliga för obehöriga ändamål, inbegripet utveckling av en konkurrerande uppkopplad produkt i den mening som avses i artikel 6.2 e,

c)

olagligen har lämnat ut data till en annan part,

d)

inte har upprätthållit de tekniska och organisatoriska åtgärder som överenskommits enligt artikel 5.9, eller

e)

har ändrat eller avlägsnat tekniska skyddsåtgärder som tillämpas av datahållaren enligt punkt 1 i denna artikel utan datahållarens samtycke.

4.   Punkt 2 ska också vara tillämplig om en användare ändrar eller avlägsnar tekniska skyddsåtgärder som datahållaren tillämpar eller inte upprätthåller de tekniska och organisatoriska åtgärder som vidtagits av användaren i samförstånd med datahållaren eller, om det inte är samma person, innehavaren av företagshemligheter, för att bevara företagshemligheter, samt med avseende på varje annan part som tar emot data från användaren i strid med denna förordning.

5.   Om datamottagaren handlar i strid med artikel 6.2 a eller b ska användarna ha samma rättigheter som datahållarna enligt punkt 2 i den här artikeln.

Artikel 13

Oskäliga avtalsvillkor som ensidigt åläggs ett annat företag

1.   Ett avtalsvillkor om åtkomst till och användning av data eller om ansvar och rättsmedel vid överträdelse eller uppsägande av datarelaterade skyldigheter som ett företag ensidigt har ålagt ett annat företag ska inte vara bindande för det senare företaget om det är oskäligt.

2.   Ett avtalsvillkor som återspeglar tvingande bestämmelser i unionsrätten eller bestämmelser i unionsrätten som skulle vara tillämpliga om frågan inte reglerades i avtalsvillkoren, ska inte anses vara oskäligt.

3.   Ett avtalsvillkor är oskäligt om det är av sådan art att dess användning i hög grad avviker från god affärssed vid åtkomst till och användning av data i strid med god tro och god sed.

4.   Ett avtalsvillkor ska i synnerhet vara oskäligt med avseende på tillämpningen av punkt 3 om det har till syfte eller verkan att

a)

utesluta eller begränsa ansvaret för den part som ensidigt ålagt villkoret för uppsåtliga handlingar eller grov oaktsamhet,

b)

utesluta de rättsmedel som står till buds för den part som ensidigt har ålagts villkoret i händelse av underlåtenhet att fullgöra avtalsförpliktelser eller utesluta ansvar för den part som ensidigt ålade avtalsvillkoret vid ett åsidosättande av dessa skyldigheter,

c)

ge den part som ensidigt har föreskrivit villkoret ensamrätt att avgöra om de data som lämnas är i överensstämmelse med avtalet eller att tolka något avtalsvillkor.

5.   Ett avtalsvillkor ska antas vara oskäligt med avseende på tillämpningen av punkt 3 om det har till syfte eller verkan att

a)

på ett olämpligt sätt begränsa rättsmedlen vid underlåtenhet att fullgöra avtalsförpliktelser eller begränsa ansvaret vid ett åsidosättande av dessa skyldigheter eller utvidga ansvaret för det företag som ensidigt har ålagts villkoret,

b)

tillåta den part som ensidigt införde villkoret att få åtkomst till och använda den andra avtalsslutande partens data på ett sätt som avsevärt skadar den andra avtalsslutande partens legitima intressen, särskilt när sådana data innehåller kommersiellt känsliga data eller skyddas av företagshemligheter eller immateriella rättigheter,

c)

hindra den part som ensidigt har ålagts villkoret att använda de data som den parten har tillhandahållit eller genererat under avtalsperioden, eller att begränsa användningen av sådana data i en sådan omfattning att den parten inte har rätt att använda, samla in, få åtkomst till eller kontrollera sådana data eller utnyttja värdet av sådana data på ett adekvat sätt,

d)

hindra den part som ensidigt har ålagts villkoret att säga upp avtalet inom rimlig tid,

e)

hindra den part som ensidigt har ålagts villkoret att erhålla en kopia av de data som den parten har tillhandahållit eller genererat under avtalets löptid eller inom en rimlig tidsperiod efter det att avtalet sagts upp,

f)

göra det möjligt för den part som ensidigt ålägger villkoret att säga upp avtalet med oskäligt kort varsel, med beaktande av varje rimlig möjlighet för den andra avtalsslutande parten att byta till en alternativ och jämförbar tjänst och den ekonomiska skada som följer av en sådan uppsägning, såvida det inte finns tungt vägande skäl för detta,

g)

göra det möjligt för den part som ensidigt ålägger villkoret att väsentligt ändra det pris som anges i avtalet eller andra materiella villkor för de data som ska delas med avseende på deras art, format, kvalitet eller kvantitet, om inget giltigt skäl och ingen rätt för den andra parten att säga upp avtalet vid en sådan ändring anges i avtalet.

Första stycket g ska inte påverka villkor genom vilka den part som ensidigt ålägger villkoret förbehåller sig rätten att ensidigt ändra villkoren i ett avtal med obestämd löptid, förutsatt att det i avtalet anges ett giltigt skäl för sådana ensidiga ändringar, att den part som ensidigt ålägger villkoret är skyldig att underrätta den andra avtalsslutande parten med rimligt varsel om sådana avsedda ändringar och att den andra avtalsslutande parten har rätt att utan kostnad säga upp avtalet vid en ändring.

6.   Ett avtalsvillkor ska anses vara ensidigt ålagt i den mening som avses i denna artikel om det har tillhandahållits av en avtalsslutande part och den andra avtalsslutande parten inte har kunnat påverka dess innehåll trots försök att förhandla om det. Det åligger den avtalsslutande part som har tillhandahållit avtalsvillkoret att bevisa att villkoret inte har införts ensidigt. Den avtalspart som har tillhandahållit det omtvistade avtalsvillkoret kan inte göra gällande att villkoret är ett oskäligt avtalsvillkor.

7.   Om det oskäliga avtalsvillkoret kan avskiljas från övriga villkor i avtalet ska dessa återstående villkor vara bindande.

8.   Denna artikel är inte tillämplig på avtalsvillkor som anger avtalets huvudsakliga syfte eller på prisets lämplighet i förhållande till de data som lämnas i utbyte.

9.   Parterna i ett avtal som omfattas av punkt 1 ska inte utesluta tillämpningen av denna artikel, avvika från den eller ändra dess verkan.

KAPITEL V

GÖRA DATA TILLGÄNGLIGA FÖR OFFENTLIGA ORGAN, KOMMISSIONEN, EUROPEISKA CENTRALBANKEN OCH UNIONSORGAN PÅ GRUNDVAL AV ETT EXCEPTIONELLT BEHOV

Artikel 15

Exceptionellt behov av att använda data

1.   Ett exceptionellt behov av att använda vissa data i den mening som avses i detta kapitel ska vara begränsat i tid och omfattning och ska anses föreligga endast under någon av följande omständigheter:

a)

Om de begärda data är nödvändiga för att hantera ett allmänt nödläge och det offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet inte i tid, på ett ändamålsenligt sätt och på likvärdiga villkor kan erhålla sådana data på alternativa sätt.

b)

Under omständigheter som inte omfattas av led a och endast när det gäller icke-personuppgifter, om

i)

ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan agerar på grundval av unionsrätten eller nationell rätt och har identifierat specifika data, vars avsaknad hindrar den eller det från att utföra en specifik uppgift av allmänt intresse som uttryckligen föreskrivs i lag, såsom framställning av officiell statistik eller begränsning av eller återhämtning från ett allmänt nödläge, och

ii)

det offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet har uttömt alla andra till buds stående medel för att erhålla sådana data, inbegripet inköp av data på marknaden genom att erbjuda marknadspris, eller genom att förlita sig på befintliga skyldigheter för att göra data tillgängliga eller antagande av nya lagstiftningsåtgärder som skulle kunna säkerställa att data finns tillgängliga i tid.

2.   Punkt 1 b ska inte tillämpas på mikroföretag och små företag.

3.   Skyldigheten att visa att det offentliga organet inte har kunnat erhålla icke-personuppgifter genom att köpa in dem på marknaden ska inte gälla om den specifika uppgiften av allmänt intresse är framställning av officiell statistik och om inköp av sådana data inte är tillåtet enligt nationell rätt.

Artikel 16

Förhållande till andra skyldigheter att göra data tillgängliga för offentliga organ, kommissionen, Europeiska centralbanken och unionsorgan

1.   Detta kapitel ska inte påverka de skyldigheter som fastställs i unionsrätten eller nationell rätt vad gäller rapportering eller att tillmötesgå begäranden om åtkomst till information eller visa eller kontrollera efterlevnaden av rättsliga skyldigheter.

2.   Detta kapitel ska inte tillämpas på offentliga organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorgan som bedriver verksamhet som syftar till att förebygga, förhindra, utreda, upptäcka eller lagföra brott eller administrativa överträdelser eller verkställa straffrättsliga påföljder, eller på tull- eller skatteförvaltning. Detta kapitel påverkar inte tillämplig unionsrätt eller nationell rätt om förebyggande, förhindrande, utredning, upptäckt eller lagföring av brott eller administrativa överträdelser eller verkställighet av straffrättsliga påföljder eller administrativa sanktioner, eller för tull- eller skatteförvaltning.

Artikel 17

Begäran om att data ska göras tillgängliga

1.   Ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan som begär data enligt artikel 14 ska

a)

specificera vilka data som krävs, inbegripet de relevanta metadata som är nödvändiga för att tolka och använda dessa data,

b)

visa att de nödvändiga villkor för att det föreligger ett exceptionellt behov enligt artikel 15 för det ändamål för vilket data begärs är uppfyllda,

c)

förklara syftet med begäran, den avsedda användningen av begärda data, i tillämpliga fall även av en tredje part i enlighet med punkt 4 i denna artikel, användningens varaktighet, och när så är lämpligt hur behandlingen av personuppgifter ska tillgodose det exceptionella behovet,

d)

om möjligt specificera när data förväntas raderas av alla parter som har åtkomst till dem,

e)

motivera valet av datahållare till vilken begäran riktas,

f)

specificera eventuella andra offentliga organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorgan och de tredje parter med vilka begärda data förväntas delas,

g)

om personuppgifter begärs, specificera vilka tekniska och organisatoriska åtgärder som är nödvändiga och proportionella för att genomföra dataskyddsprinciperna och de nödvändiga skyddsåtgärderna, såsom pseudonymisering, och huruvida datahållaren kan tillämpa anonymisering innan data görs tillgängliga,

h)

ange den rättsliga bestämmelse som tilldelar det begärande offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet den specifika uppgift av allmänt intresse som är relevant för begäran om data,

i)

ange den tidsfrist inom vilken data ska tillgängliggöras och den tidsfrist som avses i artikel 18.2 inom vilken datahållaren får neka eller begära ändring av begäran,

j)

göra sitt yttersta för att undvika att ett tillmötesgående av begäran om data leder till att datahållare blir ansvariga för överträdelser av unionsrätten eller nationell rätt.

2.   En begäran om data enligt punkt 1 i denna artikel ska

a)

göras skriftligen och uttryckas på ett klart, koncist och tydligt språk som kan förstås av datahållaren,

b)

vara specifik avseende den typ av data som begärs och avse data som datahållaren har kontroll över vid tidpunkten för begäran,

c)

stå i proportion till det exceptionella behovet och vara motiverad, i fråga om detaljnivå och omfattning av begärda data och hur ofta dessa begärda data kommer att tillgås,

d)

respektera datahållarens legitima mål och innehålla ett åtagande om att säkerställa skyddet av företagshemligheter i enlighet med artikel 19.3 och beakta de kostnader och ansträngningar som krävs för att göra data tillgängliga,

e)

gälla icke-personuppgifter och, endast om detta har visats vara otillräckligt för att tillgodose det exceptionella behovet av att använda data i enlighet med artikel 15.1 a, begära personuppgifter i pseudonymiserad form och fastställa de tekniska och organisatoriska åtgärder som ska vidtas för att skydda dessa data,

f)

informera datahållaren om de sanktioner som den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 ska ålägga enligt artikel 40 om begäran inte tillmötesgås,

g)

om begäran görs av ett offentligt organ, överföras till den datasamordnare som avses i artikel 37 i den medlemsstat där det begärande offentliga organet är etablerat, som utan oskäligt dröjsmål ska offentliggöra begäran på nätet såvida datasamordnaren inte anser att sådant offentliggörande skulle utgöra en risk för den allmänna säkerheten,

h)

om begäran görs av kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan, utan oskäligt dröjsmål göras tillgänglig på nätet,

i)

om personuppgifter begärs, utan oskäligt dröjsmål anmälas till den tillsynsmyndighet som ansvarar för att övervaka tillämpningen av förordning (EU) 2016/679 i den medlemsstat där det offentliga organet är etablerat.

Europeiska centralbanken och unionsorgan ska underrätta kommissionen om sina begäranden.

3.   Ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan får inte göra data som erhållits enligt detta kapitel tillgängliga för vidareutnyttjande enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2022/868 eller artikel 2.11 i direktiv (EU) 2019/1024. Förordning (EU) 2022/868 och direktiv (EU) 2019/1024 ska inte tillämpas på data som innehas av offentliga organ och som erhållits enligt detta kapitel.

4.   Punkt 3 i denna artikel hindrar inte ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan från att utbyta data som erhållits enligt detta kapitel med andra offentliga organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorgan, i syfte att fullgöra de uppgifter som avses i artikel 15, enligt vad som anges i begäran i enlighet med punkt 1 f i den här artikeln, eller att göra dessa data tillgängliga för en tredje part om det eller den genom ett offentligt tillgängligt avtal har delegerat tekniska inspektioner eller andra funktioner till denna tredje part. Skyldigheterna för offentliga organ enligt artikel 19, särskilt skyddsåtgärder för att bevara konfidentialiteten för företagshemligheter, ska även tillämpas på sådana tredje parter. Om ett offentligt organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan överför eller tillgängliggör data enligt den här punkten ska det eller den utan oskäligt dröjsmål underrätta den datahållare från vilken dessa data mottogs.

5.   Om datahållaren anser att dess rättigheter enligt detta kapitel har kränkts genom överföringen eller tillgängliggörandet av data, får denne lämna in ett klagomål till den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 i den medlemsstat där datahållaren är etablerad.

6.   Kommissionen ska utarbeta en mall för begäranden enligt denna artikel.

Artikel 23

Undanröjande av hinder för ett effektivt byte

Leverantörer av databehandlingstjänster ska vidta de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 25, 26, 27, 29 och 30 för att göra det möjligt för kunder att byta till en databehandlingstjänst som omfattar samma tjänstetyp och som tillhandahålls av en annan leverantör av databehandlingstjänster, eller till lokal IKT-infrastruktur, eller, i förekommande fall, att använda flera leverantörer av databehandlingstjänster samtidigt. I synnerhet ska leverantörer av databehandlingstjänster inte införa utan i stället undanröja förkommersiella, kommersiella, tekniska, avtalsmässiga och organisatoriska hinder som hindrar kunderna från att

a)

säga upp avtalet om databehandlingstjänsten efter den maximala uppsägningstiden och efter det att bytesprocessen har slutförts med framgång, i enlighet med artikel 25,

b)

ingå nya avtal med en annan leverantör av databehandlingstjänster som täcker samma tjänstetyp,

c)

portera kundens exporterbara data och digitala tillgångar till en annan leverantör av databehandlingstjänster eller till lokal IKT-infrastruktur, även efter att ha utnyttjat ett gratiserbjudande,

d)

i enlighet med artikel 24 uppnå funktionell likvärdighet i användningen av den nya databehandlingstjänsten i IKT-miljön hos en annan leverantör av databehandlingstjänster som omfattar samma tjänstetyp,

e)

om det är tekniskt möjligt separera de databehandlingstjänster som avses i artikel 30.1 från andra databehandlingstjänster som tillhandahålls av leverantören av databehandlingstjänster.

Artikel 25

Avtalsvillkor om byte

1.   Kundens rättigheter och leverantörens skyldigheter vad gäller ett byte av leverantör av databehandlingstjänster eller, i tillämpliga fall, till lokal IKT-infrastruktur ska tydligt anges i ett skriftligt avtal. Leverantören av databehandlingstjänster ska göra detta avtal tillgängligt för kunden före undertecknandet av avtalet på ett sätt som gör det möjligt för kunden att lagra och återge avtalet.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv (EU) 2019/770 ska det avtal som avses i punkt 1 i denna artikel innehålla åtminstone följande:

a)

Villkor som gör det möjligt för kunden att på begäran byta till en databehandlingstjänst som erbjuds av en annan leverantör av databehandlingstjänster eller att portera alla exporterbara data och digitala tillgångar till lokal IKT-infrastruktur, utan oskäligt dröjsmål och under alla omständigheter senast efter den maximala övergångsperioden på 30 kalenderdagar, som ska inledas efter den maximala uppsägningstid som avses i led d, under vilken tjänsteavtalet fortfarande är tillämpligt och under vilken leverantören av databehandlingstjänster ska

i)

ge kunden och tredje parter som kunden har godkänt rimligt bistånd i bytesprocessen,

ii)

iaktta vederbörlig omsorg för att upprätthålla driftskontinuitet och fortsätta att tillhandahålla funktioner eller tjänster enligt avtalet,

iii)

tillhandahålla tydlig information om kända risker för kontinuiteten i tillhandahållandet av funktioner eller tjänster från den ursprungliga leverantören av databehandlingstjänster,

iv)

säkerställa att en hög säkerhetsnivå upprätthålls under hela bytesprocessen, särskilt säkerheten för data under överföringen och den fortsatta säkerheten för dessa data under den period för datahämtning som avses i led g, i enlighet med tillämplig unionsrätt eller nationell rätt.

b)

En skyldighet för leverantören av databehandlingstjänster att stödja den utträdesstrategi för kunden som är relevant för de avtalade tjänsterna, bland annat genom att tillhandahålla all relevant information.

c)

Ett villkor som anger att avtalet ska anses vara uppsagt och att kunden ska underrättas om detta i något av följande fall:

i)

I tillämpliga fall, efter ett framgångsrikt slutförande av bytesprocessen.

ii)

Vid utgången av den maximala uppsägningstid som avses i led d, om kunden inte vill byta utan radera sina exporterbara data och digitala tillgångar när tjänsten upphör.

d)

En maximal uppsägningstid för inledande av bytesprocessen, som inte får överstiga två månader.

e)

En uttömmande specifikation av alla kategorier av data och digitala tillgångar som kan porteras under bytesprocessen, inklusive åtminstone alla exporterbara data.

f)

En uttömmande specifikation av alla kategorier av data som är specifika för att leverantörens databehandlingstjänsten ska fungera internt och som ska undantas från de exporterbara data enligt led e om det finns en risk för överträdelse med avseende på leverantörens företagshemligheter, förutsatt att sådana undantag inte hindrar eller försenar den bytesprocess som föreskrivs i artikel 23.

g)

En minimiperiod för datahämtning på minst 30 kalenderdagar, med början efter det att den övergångsperiod som överenskommits mellan kunden och leverantören av databehandlingstjänster har löpt ut, i enlighet med led a i denna punkt och punkt 4.

h)

Ett villkor som säkerställer fullständig radering av alla exporterbara data och digitala tillgångar som genereras direkt av kunden eller som direkt berör kunden, efter utgången av den period för datahämtning som avses i led g eller efter utgången av en alternativ överenskommen period vid en senare tidpunkt än den dag då den period för datahämtning som avses i led g löper ut, förutsatt att bytesprocessen har slutförts med framgång.

i)

Bytesavgifter som får införas av leverantörer av databehandlingstjänster i enlighet med artikel 29.

3.   Det avtal som avses i punkt 1 ska innehålla klausuler enligt vilka kunden får underrätta leverantören av databehandlingstjänster om sitt beslut att vidta en eller flera av följande åtgärder när den maximala uppsägningstid som avses i punkt 2 d löper ut:

a)

Byta till en annan leverantör av databehandlingstjänster; kunden ska i så fall tillhandahålla nödvändiga uppgifter om den leverantören.

b)

Byta till lokal IKT-infrastruktur.

c)

Radera sina exporterbara data och digitala tillgångar.

4.   Om den obligatoriska maximala övergångsperiod som föreskrivs i punkt 2 a är tekniskt ogenomförbar ska leverantören av databehandlingstjänster underrätta kunden inom 14 arbetsdagar efter det att begäran om byte gjorts och vederbörligen motivera varför det är tekniskt ogenomförbart samt ange en alternativ övergångsperiod, som inte får överstiga sju månader. I enlighet med punkt 1 ska driftskontinuitet säkerställas under hela den alternativa övergångsperiod.

5.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 ska det avtal som avses i punkt 1 innehålla klausuler som ger kunden rätt att förlänga övergångsperioden en gång med en tidsperiod som kunden anser lämpligare för sina egna ändamål.

Artikel 28

Avtalsenliga insynsskyldigheter i fråga om internationell åtkomst och överföring

1.   Leverantörer av databehandlingstjänster ska göra följande information tillgänglig på sina webbplatser och hålla den informationen uppdaterad:

a)

Vilken jurisdiktion som den IKT-infrastruktur som används för databehandling av deras enskilda tjänster tillhör.

b)

En allmän beskrivning av de tekniska, organisatoriska och avtalsmässiga åtgärder som leverantören av databehandlingstjänster vidtagit för att förhindra internationell statlig åtkomst till eller överföring av icke-personuppgifter som innehas i unionen, om en sådan åtkomst eller överföring skulle strida mot unionsrätten eller den berörda medlemsstatens nationella rätt.

2.   De webbplatser som avses i punkt 1 ska förtecknas i avtal för alla databehandlingstjänster som erbjuds av leverantörer av databehandlingstjänster.

Artikel 32

Internationell statlig åtkomst och överföring

1.   Leverantörer av databehandlingstjänster ska vidta alla adekvata tekniska, organisatoriska och rättsliga åtgärder, inbegripet avtal, för att förhindra internationell statlig åtkomst och tredjeländers statliga åtkomst till och överföring av icke-personuppgifter som innehas i unionen, om en sådan överföring eller åtkomst skulle strida mot unionsrätten eller den berörda medlemsstatens nationella rätt, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 eller 3.

2.   Beslut eller domar från en domstol i ett tredjeland och beslut från en administrativ myndighet i ett tredjeland där det krävs att en leverantör av databehandlingstjänster överför eller ger åtkomst till icke-personuppgifter som omfattas av denna förordning och som innehas i unionen ska endast erkännas eller genomföras på något som helst sätt om de grundar sig på en internationell överenskommelse, såsom ett fördrag om ömsesidig rättslig hjälp, som gäller mellan det begärande tredjelandet och unionen, eller ett sådant avtal mellan det begärande tredjelandet och en medlemsstat.

3.   I de fall då, i avsaknad av en internationell överenskommelse som avses i punkt 2, en leverantör av databehandlingstjänster är adressat för ett beslut eller en dom från en domstol i ett tredjeland eller ett beslut från en administrativ myndighet i ett tredjeland om att överföra eller ge åtkomst till icke-personuppgifter som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning och som innehas i unionen, och efterlevnaden av ett sådant beslut skulle riskera att medföra att adressaten bryter mot unionsrätten eller den berörda medlemsstatens nationella rätt, ska tredjelandsmyndigheten motta eller få åtkomst till sådana data endast om

a)

tredjelandets system kräver att skälen till ett sådant beslut och beslutets proportionalitet ska fastställas och föreskriver att beslutet eller domen är av specifik art, exempelvis genom att det fastställs en tillräckligt stark koppling till vissa misstänkta personer eller till överträdelser,

b)

adressatens motiverade invändning är föremål för en granskning av en behörig domstol i tredjelandet, och

c)

den behöriga domstol i tredjelandet som utfärdar beslutet eller domen eller granskar en administrativ myndighets beslut enligt det tredjelandets rätt har befogenhet att ta vederbörlig hänsyn till de relevanta rättsliga intressena för leverantören av de data som skyddas av unionsrätten eller den berörda medlemsstatens nationella rätt.

Beslutets eller domens adressat får begära ett yttrande från det relevanta nationella organ eller den relevanta nationella myndighet som har behörighet för internationellt samarbete i rättsliga frågor, för att avgöra om de villkor som anges i första stycket är uppfyllda, särskilt när den anser att beslutet kan avse företagshemligheter och andra kommersiellt känsliga data samt innehåll som skyddas av immateriella rättigheter eller att överföringen kan leda till återidentifiering. Det relevanta nationella organet eller den relevanta nationella myndigheten får samråda med kommissionen. Om adressaten anser att beslutet eller domen kan inkräkta på unionens eller dess medlemsstaters nationella säkerhets- eller försvarsintressen ska den begära ett yttrande från det relevanta nationella organet eller den relevanta nationella myndigheten för att avgöra om begärda data rör unionens eller dess medlemsstaters nationella säkerhets- eller försvarsintressen. Om adressaten inte har fått något svar inom en månad, eller om yttrandet av ett sådant organ eller en sådan myndighet visar att de villkor som anges i första stycket inte är uppfyllda, får adressaten avslå begäran om överföring eller åtkomst till icke-personuppgifter av dessa skäl.

Europeiska datainnovationsstyrelsen, som avses i artikel 42, ska ge råd till och bistå kommissionen vid utarbetandet av riktlinjer för bedömningen av huruvida de villkor som avses i första stycket i denna punkt är uppfyllda.

4.   Om de villkor som fastställs i punkt 2 eller 3 är uppfyllda ska leverantören av databehandlingstjänster tillhandahålla den minsta mängd data som är tillåten som svar på en begäran, på grundval av en rimlig tolkning av den begäran av den leverantör, det relevanta nationella behöriga organ eller den relevanta behöriga nationella myndighet som avses i punkt 3 andra stycket.

5.   Leverantören av databehandlingstjänster ska informera kunden om att det finns en begäran från en myndighet i ett tredjeland om att få åtkomst till dess data innan leverantören tillmötesgår den begäran, utom när begäran tjänar brottsbekämpande ändamål och så länge som detta är nödvändigt för att upprätthålla den brottsbekämpande verksamhetens effektivitet.

KAPITEL VIII

INTEROPERABILITET

Artikel 33

Väsentliga krav med avseende på interoperabilitet för data, datadelningsmekanismer och datadelningstjänster samt gemensamma europeiska dataområden

1.   Deltagare i dataområden som erbjuder data eller datatjänster till andra deltagare ska uppfylla följande väsentliga krav för att underlätta interoperabiliteten mellan data, datadelningsmekanismer och datadelningstjänster samt mellan gemensamma europeiska dataområden, som är ändamåls- eller sektorsspecifika eller sektoröverskridande interoperabla ramar för gemensamma standarder och praxisformer för delning eller gemensam behandling av data för bland annat utveckling av nya produkter och tjänster, vetenskaplig forskning eller civilsamhällsinitiativ:

a)

Innehåll i datamängden, användningsbegränsningar, licenser, datainsamlingsmetoder, datakvalitet och osäkerhet i data ska beskrivas tillräckligt, när så är tillämpligt, i ett maskinläsbart format, för att mottagaren ska kunna hitta, få åtkomst till och använda data.

b)

Datastrukturer, dataformat, vokabulärer, klassificeringssystem, taxonomier och kodförteckningar ska, om sådana finns tillgängliga, beskrivas på ett allmänt tillgängligt och konsekvent sätt.

c)

De tekniska medlen för åtkomst till data, såsom programmeringsgränssnitt, och deras användningsvillkor och tjänstekvalitet ska vara tillräckligt beskrivna för att möjliggöra automatisk åtkomst och överföring av data mellan parter, även kontinuerligt, genom bulknedladdning eller i realtid i ett maskinläsbart format, om detta är tekniskt möjligt och inte hindrar den uppkopplade produktens funktionsduglighet.

d)

De medel som krävs för att möjliggöra interoperabilitet för verktyg för automatiserat genomförande av datadelningsavtal, såsom smarta kontrakt, ska i tillämpliga fall tillhandahållas.

Kraven kan vara av allmän karaktär eller avse specifika sektorer, samtidigt som sambandet med krav som härrör från annan unionsrätt eller nationell rätt beaktas fullt ut.

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 45 i denna förordning med avseende på att komplettera denna förordning genom att ytterligare specificera de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 i den här artikeln, med avseende på de krav som till sin natur inte kan ge den avsedda effekten om de inte specificeras närmare i bindande unionsrättsakter och för att korrekt återspegla den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen.

Kommissionen ska, när den antar delegerade akter, beakta råd från Europeiska datainnovationsstyrelsen i enlighet med artikel 42 c iii.

3.   Deltagare i dataområden som erbjuder data eller datatjänster till andra deltagare i dataområden som uppfyller de harmoniserade standarder eller delar av dem vars hänvisningar är offentliggjorda i Europeiska unionens officiella tidning ska förutsättas uppfylla de väsentliga krav som fastställs i punkt 1, i den mån dessa krav omfattas av sådana harmoniserade standarder eller delar av dem.

4.   Kommissionen ska enligt artikel 10 i förordning (EU) nr 1025/2012 begära att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer utarbetar harmoniserade standarder som uppfyller de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 i den här artikeln.

5.   Kommissionen får genom genomförandeakter anta gemensamma specifikationer som omfattar något av eller alla de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 om följande villkor är uppfyllda:

a)

Kommissionen har enligt artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1025/2012 begärt att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer ska utarbeta en harmoniserad standard som uppfyller de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 i den här artikeln, och

i)

begäran har inte accepterats,

ii)

de harmoniserade standarder som avser denna begäran har inte levererats inom den tidsfrist som fastställts i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1025/2012, eller

iii)

de harmoniserade standarderna uppfyller inte begäran, och

b)

ingen hänvisning till harmoniserade standarder som omfattar de relevanta väsentliga krav som fastställs i punkt 1 i denna artikel är offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med förordning (EU) nr 1025/2012, och ingen sådan hänvisning förväntas offentliggöras inom rimlig tid.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 46.2.

6.   Innan kommissionen utarbetar ett utkast till genomförandeakt som avses i punkt 5 i denna artikel ska den underrätta den kommitté som avses i artikel 22 i förordning (EU) nr 1025/2012 om att den anser att villkoren i punkt 5 i den här artikeln är uppfyllda.

7.   Vid utarbetandet av utkastet till den genomförandeakt som avses i punkt 5 ska kommissionen beakta råd från Europeiska datainnovationsstyrelsen och synpunkter från andra relevanta organ eller expertgrupper och vederbörligen samråda med alla berörda parter.

8.   Deltagare i dataområden som erbjuder data eller datatjänster till andra deltagare i dataområden som uppfyller de gemensamma specifikationer som fastställs genom genomförandeakter som avses i punkt 5 eller delar av dem ska förutsättas överensstämma med de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 i den mån dessa krav omfattas av sådana gemensamma specifikationer eller delar av dem.

9.   Om en harmoniserad standard antas av en europeisk standardiseringsorganisation och föreslås för kommissionen för offentliggörande av hänvisningen till den i Europeiska unionens officiella tidning, ska kommissionen bedöma den harmoniserade standarden i enlighet med förordning (EU) nr 1025/2012. När en hänvisning till en harmoniserad standard offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning ska kommissionen upphäva de genomförandeakter som avses i punkt 5 i denna artikel, eller delar av dem som omfattar samma väsentliga krav som omfattas av den harmoniserade standarden.

10.   Om en medlemsstat anser att en gemensam specifikation inte helt uppfyller de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 ska den underrätta kommissionen om detta genom att lämna en detaljerad förklaring. Kommissionen ska bedöma denna detaljerade förklaring och får vid behov ändra genomförandeakten om fastställande av den gemensamma specifikationen i fråga.

11.   Kommissionen får anta riktlinjer med beaktande av förslaget från Europeiska datainnovationsstyrelsen i enlighet med artikel 30 h i förordning (EU) 2022/868 om fastställande av interoperabla ramar för gemensamma standarder och praxisformer för de gemensamma europeiska dataområdenas funktion.

Artikel 49

Utvärdering och översyn

1.   Kommissionen ska senast den 12 september 2028 genomföra en utvärdering av denna förordning och lämna en rapport om de viktigaste resultaten till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. I utvärderingen ska särskilt följande bedömas:

a)

Situationer som ska betraktas som situationer då det finns ett exceptionellt behov vid tillämpningen av artikel 15 i denna förordning och tillämpningen av kapitel V i denna förordning i praktiken, särskilt de offentliga organens, kommissionens, Europeiska centralbankens och unionsorganens erfarenheter av tillämpningen av kapitel V i denna förordning, antalet samt resultatet av de förfaranden som inletts hos den behöriga myndigheten enligt artikel 18.5 om tillämpningen av kapitel V i denna förordning, enligt vad som rapporterats av de behöriga myndigheterna, effekterna av andra skyldigheter som fastställs i unionsrätten eller nationell rätt för att tillmötesgå begäranden om åtkomst till information, effekterna av frivilliga mekanismer för datadelning, såsom de som införts av dataaltruismorganisationer som erkänns enligt förordning (EU) 2022/868, på uppnåendet av målen i kapitel V i den här förordningen, och personuppgifternas roll inom ramen för artikel 15 i den här förordningen, inbegripet utvecklingen av integritetsfrämjande teknik.

b)

Denna förordnings inverkan på användningen av data i ekonomin, inbegripet på datainnovation, metoder för monetarisering av data och dataförmedlingstjänster samt på datadelning inom de gemensamma europeiska dataområdena.

c)

Tillgängligheten till och användningen av olika kategorier och typer av data.

d)

Uteslutning av vissa kategorier av företag vad gäller bestämmelserna i artikel 5.

e)

Avsaknaden av all påverkan på immateriella rättigheter.

f)

Inverkan på företagshemligheter, inbegripet skyddet mot att de olagligen anskaffas, utnyttjas och lämnas ut, samt effekterna av den mekanism som gör det möjligt för datahållaren att avslå användarens begäran enligt artiklarna 4.8 och 5.11, med beaktande, i möjligaste mån, av en eventuell översyn av direktiv (EU) 2016/943.

g)

Huruvida den förteckning över oskäliga avtalsvillkor som avses i artikel 13 är uppdaterad mot bakgrund av nya affärsmetoder och den snabba takten i marknadsinnovationen.

h)

Ändringar av avtalspraxis hos leverantörer av databehandlingstjänster och huruvida detta leder till tillräcklig efterlevnad av artikel 25.

i)

Sänkningen av de avgifter som tas ut av leverantörer av databehandlingstjänster för bytesprocessen, i enlighet med det gradvisa avskaffandet av bytesavgifter enligt artikel 29.

j)

Samspelet mellan denna förordning och andra unionsrättsakter av betydelse för dataekonomin.

k)

Förhindrandet av olaglig statlig åtkomst till icke-personuppgifter.

l)

Effektiviteten hos det system för kontroll av efterlevnad som krävs enligt artikel 37.

m)

Inverkan av denna förordning på mikroföretag och små och medelstora företag när det gäller deras innovationskapacitet och tillgången till databehandlingstjänster för användare i unionen samt bördan som de nya skyldigheterna innebär.

2.   Kommissionen ska senast den 12 september 2028 genomföra en utvärdering av denna förordning och lämna en rapport om de viktigaste resultaten till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. I denna utvärdering ska effekterna av artiklarna 23–31, 34 och 35 bedömas, särskilt när det gäller prissättning och mångfalden av databehandlingstjänster som erbjuds inom unionen, med särskilt fokus på leverantörer som är mikroföretag och små och medelstora företag.

3.   Medlemsstaterna ska förse kommissionen med de uppgifter som är nödvändiga för att utarbeta de rapporter som avses i punkterna 1 och 2.

4.   På grundval av de rapporter som avses i punkterna 1 och 2 kan kommissionen om så är lämpligt lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet i syfte att ändra denna förordning.

Artikel 50

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 12 september 2025.

De skyldigheter som följer av artikel 3.1 ska tillämpas på de uppkopplade produkter och de tillhörande tjänster som släpps ut på marknaden efter den 12 september 2026.

Kapitel III ska endast tillämpas på skyldigheter att göra data tillgängliga enligt unionsrätt eller nationell lagstiftning som antagits i enlighet med unionsrätten som träder i kraft efter den 12 september 2025.

Kapitel IV ska tillämpas på avtal som ingås efter den 12 september 2025..

Kapitel IV ska tillämpas från och med den 12 september 2027 på avtal som ingåtts den 12 september 2025 eller tidigare, under förutsättning att de

a)

har ingåtts på obestämd tid, eller

b)

löper ut minst 10 år efter den 11 januari 2024.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 13 december 2023.

På Europaparlamentets vägnar

R. METSOLA

Ordförande

På rådets vägnar

P. NAVARRO RÍOS

Ordförande


(1)   EUT C 402, 19.10.2022, s. 5.

(2)   EUT C 365, 23.9.2022, s. 18.

(3)   EUT C 375, 30.9.2022, s. 112.

(4)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 9 november 2023 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 27 november 2023.

(5)  Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(8)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).

(9)  Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, 21.4.1993, s. 29).

(10)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder) (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22).

(11)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG (EUT L 304, 22.11.2011, s. 64).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/784 av den 29 april 2021 om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online (EUT L 172, 17.5.2021, s. 79).

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster) (EUT L 277, 27.10.2022, s. 1).

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1543 av den 12 juli 2023 om europeiska utlämnandeorder och europeiska bevarandeorder för elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden och för verkställighet av fängelsestraff eller annan frihetsberövande åtgärd till följd av straffrättsliga förfaranden (EUT L 191, 28.7.2023, s. 118).

(15)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1544 av den 12 juli 2023 om fastställande av harmoniserade regler för att utse utsedda verksamhetsställen och rättsliga ombud för insamling av elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden (EUT L 191, 28.7.2023, s. 181).

(16)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 (EUT L 141, 5.6.2015, s. 1).

(17)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

(18)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (EUT L 151, 7.6.2019, s. 70).

(19)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, 22.6.2001, s. 10).

(20)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EUT L 157, 30.4.2004, s. 45).

(21)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG (EUT L 130, 17.5.2019, s. 92).

(22)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/868 av den 30 maj 2022 om europeisk dataförvaltning och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (dataförvaltningsakten) (EUT L 152, 3.6.2022, s. 1).

(23)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs (EUT L 157, 15.6.2016, s. 1).

(24)  Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG av den 16 februari 1998 om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter (EGT L 80, 18.3.1998, s. 27).

(25)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”) (EGT L 178, 17.7.2000, s. 1).

(26)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1925 av den 14 september 2022 om öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och (EU) 2020/1828 (förordningen om digitala marknader) (EUT L 265, 12.10.2022, s. 1).

(27)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

(28)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56).

(29)  Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (EGT L 77, 27.3.1996, s. 20).

(30)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1807 av den 14 november 2018 om en ram för det fria flödet av andra data än personuppgifter i Europeiska unionen (EUT L 303, 28.11.2018, s. 59).

(31)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/770 av den 20 maj 2019 om vissa aspekter på avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster (EUT L 136, 22.5.2019, s. 1).

(32)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554 av den 14 december 2022 om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 909/2014 och (EU) 2016/1011 (EUT L 333, 27.12.2022, s. 1).

(33)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 12).

(34)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).

(35)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter och upphävande av rådets beslut 93/465/EEG (EUT L 218, 13.8.2008, s. 82).

(36)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2394 av den 12 december 2017 om samarbete mellan de nationella myndigheter som har tillsynsansvar för konsumentskyddslagstiftningen och om upphävande av förordning (EG) nr 2006/2004 (EUT L 345, 27.12.2017, s. 1).

(37)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/1828 av den 25 november 2020 om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen och om upphävande av direktiv 2009/22/EG (EUT L 409, 4.12.2020, s. 1).

(38)   EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(39)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).


ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2854/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)



whereas









keyboard_arrow_down