search


keyboard_tab Data Act 2023/2854 SV

BG CS DA DE EL EN ES ET FI FR GA HR HU IT LV LT MT NL PL PT RO SK SL SV print pdf

2023/2854 SV cercato: 'behörig' . Output generated live by software developed by IusOnDemand srl


expand index behörig:


whereas behörig:


definitions:


cloud tag: and the number of total unique words without stopwords is: 1399

 

Artikel 1

Innehåll och tillämpningsområde

1.   I denna förordning fastställs harmoniserade regler om bland annat

a)

att göra produktdata och data från en tillhörande tjänst tillgängliga för användaren av den uppkopplade produkten eller den tillhörande tjänsten,

b)

datahållares tillhandahållande av data till datamottagare,

c)

datahållares tillhandahållande av data till offentliga organ, kommissionen, Europeiska centralbanken och unionsorgan, när det finns ett exceptionellt behov av dessa data för utförandet av en specifik uppgift av allmänt intresse,

d)

att underlätta byten av databehandlingstjänster,

e)

att införa skyddsåtgärder mot olaglig åtkomst för tredje part till icke-personuppgifter, och

f)

utveckling av interoperabilitetsstandarder för åtkomst till, överföring och användning av data.

2.   Denna förordning omfattar personuppgifter och icke-personuppgifter, inbegripet följande typer av data i följande sammanhang:

a)

Kapitel II är tillämpligt på data, med undantag för innehåll, avseende uppkopplade produkters och tillhörande tjänsters prestanda, användning och miljö.

b)

Kapitel III är tillämpligt på data från den privata sektorn som omfattas av lagstadgade skyldigheter i fråga om datadelning.

c)

Kapitel IV är tillämpligt på data från den privata sektorn som är åtkomliga och används på grundval av avtal mellan företag.

d)

Kapitel V är tillämpligt på data från den privata sektorn med fokus på icke-personuppgifter.

e)

Kapitel VI är tillämpligt på data och tjänster som behandlas av leverantörer av databehandlingstjänster.

f)

Kapitel VII är tillämpligt på icke-personuppgifter som innehas i unionen av leverantörer av databehandlingstjänster.

3.   Denna förordning är tillämplig på följande:

a)

Tillverkare av uppkopplade produkter som släpps ut på marknaden i unionen och leverantörer av tillhörande tjänster, oberoende av dessa tillverkares och leverantörers etableringsort.

b)

Användare i unionen av uppkopplade produkter eller tillhörande tjänster som avses i led a.

c)

Datahållare, oberoende av etableringsort, som gör data tillgängliga för datamottagare i unionen.

d)

Datamottagare i unionen som ges tillgång till data.

e)

Offentliga organ, kommissionen, Europeiska centralbanken och unionsorgan som begär att datahållare gör data tillgängliga när det finns ett exceptionellt behov av dessa data för utförandet av en specifik uppgift av allmänt intresse samt de datahållare som tillhandahåller data till följd av en sådan begäran.

f)

Leverantörer av databehandlingstjänster, oberoende av deras etableringsort, som tillhandahåller sådana tjänster till kunder i unionen.

g)

Deltagare i dataområden och leverantörer av applikationer som använder smarta kontrakt och personer vars närings- eller yrkesverksamhet inbegriper användning av smarta kontrakt för andra i samband med genomförandet av ett avtal.

4.   När det i denna förordning hänvisas till uppkopplade produkter eller tillhörande tjänster anses sådana hänvisningar även omfatta virtuella assistenter, i den mån de interagerar med en uppkopplad produkt eller tillhörande tjänst.

5.   Denna förordning påverkar inte tillämpningen av unionsrätt och nationell rätt om skydd av personuppgifter, integritet och konfidentialitet vid kommunikation samt terminalutrustningens integritet, som ska tillämpas på personuppgifter som behandlas i samband med de rättigheter och skyldigheter som fastställs i denna förordning, i synnerhet förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 och direktiv 2002/58/EG, inbegripet tillsynsmyndigheternas befogenheter och behörighet och registrerades rättigheter. I den mån användare är registrerade ska de rättigheter som fastställs i kapitel II i den här förordningen komplettera registrerades rättigheter till tillgång och rättigheter till dataportabilitet enligt artiklarna 15 och 20 i förordning (EU) 2016/679. Om den här förordningen står i strid med unionsrätt om skydd av personuppgifter eller integritet eller med nationell lagstiftning som antagits i enlighet med sådan unionsrätt, ska relevant unionsrätt eller nationell rätt om skydd av personuppgifter eller integritet äga företräde.

6.   Denna förordning ska inte tillämpas på eller föregripa frivilliga arrangemang för utbyte av data mellan privata och offentliga enheter, i synnerhet frivilliga arrangemang för datadelning.

Denna förordning påverkar inte unionsrättsakter eller nationella rättsakter som föreskriver delning, åtkomst till och användning av data för att förebygga, förhindra, utreda, upptäcka eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, eller för tull- och skatteändamål, i synnerhet förordningarna (EU) 2021/784, (EU) 2022/2065 och (EU) 2023/1543 samt direktiv (EU) 2023/1544, eller internationellt samarbete på det området. Den här förordningen är inte tillämplig på insamling, delning eller användning av eller åtkomst till data enligt förordning (EU) 2015/847 och direktiv (EU) 2015/849. Den här förordningen är inte tillämplig på områden som inte omfattas av unionsrätten och påverkar under inga omständigheter medlemsstaternas befogenheter i fråga om allmän säkerhet, försvar eller nationell säkerhet, oavsett vilken typ av enhet som medlemsstaterna har anförtrott att utföra uppgifter inom ramen för dessa befogenheter eller deras befogenhet att skydda andra väsentliga statliga funktioner, inbegripet att säkerställa statens territoriella integritet och upprätthålla lag och ordning. Den här förordningen påverkar inte medlemsstaternas befogenheter i fråga om tull- och skatteförvaltning eller medborgares hälsa och säkerhet.

7.   Denna förordning kompletterar metoden för självreglering i förordning (EU) 2018/1807 genom att lägga till allmänt tillämpliga skyldigheter för byte av molntjänster.

8.   Denna förordning påverkar inte tillämpningen av unionsrättsakter och nationella rättsakter som skyddar immateriella rättigheter, i synnerhet direktiv 2001/29/EG, 2004/48/EG och (EU) 2019/790.

9.   Denna förordning kompletterar, och påverkar inte tillämpningen av, unionsrätt som syftar till att främja konsumenters intressen och säkerställa en hög nivå av konsumentskydd samt att skydda deras hälsa, säkerhet och ekonomiska intressen, i synnerhet direktiv 93/13/EEG, 2005/29/EG och 2011/83/EU.

10.   Denna förordning hindrar inte ingåendet av frivilliga avtal om laglig datadelning, inbegripet avtal som ingås på ömsesidig grund, som uppfyller kraven i denna förordning.

Artikel 3

Skyldighet att göra produktdata och data från tillhörande tjänster tillgängliga för användaren

1.   Uppkopplade produkter ska utformas och tillverkas, och tillhörande tjänster ska utformas och tillhandahållas, så att produktdata och data från tillhörande tjänster, inbegripet relevanta metadata som krävs för att tolka och använda dessa data, som standard är direkt tillgängliga för användaren, när detta är relevant och tekniskt möjligt, på ett enkelt, säkert och kostnadsfritt sätt i ett heltäckande, strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart format.

2.   Innan ett avtal om köp, hyra eller leasing av en uppkopplad produkt ingås ska försäljaren, uthyraren eller leasegivaren, som kan vara tillverkaren, lämna åtminstone följande information till användaren på ett tydligt och begripligt sätt:

a)

Typen, formatet och den uppskattade mängden produktdata som den uppkopplade produkten kan generera.

b)

Huruvida den uppkopplade produkten kan generera data kontinuerligt och i realtid.

c)

Huruvida den uppkopplade produkten kan lagra data på enheten eller på en fjärrserver, inbegripet, i förekommande fall, den planerade lagringstiden.

d)

Hur användaren kan få åtkomst till, hämta eller, i relevanta fall, radera datan, inbegripet de tekniska medlen för detta, samt deras användningsvillkor och tjänstekvalitet.

3.   Innan ett avtal om tillhandahållande av en tillhörande tjänst ingås ska leverantören av en sådan tjänst lämna åtminstone följande information till användaren på ett tydligt och begripligt sätt:

a)

Arten, den uppskattade mängden och insamlingsfrekvensen för de produktdata som den presumtiva datahållaren förväntas erhålla och, i förekommande fall, villkoren för användarens åtkomst till eller hämtning av sådana data, inbegripet den presumtiva datahållarens arrangemang för datalagring och lagringstiden.

b)

Arten och den uppskattade mängden av de data från tillhörande tjänster som ska genereras samt villkoren för användarens åtkomst till eller hämtning av sådana data, inbegripet den presumtiva datahållarens arrangemang för datalagring och lagringstiden.

c)

Huruvida den presumtiva datahållaren förväntar sig att själv använda lätt åtkomliga data och de ändamål för vilka dessa data ska användas, och om den avser att tillåta en eller flera tredje parter att använda dessa data för ändamål som överenskommits med användaren.

d)

Den presumtiva datahållarens och, i tillämpliga fall, andra databehandlingsparters, identitet, såsom dennes företagsnamn och den geografiska adress där denne är etablerad.

e)

De kommunikationsmedel som gör det möjligt att snabbt kontakta den presumtiva datahållaren och effektivt kommunicera med denna.

f)

Hur användaren kan begära att data delas med en tredje part och, i förekommande fall, avsluta datadelningen.

g)

Användarens rätt att lämna in ett klagomål om överträdelse av någon av bestämmelserna i detta kapitel till den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37.

h)

Huruvida en presumtiv datahållare är innehavare av en företagshemlighet som ingår i de data som är åtkomliga från den uppkopplade produkten eller som genereras under tillhandahållandet av en tillhörande tjänst, och, om den presumtiva datahållaren inte är innehavaren av en företagshemlighet, identiteten på innehavaren av en företagshemlighet.

i)

Varaktigheten för avtalet mellan användaren och den presumtiva datahållaren samt villkoren för att säga upp ett sådant avtal.

Artikel 4

Användares och datahållares rättigheter och skyldigheter när det gäller att få åtkomst till, använda och tillgängliggöra produktdata och data från tillhörande tjänster

1.   Om användaren inte har direkt åtkomst till data från den uppkopplade produkten eller den tillhörande tjänsten ska datahållare utan oskäligt dröjsmål göra lätt åtkomliga data, samt relevanta metadata som är nödvändiga för att tolka och använda dessa data, tillgängliga för användaren, av samma kvalitet som den som är tillgänglig för datahållaren, på ett enkelt, säkert och kostnadsfritt sätt i ett heltäckande, strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart format och, i tillämpliga fall och där så är tekniskt genomförbart, kontinuerligt och i realtid. Detta ska göras på grundval av en enkel begäran på elektronisk väg om det är tekniskt möjligt.

2.   Användare och datahållare får genom avtal begränsa eller förbjuda åtkomst till, användning eller ytterligare datadelning, om sådan behandling skulle kunna undergräva säkerhetskraven för den uppkopplade produkten, i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt, och leda till allvarliga negativa effekter på fysiska personers hälsa, säkerhet eller trygghet. behöriga myndigheter får tillhandahålla användare och datahållare teknisk expertis i detta sammanhang. Om datahållaren vägrar att dela data enligt denna artikel ska denne underrätta den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37.

3.   Utan att det påverkar användarens rätt att när som helst begära prövning vid en domstol i en medlemsstat får användaren, i samband med en tvist med datahållaren om de avtalsenliga begränsningar eller förbud som avses i punkt 2,

a)

i enlighet med artikel 37.5 b lämna in ett klagomål till den behöriga myndigheten, eller

b)

komma överens med datahållaren om att hänskjuta ärendet till ett tvistlösningsorgan i enlighet med artikel 10.1.

4.   Datahållare får inte göra det orimligt svårt för användaren att göra val eller utöva rättigheter enligt denna artikel, till exempel genom att erbjuda användaren val på ett icke-neutralt sätt eller genom att undergräva eller försämra användarens självständighet, beslutsfattande eller val via strukturen, utformningen, funktionen eller driftssättet för ett digitalt användargränssnitt eller en del därav.

5.   För att kontrollera om en fysisk eller juridisk person kan anses vara en användare vid tillämpning av punkt 1 får en datahållare inte kräva att denna person lämnar någon information utöver vad som är nödvändigt. Datahållare får inte spara någon information, i synnerhet inte loggdata, om användarens åtkomst till de data som begärs utöver vad som är nödvändigt för ett korrekt utförande av användarens begäran om åtkomst och för säkerheten och underhållet av datainfrastrukturen.

6.   Företagshemligheter ska bevaras och får endast röjas om datahållaren och användaren före utlämnandet vidtar alla nödvändiga åtgärder för att bevara deras konfidentialitet, särskilt avseende tredje parter. Datahållaren, eller om det inte är samma person, innehavaren av en företagshemlighet, ska identifiera de data som skyddas som företagshemligheter, inbegripet i relevanta metadata, och ska komma överens med användaren om de proportionella tekniska och organisatoriska åtgärder som är nödvändiga för att bevara konfidentialiteten för delade data, särskilt i förhållande till tredje parter, såsom standardavtalsvillkor, avtal om konfidentialitet, strikta åtkomstprotokoll, tekniska standarder och tillämpning av uppförandekoder.

7.   Om det inte finns någon överenskommelse om de nödvändiga åtgärder som avses i punkt 6, eller om användaren underlåter att genomföra de åtgärder som överenskommits enligt punkt 6 eller äventyrar företagshemligheternas konfidentialitet, får datahållaren hindra eller, i förekommande fall, avbryta delningen av data som identifierats som företagshemligheter. Datahållarens beslut ska vara vederbörligen motiverat och lämnas skriftligen till användaren utan oskäligt dröjsmål. I sådana fall ska datahållaren underrätta den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 om att den har hindrat eller avbrutit datadelning och identifiera vilka åtgärder som inte har överenskommits eller genomförts och, i förekommande fall, för vilka företagshemligheter konfidentialiteten har äventyrats.

8.   Om en datahållare som är en innehavare av en företagshemlighet kan visa att det är högst sannolikt att denne kommer att lida allvarlig ekonomisk skada till följd av röjandet av företagshemligheter, trots de tekniska och organisatoriska åtgärder som vidtagits av användaren enligt punkt 6 i denna artikel, får den datahållaren, under exceptionella omständigheter och från fall till fall, avslå en begäran om åtkomst till de specifika data som avses. Detta påvisande ska vara vederbörligen motiverat på grundval av objektiva faktorer, särskilt verkställbarheten av skyddet av företagshemligheter i tredjeländer, begärda datas art och grad av konfidentialitet samt den uppkopplade produktens unika och nya karaktär, och ska tillhandahållas användaren skriftligen utan oskäligt dröjsmål. Om datahållaren vägrar att dela data enligt den här punkten ska denne underrätta den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37.

9.   Utan att det påverkar en användares rätt att när som helst begära prövning vid en domstol i en medlemsstat, får en användare som vill bestrida en datahållares beslut att vägra eller att hindra eller avbryta datadelning enligt punkterna 7 och 8

a)

i enlighet med artikel 37.5 b lämna in ett klagomål till den behöriga myndigheten, som utan oskäligt dröjsmål ska besluta huruvida och på vilka villkor datadelning ska inledas eller återupptas, eller

b)

komma överens med datahållaren om att hänskjuta ärendet till ett tvistlösningsorgan i enlighet med artikel 10.1.

10.   Användaren får inte använda de data som erhållits till följd av en begäran som avses i punkt 1 för att utveckla en uppkopplad produkt som konkurrerar med den uppkopplade produkt som dessa data härrör från och inte heller dela dessa data med en tredje part i detta syfte och får inte använda sådana data för att skaffa sig inblick i tillverkarens, eller i förekommande fall datahållarens, ekonomiska situation, tillgångar och produktionsmetoder.

11.   Användaren får inte, för att få åtkomst till data, använda tvångsmedel eller missbruka luckor i en datahållares tekniska infrastruktur som utformats för att skydda data.

12.   Om användaren inte är den registrerade vars personuppgifter begärs får datahållaren tillgängliggöra personuppgifter som genereras genom användning av en uppkopplad produkt eller tillhörande tjänst för användaren endast om det finns en giltig rättslig grund för behandling enligt artikel 6 i förordning (EU) 2016/679 och, i förekommande fall, om villkoren i artikel 9 i den förordningen och i artikel 5.3 i direktiv 2002/58/EG är uppfyllda.

13.   En datahållare får endast använda lätt åtkomliga data som är icke-personuppgifter på grundval av ett avtal med användaren. En datahållare får inte använda sådana data för att få inblick i användarens ekonomiska situation, tillgångar och produktionsmetoder, eller användning av dessa, på något annat sätt som skulle kunna undergräva användarens kommersiella ställning på de marknader där användaren är verksam.

14.   Datahållare får inte göra sådana produktdata som är icke-personuppgifter tillgängliga för tredje parter för kommersiella eller icke-kommersiella ändamål annat än för att fullgöra avtalet med användaren. Vid behov ska datahållare genom avtal förbinda tredje parter att inte dela vidare data som de har mottagit från dem.

Artikel 5

Användarens rätt att dela data med tredje parter

1.   På begäran av en användare, eller av en part som agerar för en användares räkning, ska datahållaren utan oskäligt dröjsmål för en tredje part tillgängliggöra lätt åtkomliga data samt de relevanta metadata som är nödvändiga för att tolka och använda dessa data, av samma kvalitet som den som är tillgänglig för datahållaren, på ett enkelt och säkert sätt, kostnadsfritt för användaren, i ett heltäckande, strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart format och, när så är relevant och tekniskt genomförbart, kontinuerligt och i realtid. Data ska göras tillgänglig av datahållaren för den tredje parten i enlighet med artiklarna 8 och 9.

2.   Punkt 1 ska inte gälla lätt åtkomliga data i samband med testning av nya uppkopplade produkter, ämnen eller processer som ännu inte har släppts ut på marknaden, såvida inte tredje parts användning av dem är tillåten enligt avtal.

3.   Ett företag som har utsetts till grindvakt enligt artikel 3 i förordning (EU) 2022/1925 ska inte vara en godtagbar tredje part enligt den här artikeln och får därför inte

a)

på något som helst sätt anmoda en användare, genom begäran eller kommersiellt incitament, inbegripet genom att erbjuda ekonomisk eller annan ersättning, att göra data som användaren har erhållit till följd av en begäran enligt artikel 4.1 tillgängliga för en av förtagets tjänster,

b)

anmoda en användare, genom begäran eller kommersiellt incitament, att begära att datahållaren gör data tillgängliga för en av företagets tjänster enligt punkt 1 i denna artikel,

c)

från en användare ta emot data som användaren har erhållit till följd av en begäran enligt artikel 4.1.

4.   För att kontrollera om en fysisk eller juridisk person kan anses vara en användare eller en tredje part vid tillämpning av punkt 1 ska användaren eller den tredje parten inte vara skyldig att tillhandahålla någon information utöver vad som är nödvändigt. Datahållare får inte spara någon information om den tredje partens åtkomst till begärda data utöver vad som är nödvändigt för ett korrekt utförande av den tredje partens begäran om åtkomst och för säkerheten och underhållet av datainfrastrukturen.

5.   Den tredje parten får inte, för att få åtkomst till data, använda tvångsmedel eller missbruka luckor i en datahållares tekniska infrastruktur som utformats för att skydda data.

6.   En datahållare får inte använda lätt åtkomliga data för att få inblick i den tredje partens ekonomiska situation, tillgångar och produktionsmetoder, eller användning av dessa, på något annat sätt som skulle kunna undergräva den tredje partens kommersiella ställning på de marknader där den tredje parten är verksam, såvida inte den tredje parten har gett sitt tillstånd till sådan användning och har teknisk möjlighet att när som helst och på ett enkelt sätt återkalla det tillståndet.

7.   Om användaren inte är den registrerade vars personuppgifter begärs får alla personuppgifter som genereras genom användning av en uppkopplad produkt eller tillhörande tjänst, endast göras tillgängliga av datahållaren eller den tredje parten om det finns en giltig rättslig grund för behandlingen enligt artikel 6 i förordning (EU) 2016/679 och, i förekommande fall, om villkoren i artikel 9 i den förordningen och i artikel 5.3 i direktiv 2002/58/EG är uppfyllda.

8.   Om datahållaren och den tredje parten underlåter att komma överens om arrangemangen för överföring av data får detta inte hindra eller inkräkta på den registrerades utövande av sina rättigheter enligt förordning (EU) 2016/679, i synnerhet inte när det gäller rätten till dataportabilitet enligt artikel 20 i den förordningen.

9.   Företagshemligheter ska bevaras och får endast röjas för tredje parter i den mån sådant röjande är absolut nödvändigt för att uppfylla det syfte som överenskommits mellan användaren och den tredje parten. Datahållaren, eller, om det inte är samma person, innehavaren av en företagshemlighet, ska identifiera de data som skyddas som företagshemligheter, inbegripet i relevanta metadata, och ska komma överens med den tredje parten om alla proportionella tekniska och organisatoriska åtgärder som är nödvändiga för att bevara konfidentialiteten för delade data, såsom standardavtalsvillkor, avtal om konfidentialitet, strikta åtkomstprotokoll, tekniska standarder och tillämpning av uppförandekoder.

10.   Om det inte finns någon överenskommelse om de nödvändiga åtgärder som avses i punkt 9 i denna artikel eller om den tredje parten underlåter att genomföra de åtgärder som överenskommits enligt punkt 9 i denna artikel eller äventyrar företagshemligheternas konfidentialitet, får datahållaren hindra eller, i förekommande fall, avbryta delningen av data som identifierats som företagshemligheter. Datahållarens beslut ska vara vederbörligen motiverat och lämnas skriftligen till den tredje parten utan oskäligt dröjsmål. I sådana fall ska datahållaren underrätta den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 om att den har hindrat eller avbrutit datadelning och identifiera vilka åtgärder som inte har överenskommits eller genomförts och, i förekommande fall, för vilka företagshemligheter konfidentialiteten har äventyrats.

11.   Om en datahållare som är en innehavare av en företagshemlighet kan visa att det är högst sannolikt att denne kommer att lida allvarlig ekonomisk skada till följd av röjandet av företagshemligheter, trots de tekniska och organisatoriska åtgärder som vidtagits av den tredje parten enligt punkt 9 i denna artikel, får den datahållaren, under exceptionella omständigheter och från fall till fall, avslå en begäran om åtkomst till de specifika data som avses. Detta påvisande ska vara vederbörligen motiverat på grundval av objektiva faktorer, särskilt verkställbarheten av skyddet av företagshemligheter i tredjeländer, begärda datas art och grad av konfidentialitet samt den uppkopplade produktens unika och nya karaktär, och ska tillhandahållas den tredje parten skriftligen utan oskäligt dröjsmål. Om datahållaren vägrar att dela data enligt den här punkten ska denne underrätta den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37.

12.   Utan att det påverkar tredje parts rätt att när som helst begära prövning vid en domstol i en medlemsstat, får en tredje part som vill bestrida en datahållares beslut att vägra eller att hindra eller avbryta datadelning enligt punkterna 10 och 11

a)

i enlighet med artikel 37.5 b lämna in ett klagomål till den behöriga myndigheten, som utan oskäligt dröjsmål ska besluta huruvida och på vilka villkor datadelningen ska inledas eller återupptas, eller

b)

komma överens med datahållaren om att hänskjuta ärendet till ett tvistlösningsorgan i enlighet med artikel 10.1.

13.   Den rätt som avses i punkt 1 får inte på ett ogynnsamt sätt påverka registrerades rättigheter enligt tillämplig unionsrätt och nationell rätt om skydd av personuppgifter.

Artikel 11

Tekniska skyddsåtgärder om obehörig användning eller obehörigt utlämnande av data

1.   En datahållare får vidta lämpliga tekniska skyddsåtgärder, inbegripet smarta kontrakt och kryptering, för att förhindra obehörig åtkomst till data, inbegripet metadata, och för att säkerställa överensstämmelse med artiklarna 4, 5, 6, 8 och 9 samt med de överenskomna avtalsvillkoren för tillgängliggörande av data. Sådana tekniska skyddsåtgärder får varken diskriminera mellan datamottagare eller hindra en användares rätt att erhålla en kopia av eller hämta, använda eller få åtkomst till data eller tillhandahålla tredje parter data enligt artikel 5 eller någon rätt för tredje part enligt unionsrätten eller nationell lagstiftning som antagits i enlighet med unionsrätten. Användare, tredje parter och datamottagare får inte ändra eller avlägsna sådana tekniska skyddsåtgärder såvida inte datahållaren samtycker till detta.

2.   Under de omständigheter som avses i punkt 3 ska den tredje parten eller datamottagaren utan oskäligt dröjsmål tillmötesgå begärandena från datahållaren och, i tillämpliga fall och om det inte är samma person, innehavaren av en företagshemlighet eller användaren, om

a)

att radera de data som tillhandahållits av datahållaren och eventuella kopior av dessa,

b)

att avsluta produktion, erbjudande eller utsläppande på marknaden eller användning av varor, härledda data eller tjänster som framställts på grundval av kunskap som erhållits genom sådana data, eller import, export eller lagring av varor som innebär intrång för dessa ändamål, och förstöra alla varor som innebär intrång, om det finns en allvarlig risk för att den olagliga användningen av dessa data kommer att orsaka datahållaren, innehavaren av en företagshemlighet eller användaren betydande skada eller om en sådan åtgärd inte skulle vara oproportionell med hänsyn till intressena för datahållaren, innehavaren av en företagshemlighet eller användaren,

c)

att informera användaren om den obehöriga användningen eller det obehöriga röjandet av data och om de åtgärder som vidtagits för att bringa den obehöriga användningen eller det obehöriga röjandet av dessa data att upphöra,

d)

att ersätta den part som lider skada till följd av missbruk eller röjande av sådana data som olagligen åtkommits eller använts.

3.   Punkt 2 ska vara tillämplig om en tredje part eller en datamottagare

a)

i syfte att erhålla data har lämnat falsk information till en datahållare, använt bedrägliga eller tvingande medel eller missbrukat luckor i datahållarens tekniska infrastruktur som är utformad för att skydda dessa data,

b)

har använt de data som gjorts tillgängliga för obehöriga ändamål, inbegripet utveckling av en konkurrerande uppkopplad produkt i den mening som avses i artikel 6.2 e,

c)

olagligen har lämnat ut data till en annan part,

d)

inte har upprätthållit de tekniska och organisatoriska åtgärder som överenskommits enligt artikel 5.9, eller

e)

har ändrat eller avlägsnat tekniska skyddsåtgärder som tillämpas av datahållaren enligt punkt 1 i denna artikel utan datahållarens samtycke.

4.   Punkt 2 ska också vara tillämplig om en användare ändrar eller avlägsnar tekniska skyddsåtgärder som datahållaren tillämpar eller inte upprätthåller de tekniska och organisatoriska åtgärder som vidtagits av användaren i samförstånd med datahållaren eller, om det inte är samma person, innehavaren av företagshemligheter, för att bevara företagshemligheter, samt med avseende på varje annan part som tar emot data från användaren i strid med denna förordning.

5.   Om datamottagaren handlar i strid med artikel 6.2 a eller b ska användarna ha samma rättigheter som datahållarna enligt punkt 2 i den här artikeln.

Artikel 17

Begäran om att data ska göras tillgängliga

1.   Ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan som begär data enligt artikel 14 ska

a)

specificera vilka data som krävs, inbegripet de relevanta metadata som är nödvändiga för att tolka och använda dessa data,

b)

visa att de nödvändiga villkor för att det föreligger ett exceptionellt behov enligt artikel 15 för det ändamål för vilket data begärs är uppfyllda,

c)

förklara syftet med begäran, den avsedda användningen av begärda data, i tillämpliga fall även av en tredje part i enlighet med punkt 4 i denna artikel, användningens varaktighet, och när så är lämpligt hur behandlingen av personuppgifter ska tillgodose det exceptionella behovet,

d)

om möjligt specificera när data förväntas raderas av alla parter som har åtkomst till dem,

e)

motivera valet av datahållare till vilken begäran riktas,

f)

specificera eventuella andra offentliga organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorgan och de tredje parter med vilka begärda data förväntas delas,

g)

om personuppgifter begärs, specificera vilka tekniska och organisatoriska åtgärder som är nödvändiga och proportionella för att genomföra dataskyddsprinciperna och de nödvändiga skyddsåtgärderna, såsom pseudonymisering, och huruvida datahållaren kan tillämpa anonymisering innan data görs tillgängliga,

h)

ange den rättsliga bestämmelse som tilldelar det begärande offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet den specifika uppgift av allmänt intresse som är relevant för begäran om data,

i)

ange den tidsfrist inom vilken data ska tillgängliggöras och den tidsfrist som avses i artikel 18.2 inom vilken datahållaren får neka eller begära ändring av begäran,

j)

göra sitt yttersta för att undvika att ett tillmötesgående av begäran om data leder till att datahållare blir ansvariga för överträdelser av unionsrätten eller nationell rätt.

2.   En begäran om data enligt punkt 1 i denna artikel ska

a)

göras skriftligen och uttryckas på ett klart, koncist och tydligt språk som kan förstås av datahållaren,

b)

vara specifik avseende den typ av data som begärs och avse data som datahållaren har kontroll över vid tidpunkten för begäran,

c)

stå i proportion till det exceptionella behovet och vara motiverad, i fråga om detaljnivå och omfattning av begärda data och hur ofta dessa begärda data kommer att tillgås,

d)

respektera datahållarens legitima mål och innehålla ett åtagande om att säkerställa skyddet av företagshemligheter i enlighet med artikel 19.3 och beakta de kostnader och ansträngningar som krävs för att göra data tillgängliga,

e)

gälla icke-personuppgifter och, endast om detta har visats vara otillräckligt för att tillgodose det exceptionella behovet av att använda data i enlighet med artikel 15.1 a, begära personuppgifter i pseudonymiserad form och fastställa de tekniska och organisatoriska åtgärder som ska vidtas för att skydda dessa data,

f)

informera datahållaren om de sanktioner som den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 ska ålägga enligt artikel 40 om begäran inte tillmötesgås,

g)

om begäran görs av ett offentligt organ, överföras till den datasamordnare som avses i artikel 37 i den medlemsstat där det begärande offentliga organet är etablerat, som utan oskäligt dröjsmål ska offentliggöra begäran på nätet såvida datasamordnaren inte anser att sådant offentliggörande skulle utgöra en risk för den allmänna säkerheten,

h)

om begäran görs av kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan, utan oskäligt dröjsmål göras tillgänglig på nätet,

i)

om personuppgifter begärs, utan oskäligt dröjsmål anmälas till den tillsynsmyndighet som ansvarar för att övervaka tillämpningen av förordning (EU) 2016/679 i den medlemsstat där det offentliga organet är etablerat.

Europeiska centralbanken och unionsorgan ska underrätta kommissionen om sina begäranden.

3.   Ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan får inte göra data som erhållits enligt detta kapitel tillgängliga för vidareutnyttjande enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2022/868 eller artikel 2.11 i direktiv (EU) 2019/1024. Förordning (EU) 2022/868 och direktiv (EU) 2019/1024 ska inte tillämpas på data som innehas av offentliga organ och som erhållits enligt detta kapitel.

4.   Punkt 3 i denna artikel hindrar inte ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan från att utbyta data som erhållits enligt detta kapitel med andra offentliga organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorgan, i syfte att fullgöra de uppgifter som avses i artikel 15, enligt vad som anges i begäran i enlighet med punkt 1 f i den här artikeln, eller att göra dessa data tillgängliga för en tredje part om det eller den genom ett offentligt tillgängligt avtal har delegerat tekniska inspektioner eller andra funktioner till denna tredje part. Skyldigheterna för offentliga organ enligt artikel 19, särskilt skyddsåtgärder för att bevara konfidentialiteten för företagshemligheter, ska även tillämpas på sådana tredje parter. Om ett offentligt organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan överför eller tillgängliggör data enligt den här punkten ska det eller den utan oskäligt dröjsmål underrätta den datahållare från vilken dessa data mottogs.

5.   Om datahållaren anser att dess rättigheter enligt detta kapitel har kränkts genom överföringen eller tillgängliggörandet av data, får denne lämna in ett klagomål till den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 i den medlemsstat där datahållaren är etablerad.

6.   Kommissionen ska utarbeta en mall för begäranden enligt denna artikel.

Artikel 18

Tillmötesgående av begäran om data

1.   En datahållare som mottar en begäran om att göra data tillgängliga enligt detta kapitel ska utan oskäligt dröjsmål göra dessa data tillgängliga för det begärande offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan, med beaktande av nödvändiga tekniska, organisatoriska och rättsliga åtgärder.

2.   Utan att det påverkar de särskilda behov vad gäller tillgänglighet av data som fastställs i unionsrätten eller nationell rätt får en datahållare avslå eller ansöka om ändring av en begäran om att göra data tillgängliga enligt detta kapitel utan oskäligt dröjsmål och under alla omständigheter senast fem arbetsdagar efter mottagandet av en begäran om data som är nödvändiga för att hantera ett allmänt nödläge och utan oskäligt dröjsmål och, under alla omständigheter, senast 30 arbetsdagar efter mottagandet av en sådan begäran i andra fall av exceptionellt behov, av något av följande skäl:

a)

Datahållaren har inte kontroll över de data som begärs.

b)

En liknande begäran för samma ändamål har tidigare lämnats in av ett annat offentligt organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan, och datahållaren har inte underrättats om att dessa data har raderats enligt artikel 19.1 c.

c)

Begäran uppfyller inte villkoren i artikel 17.1 och 17.2.

3.   Om datahållaren beslutar sig för att avslå begäran eller ansöka om ändring av den i enlighet med punkt 2 b, ska denne ange identiteten på det offentliga organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller det unionsorgan som tidigare lämnat in en begäran för samma ändamål.

4.   Om de data som begärs innehåller personuppgifter ska datahållaren anonymisera personuppgifterna på korrekt sätt, såvida det inte för att tillmötesgå begäran om att göra data tillgängliga för ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan krävs att personuppgifterna lämnas ut. I sådana fall ska datahållaren pseudonymisera personuppgifterna.

5.   Om det offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet vill överklaga en datahållares vägran att tillhandahålla begärda data eller om datahållaren vill bestrida begäran och ärendet inte kan lösas genom en lämplig ändring av begäran, ska ärendet hänskjutas till den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 i den medlemsstat där datahållaren är etablerad.

Artikel 20

Ersättning vid situationer då det föreligger ett exceptionellt behov

1.   Andra datahållare än mikroföretag och små företag ska kostnadsfritt tillgängliggöra de data som är nödvändiga för att hantera ett allmänt nödläge enligt artikel 15.1 a. Det offentliga organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller det unionsorgan som har tagit emot dessa data ska ge datahållaren offentligt erkännande på begäran av datahållaren.

2.   Datahållaren ska ha rätt till skälig ersättning för att göra data tillgängliga i enlighet med en begäran som gjorts enligt artikel 15.1 b. Sådan ersättning ska täcka de tekniska och organisatoriska kostnader som uppstår till följd av tillmötesgåendet av begäran, inbegripet, vid behov, kostnaderna för anonymisering, pseudonymisering, aggregering och teknisk anpassning, och en rimlig marginal. På begäran av det offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet ska datahållaren tillhandahålla information om underlaget till kostnadsberäkningen och den rimliga marginalen.

3.   Punkt 2 ska också vara tillämplig om mikroföretag och små företag begär ersättning för att göra data tillgängliga.

4.   Datahållare ska inte ha rätt till ersättning för att göra data tillgängliga i enlighet med en begäran som gjorts enligt artikel 15.1 b, om den specifika uppgiften av allmänt intresse är framställning av officiell statistik och om inköp av data inte är tillåten enligt nationell rätt. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om inköp av data för framställning av officiell statistik inte är tillåtet enligt nationell rätt.

5.   Om det offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet inte godtar den ersättningsnivå som datahållaren begär, får det eller den lämna in ett klagomål till den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 i den medlemsstat där datahållaren är etablerad.

Artikel 21

Delning av data som erhållits i samband med ett exceptionellt behov med forskningsorganisationer eller statistikorgan

1.   Ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan ska ha rätt att dela data som mottagits enligt detta kapitel

a)

med enskilda personer eller organisationer i syfte att bedriva vetenskaplig forskning eller analys som är förenlig med det ändamål för vilket data begärdes, eller

b)

med nationella statistikbyråer och Eurostat för framställning av officiell statistik.

2.   Enskilda personer eller organisationer som tar emot data enligt punkt 1 ska agera utan vinstsyfte eller inom ramen för ett uppdrag av allmänt intresse som erkänns i unionsrätten eller nationell rätt. Detta omfattar inte organisationer på vilka kommersiella företag har ett betydande inflytande som sannolikt skulle kunna leda till förmånstillträde till forskningsresultaten.

3.   Enskilda personer eller organisationer som tar emot data enligt punkt 1 i denna artikel ska fullgöra samma skyldigheter som dem som är tillämpliga på offentliga organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorgan enligt artiklarna 17.3 och 19.

4.   Trots vad som anges i artikel 19.1 c får enskilda personer eller organisationer som tar emot data enligt punkt 1 i den här artikeln behålla de data som mottagits för det ändamål för vilket data begärdes i upp till sex månader efter det att dessa data har raderats av de offentliga organen, kommissionen, Europeiska centralbanken och unionsorgan.

5.   Om ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan har för avsikt att överföra eller tillgängliggöra data enligt punkt 1 i denna artikel ska det eller den utan oskäligt dröjsmål underrätta den datahållare från vilken dessa data mottogs samt uppge identitet och kontaktuppgifter för den organisation eller enskilda person som tar emot data, ändamålet med överföringen eller tillgängliggörandet av data, den period under vilken data ska användas och de tekniska skyddsåtgärder och organisatoriska åtgärder som har vidtagits för att skydda dessa data, även om det rör sig om personuppgifter eller företagshemligheter. Om datahållaren inte godtar överföringen eller tillgängliggörandet av data, får denne lämna in ett klagomål till den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 i den medlemsstat där datahållaren är etablerad.

Artikel 22

Ömsesidigt bistånd och gränsöverskridande samarbete

1.   Offentliga organ, kommissionen, Europeiska centralbanken och unionsorgan ska samarbeta och bistå varandra för att genomföra detta kapitel på ett konsekvent sätt.

2.   Data som utbyts i samband med begärt bistånd och som tillhandahållits enligt punkt 1 får inte användas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket de begärdes.

3.   Om ett offentligt organ avser att begära data från en datahållare som är etablerad i en annan medlemsstat, ska den först underrätta den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 i den medlemsstaten om den avsikten. Detta krav ska även gälla för begäranden från kommissionen, Europeiska centralbanken och unionsorgan. Begäran ska granskas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där datahållaren är etablerad.

4.   Efter att ha granskat begäran mot bakgrund av kraven enligt artikel 17, ska den relevanta behöriga myndigheten utan oskäligt dröjsmål vidta en av följande åtgärder:

a)

Överföra begäran till datahållaren och i tillämpliga fall ge det begärande offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet råd om det eventuella behovet av att samarbeta med offentliga organ i den medlemsstat där datahållaren är etablerad, i syfte att minska den administrativa bördan för datahållaren när det gäller att tillmötesgå begäran.

b)

Avslå begäran av vederbörligen motiverade skäl i enlighet med detta kapitel.

Det begärande offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet ska beakta råden från och de skäl som anges av den relevanta behöriga myndigheten enligt första stycket innan ytterligare åtgärder vidtas, såsom en inlämning på nytt av begäran, i tillämpliga fall.

KAPITEL VI

BYTE AV DATABEHANDLINGSTJÄNSTER

Artikel 32

Internationell statlig åtkomst och överföring

1.   Leverantörer av databehandlingstjänster ska vidta alla adekvata tekniska, organisatoriska och rättsliga åtgärder, inbegripet avtal, för att förhindra internationell statlig åtkomst och tredjeländers statliga åtkomst till och överföring av icke-personuppgifter som innehas i unionen, om en sådan överföring eller åtkomst skulle strida mot unionsrätten eller den berörda medlemsstatens nationella rätt, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 eller 3.

2.   Beslut eller domar från en domstol i ett tredjeland och beslut från en administrativ myndighet i ett tredjeland där det krävs att en leverantör av databehandlingstjänster överför eller ger åtkomst till icke-personuppgifter som omfattas av denna förordning och som innehas i unionen ska endast erkännas eller genomföras på något som helst sätt om de grundar sig på en internationell överenskommelse, såsom ett fördrag om ömsesidig rättslig hjälp, som gäller mellan det begärande tredjelandet och unionen, eller ett sådant avtal mellan det begärande tredjelandet och en medlemsstat.

3.   I de fall då, i avsaknad av en internationell överenskommelse som avses i punkt 2, en leverantör av databehandlingstjänster är adressat för ett beslut eller en dom från en domstol i ett tredjeland eller ett beslut från en administrativ myndighet i ett tredjeland om att överföra eller ge åtkomst till icke-personuppgifter som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning och som innehas i unionen, och efterlevnaden av ett sådant beslut skulle riskera att medföra att adressaten bryter mot unionsrätten eller den berörda medlemsstatens nationella rätt, ska tredjelandsmyndigheten motta eller få åtkomst till sådana data endast om

a)

tredjelandets system kräver att skälen till ett sådant beslut och beslutets proportionalitet ska fastställas och föreskriver att beslutet eller domen är av specifik art, exempelvis genom att det fastställs en tillräckligt stark koppling till vissa misstänkta personer eller till överträdelser,

b)

adressatens motiverade invändning är föremål för en granskning av en behörig domstol i tredjelandet, och

c)

den behöriga domstol i tredjelandet som utfärdar beslutet eller domen eller granskar en administrativ myndighets beslut enligt det tredjelandets rätt har befogenhet att ta vederbörlig hänsyn till de relevanta rättsliga intressena för leverantören av de data som skyddas av unionsrätten eller den berörda medlemsstatens nationella rätt.

Beslutets eller domens adressat får begära ett yttrande från det relevanta nationella organ eller den relevanta nationella myndighet som har behörighet för internationellt samarbete i rättsliga frågor, för att avgöra om de villkor som anges i första stycket är uppfyllda, särskilt när den anser att beslutet kan avse företagshemligheter och andra kommersiellt känsliga data samt innehåll som skyddas av immateriella rättigheter eller att överföringen kan leda till återidentifiering. Det relevanta nationella organet eller den relevanta nationella myndigheten får samråda med kommissionen. Om adressaten anser att beslutet eller domen kan inkräkta på unionens eller dess medlemsstaters nationella säkerhets- eller försvarsintressen ska den begära ett yttrande från det relevanta nationella organet eller den relevanta nationella myndigheten för att avgöra om begärda data rör unionens eller dess medlemsstaters nationella säkerhets- eller försvarsintressen. Om adressaten inte har fått något svar inom en månad, eller om yttrandet av ett sådant organ eller en sådan myndighet visar att de villkor som anges i första stycket inte är uppfyllda, får adressaten avslå begäran om överföring eller åtkomst till icke-personuppgifter av dessa skäl.

Europeiska datainnovationsstyrelsen, som avses i artikel 42, ska ge råd till och bistå kommissionen vid utarbetandet av riktlinjer för bedömningen av huruvida de villkor som avses i första stycket i denna punkt är uppfyllda.

4.   Om de villkor som fastställs i punkt 2 eller 3 är uppfyllda ska leverantören av databehandlingstjänster tillhandahålla den minsta mängd data som är tillåten som svar på en begäran, på grundval av en rimlig tolkning av den begäran av den leverantör, det relevanta nationella behöriga organ eller den relevanta behöriga nationella myndighet som avses i punkt 3 andra stycket.

5.   Leverantören av databehandlingstjänster ska informera kunden om att det finns en begäran från en myndighet i ett tredjeland om att få åtkomst till dess data innan leverantören tillmötesgår den begäran, utom när begäran tjänar brottsbekämpande ändamål och så länge som detta är nödvändigt för att upprätthålla den brottsbekämpande verksamhetens effektivitet.

KAPITEL VIII

INTEROPERABILITET

Artikel 35

Interoperabilitet för databehandlingstjänster

1.   Öppna interoperabilitetsspecifikationer och harmoniserade standarder för interoperabla databehandlingstjänster ska

a)

om det är tekniskt möjligt åstadkomma interoperabilitet mellan olika databehandlingstjänster som omfattar samma tjänstetyp,

b)

förbättra portabiliteten för digitala tillgångar mellan olika databehandlingstjänster som omfattar samma tjänstetyp,

c)

om det är tekniskt möjligt underlätta funktionell likvärdighet mellan olika databehandlingstjänster som avses i artikel 30.1 som omfattar samma tjänstetyp,

d)

inte inverka negativt på säkerhet och integritet för databehandlingstjänster och data,

e)

vara utformade på ett sådant sätt att det möjliggör tekniska framsteg och införande av nya funktioner och innovation inom databehandlingstjänster.

2.   Öppna interoperabilitetsspecifikationer och harmoniserade standarder för interoperabla databehandlingstjänster ska på ett adekvat sätt hantera

a)

aspekterna av interoperabilitet i molnet när det gäller transportinteroperabilitet, syntaktisk interoperabilitet, semantisk datainteroperabilitet, beteendeinteroperabilitet och policyinteroperabilitet,

b)

aspekterna av dataportabilitet i molnet vad gäller syntaktisk dataportabilitet, semantisk dataportabilitet och portabilitet för datapolicy,

c)

aspekterna av applikationer i molnet vad gäller syntaktisk applikationsportabilitet, applikationsportabilitet för instruktioner, applikationsportabilitet för metadata, applikationsportabilitet för beteende och applikationsportabilitet för policy.

3.   De öppna interoperabilitetsspecifikationerna ska uppfylla kraven i bilaga II till förordning (EU) nr 1025/2012.

4.   Efter att ha beaktat relevanta internationella och europeiska standarder och självregleringsinitiativ får kommissionen i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1025/2012 begära att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer utarbetar harmoniserade standarder som uppfyller de väsentliga krav som fastställs i punkterna 1 och 2 i den här artikeln.

5.   Kommissionen får genom genomförandeakter anta gemensamma specifikationer på grundval av öppna interoperabilitetsspecifikationer som omfattar alla de väsentliga krav som fastställs i punkterna 1 och 2.

6.   Vid utarbetandet av utkastet till den genomförandeakt som avses i punkt 5 i denna artikel ska kommissionen beakta synpunkterna från de relevanta behöriga myndigheter som avses i artikel 37.5 h och andra relevanta organ eller expertgrupper och vederbörligen samråda med alla berörda parter.

7.   Om en medlemsstat anser att en gemensam specifikation inte helt uppfyller de väsentliga krav som fastställs i punkterna 1 och 2 ska den underrätta kommissionen om detta genom att lämna en detaljerad förklaring. Kommissionen ska bedöma denna detaljerade förklaring och får vid behov ändra genomförandeakten om fastställande av den gemensamma specifikationen i fråga.

8.   Vid tillämpning av artikel 30.3 ska kommissionen genom genomförandeakter offentliggöra hänvisningar till harmoniserade standarder och gemensamma specifikationer för interoperabla databehandlingstjänster i ett centralt unionsregister över standarder för interoperabla databehandlingstjänster.

9.   De genomförandeakter som avses i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 46.2.

Artikel 37

behöriga myndigheter och datasamordnare

1.   Varje medlemsstat ska utse en eller flera behöriga myndigheter som ska ansvara för tillämpningen och efterlevnaden av denna förordning (behöriga myndigheter). Medlemsstaterna får inrätta en eller flera nya myndigheter eller förlita sig på befintliga myndigheter.

2.   Om en medlemsstat utser mer än en behörig myndighet ska den bland dem utse en datasamordnare för att underlätta samarbetet mellan de behöriga myndigheterna och bistå enheter som omfattas av denna förordning i alla frågor som rör dess tillämpning och efterlevnad. De behöriga myndigheterna ska, vid utövandet av de uppgifter och befogenheter som tilldelats dem enligt punkt 5, samarbeta med varandra.

3.   De tillsynsmyndigheter som ansvarar för att övervaka tillämpningen av förordning (EU) 2016/679 ska ansvara för att övervaka tillämpningen av den här förordningen när det gäller skyddet av personuppgifter. Kapitlen VI och VII i förordning (EU) 2016/679 ska gälla i tillämpliga delar.

Europeiska datatillsynsmannen ska ansvara för att övervaka tillämpningen av denna förordning i den mån den berör kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorgan. Där det är relevant ska artikel 62 i förordning (EU) 2018/1725 gälla i tillämpliga delar.

Uppgifterna och befogenheterna för de tillsynsmyndigheter som avses i denna punkt ska utövas med avseende på behandling av personuppgifter.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 i denna artikel gäller följande:

a)

När det gäller sektorsspecifika frågor som rör åtkomst till och användning av data i samband med tillämpningen av denna förordning ska sektorsmyndigheternas behörighet respekteras.

b)

Den behöriga myndighet som ansvarar för tillämpningen och kontrollen av efterlevnaden av artiklarna 23–31, 34 och 35 ska ha erfarenhet på området data och elektroniska kommunikationstjänster.

5.   Medlemsstaterna ska säkerställa att uppgifterna och befogenheterna för de behöriga myndigheterna är tydligt definierade och omfattar följande:

a)

Öka datakompetensen och medvetenheten bland de användare och enheter som omfattas av denna förordning om deras rättigheter och skyldigheter enligt denna förordning.

b)

Hantera klagomål som härrör från påstådda överträdelser av denna förordning, inbegripet vad gäller företagshemligheter, och i lämplig utsträckning undersöka föremålet för klagomålen och regelbundet inom rimlig tid informera de klagande, i tillämpliga fall i enlighet med nationell rätt, om hur utredningen fortskrider och om resultatet av den, särskilt om ytterligare utredning eller samordning med en annan behörig myndighet är nödvändig.

c)

Utföra undersökningar om frågor som rör tillämpningen av denna förordning, inbegripet på grundval av information som erhålls från en annan behörig myndighet eller offentlig myndighet.

d)

Ålägga effektiva, proportionella och avskräckande ekonomiska sanktioner, som kan inbegripa viten och sanktioner med retroaktiv verkan, eller inleda rättsliga förfaranden för åläggande av böter,

e)

Övervaka den tekniska och relevanta kommersiella utveckling som är relevant för tillgängliggörande och användning av data,

f)

Samarbeta med behöriga myndigheter i andra medlemsstater och, i förekommande fall, med kommissionen eller Europeiska datainnovationsstyrelsen, för att säkerställa en konsekvent och effektiv tillämpning av denna förordning, inbegripet utbyte av all relevant information på elektronisk väg, utan oskäligt dröjsmål, även avseende punkt 10 i denna artikel.

g)

Samarbeta med de relevanta behöriga myndigheter som ansvarar för genomförandet av andra unionsrättsakter eller nationella rättsakter, inbegripet med myndigheter med behörighet på området data och elektroniska kommunikationstjänster, med den tillsynsmyndighet som ansvarar för att övervaka tillämpningen av förordning (EU) 2016/679 eller med sektorsmyndigheter för att säkerställa att den här förordningen verkställs i överensstämmelse med annan unionsrätt och nationell rätt.

h)

Samarbeta med de relevanta behöriga myndigheterna för att säkerställa att artiklarna 23–31, artikel 34 och 35 verkställs i överensstämmelse med annan unionsrätt och självreglering som är tillämplig på leverantörer av databehandlingstjänster.

i)

Säkerställa att bytesavgifter avskaffas i enlighet med artikel 29.

j)

Granska de begäranden om data som gjorts enligt kapitel V.

Om en datasamordnare har utsetts ska denna underlätta det samarbete som avses i första stycket f, g och h och på begäran bistå de behöriga myndigheterna.

6.   Datasamordnaren ska, om en sådan behörig myndighet har utsetts,

a)

fungera som enda kontaktpunkt för alla frågor som rör tillämpningen av denna förordning,

b)

säkerställa att offentliga organs begäranden om att göra data tillgängliga på grund av ett exceptionellt behov enligt kapitel V finns tillgängliga för allmänheten på nätet och främja frivilliga avtal om datadelning mellan offentliga organ och datahållare,

c)

årligen informera kommissionen om de avslag som det underrättats om enligt artiklarna 4.2, 4.8 och 5.11.

7.   Medlemsstaterna ska meddela kommissionen namnen på de behöriga myndigheterna och deras uppgifter och befogenheter samt, i tillämpliga fall, namnet på datasamordnaren. Kommissionen ska föra ett offentligt register över dessa myndigheter.

8.   När de behöriga myndigheterna utför sina uppgifter och utövar sina befogenheter i enlighet med denna förordning ska de vara opartiska och stå fria från all yttre påverkan, direkt eller indirekt, och får varken begära eller ta emot instruktioner i enskilda ärenden från någon annan offentlig myndighet eller någon privat part.

9.   Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna har tillräckliga personalresurser och tekniska resurser och relevant sakkunskap för att de på ett effektivt sätt ska kunna utföra sina uppgifter i enlighet med denna förordning.

10.   Enheter som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning ska omfattas av behörigheten för den medlemsstat där de är etablerade. Om enheten är etablerad i fler än en medlemsstat ska den anses omfattas av behörigheten för den medlemsstat där den har sitt huvudsakliga etableringsställe, dvs. där enheten har sitt huvudkontor eller säte från vilket de huvudsakliga finansiella funktionerna och den operativa kontrollen utövas.

11.   Varje enhet som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning och som gör uppkopplade produkter tillgängliga eller erbjuder tillhörande tjänster i unionen, och som inte är etablerad i unionen, ska utse en rättslig företrädare i en av medlemsstaterna.

12.   För att säkerställa efterlevnaden av denna förordning ska enheter som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning och som gör uppkopplade produkter tillgängliga eller erbjuder tillhörande tjänster i unionen bemyndiga en rättslig företrädare som de behöriga myndigheterna ska vända sig till utöver eller i stället för enheten med avseende på alla frågor som rör denna enhet. Den rättsliga företrädaren ska samarbeta med de behöriga myndigheterna och, på begäran, för dessa på ett övergripande sätt påvisa de åtgärder som vidtagits och de bestämmelser som införts av enheter som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning och som gör uppkopplade produkter tillgängliga eller erbjuder tillhörande tjänster i unionen för att säkerställa efterlevnaden av denna förordning.

13.   En enhet som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning och som gör uppkopplade produkter tillgängliga eller erbjuder tillhörande tjänster i unionen ska anses omfattas av den medlemsstats behörighet där dess rättsliga företrädare finns. Att en sådan enhet utser en rättslig företrädare ska inte påverka denna enhets ansvar eller rättsliga åtgärder som kan vidtas mot denna enhet. Fram till dess att en enhet utser en rättslig företrädare i enlighet med denna artikel ska den i tillämpliga fall omfattas av alla medlemsstaters behörighet med avseende på att säkerställa tillämpningen och efterlevnaden av denna förordning. Varje behörig myndighet får utöva sin behörighet, inbegripet genom att ålägga effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner, förutsatt att enheten inte är föremål för verkställighetsförfaranden enligt denna förordning avseende samma sakförhållanden vid en annan behörig myndighet.

14.   De behöriga myndigheterna ska ha befogenhet att från användare, datahållare eller datamottagare, eller deras rättsliga företrädare, som omfattas av deras medlemsstats behörighet begära all information som krävs för att kontrollera efterlevnaden av denna förordning. Varje begäran om information ska stå i proportion till den underliggande uppgiftens utförande och innehålla en motivering.

15.   Om en behörig myndighet i en medlemsstat begär bistånd eller verkställighetsåtgärder från en behörig myndighet i annan medlemsstat ska den lämna en motiverad begäran. En behörig myndighet ska vid mottagandet av en sådan begäran utan oskäligt dröjsmål lämna ett svar med detaljerade uppgifter om de åtgärder som har vidtagit eller som avses att vidtas.

16.   behöriga myndigheter ska respektera principen om konfidentialitet samt om yrkes- och affärshemligheter och ska skydda personuppgifter i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt. All information som utbyts inom ramen för en begäran om bistånd och som tillhandahålls enligt denna artikel får användas endast med avseende på det ärende för vilket den har begärts.

Artikel 38

Rätt att lämna in klagomål

1.   Utan att det påverkar något annat administrativt prövningsförfarande eller rättsmedel ska fysiska och juridiska personer ha rätt att enskilt eller, i förekommande fall, kollektivt lämna in ett klagomål till den relevanta behöriga myndigheten i den medlemsstat där de har sin hemvist, sin arbetsplats eller sin etableringsort, om de anser att deras rättigheter enligt denna förordning har kränkts. Datasamordnaren ska på begäran lämna all nödvändig information till fysiska och juridiska personer så att de kan lämna in klagomål till den relevanta behöriga myndigheten.

2.   Den behöriga myndighet till vilken klagomålet har lämnats in ska i enlighet med nationell rätt underrätta klaganden om hur förfarandet fortskrider och om det beslut som fattats.

3.   behöriga myndigheter ska samarbeta för att effektivt och snabbt hantera och avgöra klagomål, bland annat genom att utan oskäligt dröjsmål utbyta all relevant information på elektronisk väg. Detta samarbete ska inte påverka de samarbetsmekanismer som föreskrivs i kapitlen VI och VII i förordning (EU) 2016/679 och i förordning (EU) 2017/2394.

Artikel 39

Rätten till ett effektivt rättsmedel

1.   Utan att det påverkar administrativa rättsmedel eller andra prövningsförfaranden utanför domstol ska berörda fysiska och juridiska personer ha rätt till ett effektivt rättsmedel avseende rättsligt bindande beslut som fattats av behöriga myndigheter.

2.   Om en behörig myndighet underlåter att vidta åtgärder med avseende på ett klagomål ska berörda fysiska och juridiska personer, i enlighet med nationell rätt, antingen ha rätt till ett effektivt rättsmedel eller tillgång till omprövning av en opartisk myndighet som besitter lämplig sakkunskap.

3.   Förfaranden enligt denna artikel ska inledas vid domstolarna i den medlemsstat där den behöriga myndighet som rättsmedlen avser är belägen, antingen individuellt eller, i förekommande fall, kollektivt av företrädare för en eller flera fysiska eller juridiska personer.

Artikel 40

Sanktioner

1.   Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av bestämmelserna i denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

2.   Senast den 12 september 2025 ska medlemsstaterna till kommissionen anmäla dessa regler och åtgärder samt utan dröjsmål anmäla eventuella ändringar som berör dem. Kommissionen ska regelbundet uppdatera och föra ett lättillgängligt offentligt register över dessa åtgärder.

3.   Medlemsstaterna ska beakta rekommendationerna från Europeiska datainnovationsstyrelsen och följande icke uttömmande kriterier för åläggande av sanktioner för överträdelser av denna förordning:

a)

Överträdelsens art, allvar, omfattning och varaktighet.

b)

Varje åtgärd som den överträdande parten har vidtagit för att begränsa eller avhjälpa den skada som överträdelsen har orsakat.

c)

Eventuella tidigare överträdelser som begåtts av den överträdande parten.

d)

De ekonomiska fördelar som den överträdande parten har erhållit eller de förluster denna har undvikit genom överträdelsen, i den mån sådana fördelar eller förluster kan fastställas på ett tillförlitligt sätt.

e)

Eventuella andra försvårande eller förmildrande omständigheter som är tillämpliga på ärendet.

f)

Den överträdande partens årsomsättning i unionen under det föregående räkenskapsåret.

4.   För överträdelser av de skyldigheter som fastställs i kapitlen II, III och V i denna förordning får de tillsynsmyndigheter som ansvarar för att övervaka tillämpningen av förordning (EU) 2016/679 inom ramen för sin behörighet påföra administrativa sanktionsavgifter i enlighet med artikel 83 i förordning (EU) 2016/679 på upp till det belopp som avses i artikel 83.5 i den förordningen.

5.   För överträdelser av de skyldigheter som fastställs i kapitel V i denna förordning får Europeiska datatillsynsmannen inom ramen för sin behörighet påföra administrativa sanktionsavgifter i enlighet med artikel 66 i förordning (EU) 2018/1725 på upp till det belopp som avses i artikel 66.3 i den förordningen.

Artikel 42

Europeiska datainnovationsstyrelsens roll

Europeiska datainnovationsstyrelsen, som inrättats av kommissionen som en expertgrupp enligt artikel 29 i förordning (EU) 2022/868 och i vilken behöriga myndigheter ska vara företrädda, ska stödja en konsekvent tillämpning av den här förordningen genom att

a)

ge råd till och bistå kommissionen när det gäller att utveckla en konsekvent praxis hos behöriga myndigheter avseende efterlevnaden av kapitlen II, III, V och VII,

b)

underlätta samarbete mellan behöriga myndigheter genom kapacitetsuppbyggnad och informationsutbyte, särskilt genom att fastställa metoder för ett effektivt informationsutbyte om efterlevnaden av rättigheterna och skyldigheterna enligt kapitlen II, III och V i gränsöverskridande fall, inbegripet samordning när det gäller fastställande av sanktioner,

c)

ge råd till och bistå kommissionen när det gäller

i)

huruvida det ska begäras att sådana harmoniserade standarder som avses i artiklarna 33.4, 35.4 och 36.5 utarbetas,

ii)

utarbetandet av de genomförandeakter som avses i artiklarna 33.5, 35.5, 35.8 och 36.6,

iii)

utarbetandet av de delegerande akter som avses i artiklarna 29.7 och 33.2, och

iv)

antagandet av de riktlinjer om fastställande av interoperabla ramar för gemensamma standarder och praxisformer för de gemensamma europeiska dataområdenas funktion som avses i artikel 33.11.

KAPITEL X

RÄTTEN AV SITT EGET SLAG ENLIGT DIREKTIV 96/9/EG

Artikel 49

Utvärdering och översyn

1.   Kommissionen ska senast den 12 september 2028 genomföra en utvärdering av denna förordning och lämna en rapport om de viktigaste resultaten till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. I utvärderingen ska särskilt följande bedömas:

a)

Situationer som ska betraktas som situationer då det finns ett exceptionellt behov vid tillämpningen av artikel 15 i denna förordning och tillämpningen av kapitel V i denna förordning i praktiken, särskilt de offentliga organens, kommissionens, Europeiska centralbankens och unionsorganens erfarenheter av tillämpningen av kapitel V i denna förordning, antalet samt resultatet av de förfaranden som inletts hos den behöriga myndigheten enligt artikel 18.5 om tillämpningen av kapitel V i denna förordning, enligt vad som rapporterats av de behöriga myndigheterna, effekterna av andra skyldigheter som fastställs i unionsrätten eller nationell rätt för att tillmötesgå begäranden om åtkomst till information, effekterna av frivilliga mekanismer för datadelning, såsom de som införts av dataaltruismorganisationer som erkänns enligt förordning (EU) 2022/868, på uppnåendet av målen i kapitel V i den här förordningen, och personuppgifternas roll inom ramen för artikel 15 i den här förordningen, inbegripet utvecklingen av integritetsfrämjande teknik.

b)

Denna förordnings inverkan på användningen av data i ekonomin, inbegripet på datainnovation, metoder för monetarisering av data och dataförmedlingstjänster samt på datadelning inom de gemensamma europeiska dataområdena.

c)

Tillgängligheten till och användningen av olika kategorier och typer av data.

d)

Uteslutning av vissa kategorier av företag vad gäller bestämmelserna i artikel 5.

e)

Avsaknaden av all påverkan på immateriella rättigheter.

f)

Inverkan på företagshemligheter, inbegripet skyddet mot att de olagligen anskaffas, utnyttjas och lämnas ut, samt effekterna av den mekanism som gör det möjligt för datahållaren att avslå användarens begäran enligt artiklarna 4.8 och 5.11, med beaktande, i möjligaste mån, av en eventuell översyn av direktiv (EU) 2016/943.

g)

Huruvida den förteckning över oskäliga avtalsvillkor som avses i artikel 13 är uppdaterad mot bakgrund av nya affärsmetoder och den snabba takten i marknadsinnovationen.

h)

Ändringar av avtalspraxis hos leverantörer av databehandlingstjänster och huruvida detta leder till tillräcklig efterlevnad av artikel 25.

i)

Sänkningen av de avgifter som tas ut av leverantörer av databehandlingstjänster för bytesprocessen, i enlighet med det gradvisa avskaffandet av bytesavgifter enligt artikel 29.

j)

Samspelet mellan denna förordning och andra unionsrättsakter av betydelse för dataekonomin.

k)

Förhindrandet av olaglig statlig åtkomst till icke-personuppgifter.

l)

Effektiviteten hos det system för kontroll av efterlevnad som krävs enligt artikel 37.

m)

Inverkan av denna förordning på mikroföretag och små och medelstora företag när det gäller deras innovationskapacitet och tillgången till databehandlingstjänster för användare i unionen samt bördan som de nya skyldigheterna innebär.

2.   Kommissionen ska senast den 12 september 2028 genomföra en utvärdering av denna förordning och lämna en rapport om de viktigaste resultaten till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. I denna utvärdering ska effekterna av artiklarna 23–31, 34 och 35 bedömas, särskilt när det gäller prissättning och mångfalden av databehandlingstjänster som erbjuds inom unionen, med särskilt fokus på leverantörer som är mikroföretag och små och medelstora företag.

3.   Medlemsstaterna ska förse kommissionen med de uppgifter som är nödvändiga för att utarbeta de rapporter som avses i punkterna 1 och 2.

4.   På grundval av de rapporter som avses i punkterna 1 och 2 kan kommissionen om så är lämpligt lägga fram ett lagstiftningsförslag för Europaparlamentet och rådet i syfte att ändra denna förordning.


whereas









keyboard_arrow_down