search


keyboard_tab Data Act 2023/2854 SV

BG CS DA DE EL EN ES ET FI FR GA HR HU IT LV LT MT NL PL PT RO SK SL SV print pdf

2023/2854 SV cercato: 'ersättning' . Output generated live by software developed by IusOnDemand srl


expand index ersättning:


whereas ersättning:


definitions:


cloud tag: and the number of total unique words without stopwords is: 577

 

Artikel 5

Användarens rätt att dela data med tredje parter

1.   På begäran av en användare, eller av en part som agerar för en användares räkning, ska datahållaren utan oskäligt dröjsmål för en tredje part tillgängliggöra lätt åtkomliga data samt de relevanta metadata som är nödvändiga för att tolka och använda dessa data, av samma kvalitet som den som är tillgänglig för datahållaren, på ett enkelt och säkert sätt, kostnadsfritt för användaren, i ett heltäckande, strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart format och, när så är relevant och tekniskt genomförbart, kontinuerligt och i realtid. Data ska göras tillgänglig av datahållaren för den tredje parten i enlighet med artiklarna 8 och 9.

2.   Punkt 1 ska inte gälla lätt åtkomliga data i samband med testning av nya uppkopplade produkter, ämnen eller processer som ännu inte har släppts ut på marknaden, såvida inte tredje parts användning av dem är tillåten enligt avtal.

3.   Ett företag som har utsetts till grindvakt enligt artikel 3 i förordning (EU) 2022/1925 ska inte vara en godtagbar tredje part enligt den här artikeln och får därför inte

a)

på något som helst sätt anmoda en användare, genom begäran eller kommersiellt incitament, inbegripet genom att erbjuda ekonomisk eller annan ersättning, att göra data som användaren har erhållit till följd av en begäran enligt artikel 4.1 tillgängliga för en av förtagets tjänster,

b)

anmoda en användare, genom begäran eller kommersiellt incitament, att begära att datahållaren gör data tillgängliga för en av företagets tjänster enligt punkt 1 i denna artikel,

c)

från en användare ta emot data som användaren har erhållit till följd av en begäran enligt artikel 4.1.

4.   För att kontrollera om en fysisk eller juridisk person kan anses vara en användare eller en tredje part vid tillämpning av punkt 1 ska användaren eller den tredje parten inte vara skyldig att tillhandahålla någon information utöver vad som är nödvändigt. Datahållare får inte spara någon information om den tredje partens åtkomst till begärda data utöver vad som är nödvändigt för ett korrekt utförande av den tredje partens begäran om åtkomst och för säkerheten och underhållet av datainfrastrukturen.

5.   Den tredje parten får inte, för att få åtkomst till data, använda tvångsmedel eller missbruka luckor i en datahållares tekniska infrastruktur som utformats för att skydda data.

6.   En datahållare får inte använda lätt åtkomliga data för att få inblick i den tredje partens ekonomiska situation, tillgångar och produktionsmetoder, eller användning av dessa, på något annat sätt som skulle kunna undergräva den tredje partens kommersiella ställning på de marknader där den tredje parten är verksam, såvida inte den tredje parten har gett sitt tillstånd till sådan användning och har teknisk möjlighet att när som helst och på ett enkelt sätt återkalla det tillståndet.

7.   Om användaren inte är den registrerade vars personuppgifter begärs får alla personuppgifter som genereras genom användning av en uppkopplad produkt eller tillhörande tjänst, endast göras tillgängliga av datahållaren eller den tredje parten om det finns en giltig rättslig grund för behandlingen enligt artikel 6 i förordning (EU) 2016/679 och, i förekommande fall, om villkoren i artikel 9 i den förordningen och i artikel 5.3 i direktiv 2002/58/EG är uppfyllda.

8.   Om datahållaren och den tredje parten underlåter att komma överens om arrangemangen för överföring av data får detta inte hindra eller inkräkta på den registrerades utövande av sina rättigheter enligt förordning (EU) 2016/679, i synnerhet inte när det gäller rätten till dataportabilitet enligt artikel 20 i den förordningen.

9.   Företagshemligheter ska bevaras och får endast röjas för tredje parter i den mån sådant röjande är absolut nödvändigt för att uppfylla det syfte som överenskommits mellan användaren och den tredje parten. Datahållaren, eller, om det inte är samma person, innehavaren av en företagshemlighet, ska identifiera de data som skyddas som företagshemligheter, inbegripet i relevanta metadata, och ska komma överens med den tredje parten om alla proportionella tekniska och organisatoriska åtgärder som är nödvändiga för att bevara konfidentialiteten för delade data, såsom standardavtalsvillkor, avtal om konfidentialitet, strikta åtkomstprotokoll, tekniska standarder och tillämpning av uppförandekoder.

10.   Om det inte finns någon överenskommelse om de nödvändiga åtgärder som avses i punkt 9 i denna artikel eller om den tredje parten underlåter att genomföra de åtgärder som överenskommits enligt punkt 9 i denna artikel eller äventyrar företagshemligheternas konfidentialitet, får datahållaren hindra eller, i förekommande fall, avbryta delningen av data som identifierats som företagshemligheter. Datahållarens beslut ska vara vederbörligen motiverat och lämnas skriftligen till den tredje parten utan oskäligt dröjsmål. I sådana fall ska datahållaren underrätta den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 om att den har hindrat eller avbrutit datadelning och identifiera vilka åtgärder som inte har överenskommits eller genomförts och, i förekommande fall, för vilka företagshemligheter konfidentialiteten har äventyrats.

11.   Om en datahållare som är en innehavare av en företagshemlighet kan visa att det är högst sannolikt att denne kommer att lida allvarlig ekonomisk skada till följd av röjandet av företagshemligheter, trots de tekniska och organisatoriska åtgärder som vidtagits av den tredje parten enligt punkt 9 i denna artikel, får den datahållaren, under exceptionella omständigheter och från fall till fall, avslå en begäran om åtkomst till de specifika data som avses. Detta påvisande ska vara vederbörligen motiverat på grundval av objektiva faktorer, särskilt verkställbarheten av skyddet av företagshemligheter i tredjeländer, begärda datas art och grad av konfidentialitet samt den uppkopplade produktens unika och nya karaktär, och ska tillhandahållas den tredje parten skriftligen utan oskäligt dröjsmål. Om datahållaren vägrar att dela data enligt den här punkten ska denne underrätta den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37.

12.   Utan att det påverkar tredje parts rätt att när som helst begära prövning vid en domstol i en medlemsstat, får en tredje part som vill bestrida en datahållares beslut att vägra eller att hindra eller avbryta datadelning enligt punkterna 10 och 11

a)

i enlighet med artikel 37.5 b lämna in ett klagomål till den behöriga myndigheten, som utan oskäligt dröjsmål ska besluta huruvida och på vilka villkor datadelningen ska inledas eller återupptas, eller

b)

komma överens med datahållaren om att hänskjuta ärendet till ett tvistlösningsorgan i enlighet med artikel 10.1.

13.   Den rätt som avses i punkt 1 får inte på ett ogynnsamt sätt påverka registrerades rättigheter enligt tillämplig unionsrätt och nationell rätt om skydd av personuppgifter.

Artikel 9

ersättning för tillgängliggörande av data

1.   ersättning som en datahållare och en datamottagare kommer överens om för att göra data tillgängliga i förbindelser mellan företag ska vara icke-diskriminerande och rimlig och får inbegripa en marginal.

2.   När datahållaren och datamottagaren kommer överens om ersättning ska de särskilt beakta följande:

a)

Kostnader för att göra data tillgängliga, inbegripet särskilt de kostnader som är nödvändiga för formatering av data, spridning med elektroniska medel och lagring.

b)

Investeringar i insamling och framställning av data, i förekommande fall med beaktande av huruvida andra parter har bidragit till att inhämta, generera eller samla in datan i fråga.

3.   Den ersättning som avses i punkt 1 kan också bero på datans volym, format och karaktär.

4.   Om datamottagaren är ett mikroföretag eller ett litet eller medelstort företag eller en icke-vinstdrivande forskningsorganisation och om en sådan datamottagare inte har partnerföretag eller anknutna företag som inte betraktas som mikroföretag eller små eller medelstora företag, får den överenskomna ersättningen inte överstiga de kostnader som anges i punkt 2 a.

5.   Kommissionen ska anta riktlinjer för beräkningen av rimlig ersättning, med beaktande av råd från Europeiska datainnovationsstyrelsen som avses i artikel 42.

6.   Denna artikel ska inte hindra annan unionsrätt eller nationell lagstiftning som antagits i enlighet med unionsrätten från att utesluta ersättning för tillgängliggörande av data eller föreskriva lägre ersättning.

7.   Datahållaren ska ge datamottagaren tillräckligt detaljerad information om grunden för beräkningen av ersättningen så att datamottagaren kan bedöma huruvida kraven i punkterna 1–4 är uppfyllda.

Artikel 10

Tvistlösning

1.   Användare, datahållare och datamottagare ska ha tillgång till ett tvistlösningsorgan, som certifierats i enlighet med punkt 5 i denna artikel, för att lösa tvister enligt artiklarna 4.3, 4.9 och 5.12 samt tvister avseende rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor för tillgängliggörande av data på ett öppet sätt i enlighet med detta kapitel och kapitel IV.

2.   Tvistlösningsorganen ska informera de berörda parterna om avgifter eller mekanismer som används för att fastställa avgifter innan dessa parter begär ett beslut.

3.   När det gäller tvister som hänskjutits till ett tvistlösningsorgan enligt artiklarna 4.3, 4.9 och 5.12, om tvistlösningsorganet avgör en tvist till förmån för användaren eller datamottagaren, ska datahållaren bära alla de avgifter som tas ut av tvistlösningsorganet och ersätta den användaren eller den datamottagaren för alla andra rimliga kostnader som denne har ådragit sig i samband med tvistlösningen. Om tvistlösningsorganet avgör en tvist till förmån för datahållaren ska användaren eller datamottagaren inte vara skyldig att ersätta några avgifter eller andra utgifter som datahållaren har betalat eller ska betala i samband med tvistlösningen, såvida inte tvistlösningsorganet finner att användaren eller datamottagaren uppenbart har handlat i ond tro.

4.   Kunder och leverantörer av databehandlingstjänster ska ha tillgång till ett tvistlösningsorgan, som certifierats i enlighet med punkt 5 i denna artikel, för att lösa tvister som rör överträdelser av kundernas rättigheter och de skyldigheter som leverantörer av databehandlingstjänster har, i enlighet med artiklarna 23–31.

5.   Den medlemsstat där tvistlösningsorganet är etablerat ska på begäran av det organet certifiera detta organ, om organet har visat att det uppfyller samtliga följande villkor:

a)

Det är opartiskt och oberoende, och ska fatta sina beslut i enlighet med tydliga, icke-diskriminerande och rättvisa förfaranderegler.

b)

Det har den sakkunskap som krävs, i synnerhet när det gäller rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor, inbegripet ersättning, och om att göra data tillgängliga på ett öppet sätt, vilket innebär att organet på ett effektivt sätt kan fastställa dessa villkor.

c)

Det kan enkelt nås genom elektronisk kommunikationsteknik.

d)

Det kan anta beslut på ett snabbt, effektivt och kostnadseffektivt sätt på minst ett av unionens officiella språk.

6.   Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de tvistlösningsorgan som certifierats i enlighet med punkt 5. Kommissionen ska offentliggöra en förteckning över dessa organ på en särskild webbplats och hålla den uppdaterad.

7.   Ett tvistlösningsorgan ska vägra att behandla en begäran om lösning av en tvist som redan har hänskjutits till ett annat tvistlösningsorgan eller till en domstol i en medlemsstat.

8.   Ett tvistlösningsorgan ska ge parterna möjlighet att inom rimlig tid framföra sina synpunkter i frågor som dessa parter har begärt ska prövas vid det organet. I detta sammanhang ska varje part i en tvist förses med inlagorna från den andra parten i tvisten och eventuella utlåtanden från experter. Parterna ska ges möjlighet att lämna synpunkter på sådana inlagor och utlåtanden.

9.   Ett tvistlösningsorgan ska fatta sitt beslut i en fråga som hänskjutits till det inom 90 dagar efter mottagandet av en begäran enligt punkterna 1 och 4. Detta beslut ska vara skriftligt eller på ett varaktigt medium och ska åtföljas av en motivering.

10.   Tvistlösningsorganen ska utarbeta och offentliggöra årliga verksamhetsrapporter. Sådana årliga rapporter ska innehålla i synnerhet följande information:

a)

En sammanställning av utgången av tvister.

b)

Den genomsnittliga tid det har tagit att lösa tvister.

c)

De vanligaste skälen till tvister.

11.   För att underlätta utbytet av information och bästa praxis får ett tvistlösningsorgan besluta att inkludera rekommendationer i den rapport som avses i punkt 10 om hur problem kan undvikas eller lösas.

12.   Ett tvistlösningsorgans beslut ska endast vara bindande för parterna om parterna uttryckligen och innan tvistlösningsförfarandet inleds har samtyckt till att beslutet är bindande.

13.   Denna artikel påverkar inte parters rätt att söka ett effektivt rättsmedel inför en domstol i en medlemsstat.

Artikel 20

ersättning vid situationer då det föreligger ett exceptionellt behov

1.   Andra datahållare än mikroföretag och små företag ska kostnadsfritt tillgängliggöra de data som är nödvändiga för att hantera ett allmänt nödläge enligt artikel 15.1 a. Det offentliga organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller det unionsorgan som har tagit emot dessa data ska ge datahållaren offentligt erkännande på begäran av datahållaren.

2.   Datahållaren ska ha rätt till skälig ersättning för att göra data tillgängliga i enlighet med en begäran som gjorts enligt artikel 15.1 b. Sådan ersättning ska täcka de tekniska och organisatoriska kostnader som uppstår till följd av tillmötesgåendet av begäran, inbegripet, vid behov, kostnaderna för anonymisering, pseudonymisering, aggregering och teknisk anpassning, och en rimlig marginal. På begäran av det offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet ska datahållaren tillhandahålla information om underlaget till kostnadsberäkningen och den rimliga marginalen.

3.   Punkt 2 ska också vara tillämplig om mikroföretag och små företag begär ersättning för att göra data tillgängliga.

4.   Datahållare ska inte ha rätt till ersättning för att göra data tillgängliga i enlighet med en begäran som gjorts enligt artikel 15.1 b, om den specifika uppgiften av allmänt intresse är framställning av officiell statistik och om inköp av data inte är tillåten enligt nationell rätt. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om inköp av data för framställning av officiell statistik inte är tillåtet enligt nationell rätt.

5.   Om det offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet inte godtar den ersättningsnivå som datahållaren begär, får det eller den lämna in ett klagomål till den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 i den medlemsstat där datahållaren är etablerad.

Artikel 41

Standardavtalsvillkor och standardavtalsklausuler

Kommissionen ska före den 12 september 2025 utarbeta och rekommendera icke-bindande standardavtalsvillkor för åtkomst till och användning av data, inbegripet villkor om rimlig ersättning och skydd av företagshemligheter, och icke-bindande standardavtalsklausuler för molnavtal för att hjälpa parterna att utarbeta och förhandla fram avtal med rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande avtalsenliga rättigheter och skyldigheter.


whereas









keyboard_arrow_down