(12) Detta direktiv bör inte påverka nationell rätt i den mån de berörda frågorna inte regleras i detta direktiv, såsom nationella regler om avtals utformning, giltighet, ogiltighet eller verkningar eller det digitala innehållets eller den digitala tjänstens lagenlighet.
Detta direktiv bör inte heller fastställa den rättsliga karaktären hos avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll eller digitala tjänster, och frågan om huruvida sådana avtal utgör till exempel köpeavtal, tjänsteavtal, hyresavtal eller fristående avtal bör överlåtas på nationell rätt.
Detta direktiv bör inte heller påverka nationella regler som inte särskilt rör konsumentavtal och som fastställer särskilda avhjälpande åtgärder för vissa sorters fel som inte framkom vid avtalets ingående, nämligen nationella bestämmelser som kan föreskriva särskilda regler för näringsidkarens ansvar för dolda fel.
Detta direktiv bör inte heller påverka nationell lagstiftning som vid bristande avtalsenlighet hos det digitala innehållet eller den digitala tjänsten föreskriver utomobligatoriska avhjälpande åtgärder för konsumenten mot personer i tidigare led i transaktionskedjan, eller andra personer som fullgör dessa personers skyldigheter.
- = -
(13) Det står även medlemsstaterna fritt att till exempel reglera konsumenters ersättningsanspråk gentemot en annan tredje part än en näringsidkare som tillhandahåller eller åtar sig att tillhandahålla det digitala innehållet eller den digitala tjänsten, såsom utvecklare, som inte samtidigt är näringsidkare enligt detta direktiv.
- = -
(14) Det bör även stå medlemsstaterna fritt att till exempel reglera följderna av underlåtenhet att tillhandahålla, eller av bristande avtalsenlighet hos, det digitala innehållet eller den digitala tjänsten, om en sådan underlåtenhet avseende tillhandahållandet respektive bristande avtalsenlighet beror på ett hinder som ligger utanför näringsidkarens kontroll och om näringsidkaren inte kan förväntas kringgå eller övervinna hindret eller dess verkningar, såsom i fall av force majeure.
- = -
(16) Det bör även fortsättningsvis stå medlemsstaterna fritt att utvidga tillämpningen av reglerna i detta direktiv till avtal som är undantagna från detta direktivs tillämpningsområde eller att på annat sätt reglera sådana avtal.
Det bör till exempel även fortsättningsvis stå medlemsstaterna fritt att utvidga konsumentskyddet enligt detta direktiv så att det även kommer att omfatta fysiska personer eller juridiska personer som inte är konsumenter i den mening som avses i detta direktiv, såsom icke-statliga organisationer, nystartade företag eller små och medelstora företag.
- = -
(19) Direktivet bör ta upp problem rörande olika kategorier av digitalt innehåll och digitala tjänster och tillhandahållande av dessa.
För att sörja för en snabb teknisk utveckling och bibehålla den framtidssäkrade karaktären hos begreppet digitalt innehåll eller digital tjänst bör detta direktiv omfatta bland annat datorprogram, applikationer, videofiler, ljudfiler, musikfiler, digitala spel, e-böcker eller andra e-publikationer och även digitala tjänster som möjliggör skapande, behandling eller lagring av samt tillgång till data i digital form, inbegripet hyrprogram såsom video- och ljuddelning och annan fillagring, ordbehandling eller spel som erbjuds i molnbaserad datortjänstmiljö och sociala medier.
Eftersom det finns många olika sätt att tillhandahålla digitalt innehåll och digitala tjänster, exempelvis överföring via ett fysiskt medium, nedladdning via egen utrustning, strömmande via nätet, tillgång till lagringskapacitet för digitalt innehåll eller möjlighet att använda sociala medier, bör detta direktiv vara tillämpligt oavsett vilket medium som används för överföringen av, eller för att ge tillgång till, det digitala innehållet eller den digitala tjänsten.
Detta direktiv bör dock inte vara tillämpligt på internetanslutningstjänster.
- = -
(20) Detta direktiv och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/771 (3) bör komplettera varandra.
Medan detta direktiv fastställer regler om vissa krav rörande avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll eller digitala tjänster, fastställs i direktiv (EU) 2019/771 regler om vissa krav rörande avtal om försäljning av varor.
För att tillgodose konsumenternas förväntningar och säkerställa ett tydligt och enkelt regelverk för näringsidkare som tillhandahåller digitalt innehåll bör detta direktiv följaktligen även vara tillämpligt på digitalt innehåll som tillhandahålls på ett fysiskt medium, såsom dvd-skivor, cd-skivor, USB-minnen och minneskort, och på det fysiska mediet i sig, förutsatt att det fysiska mediet uteslutande fungerar som bärare av digitalt innehåll.
I stället för bestämmelserna i detta direktiv om näringsidkarens skyldighet i fråga om tillhandahållande och om avhjälpande åtgärder för konsumenten vid uteblivet tillhandahållande bör emellertid bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU (4) om skyldigheter med anknytning till varornas leverans och avhjälpande åtgärder vid utebliven leverans tillämpas.
Dessutom bör bestämmelserna i direktiv 2011/83/EU om till exempel ångerrätt och arten av det avtal enligt vilket varorna levereras, också fortsätta att tillämpas på sådana fysiska medier och det digitala innehåll som tillhandahålls på dem.
Detta direktiv påverkar inte heller den spridningsrätt som gäller för dessa varor enligt upphovsrättslagstiftningen.
- = -
(23) Digitala värderepresentationer såsom elektroniska kuponger eller e-kuponger används av konsumenter för att betala för olika varor eller tjänster på den digitala inre marknaden.
Sådana digitala värderepresentationer blir allt viktigare i samband med tillhandahållandet av digitalt innehåll eller en digital tjänst och bör därför betraktas som en betalningsmetod i den mening som avses i detta direktiv.
Digitala värderepresentationer bör även anses inbegripa virtuella valutor i den mån de erkänns i nationell rätt.
Differentiering beroende på betalningsmetod skulle kunna vara en orsak till diskriminering och utgöra ett omotiverat incitament för företag att övergå till att tillhandahålla digitalt innehåll eller en digital tjänst i utbyte mot digitala värderepresentationer.
Eftersom digitala värderepresentationer inte har någon annan funktion än att användas som betalningsmetod bör de i sig emellertid inte betraktas som digitalt innehåll eller en digital tjänst i den mening som avses i detta direktiv.
- = -
(24) Digitalt innehåll och digitala tjänster tillhandahålls ofta i sammanhang där konsumenten inte betalar ett pris utan i stället tillhandahåller näringsidkaren personuppgifter.
Sådana affärsmodeller används i olika former på en betydande del av marknaden.
Det är viktigt att till fullo erkänna att skyddet av personuppgifter är en grundläggande rättighet och att personuppgifter därför inte kan betraktas som en vara, och detta direktiv bör säkerställa att konsumenterna inom ramen för sådana affärsmodeller har rätt till avtalsenliga avhjälpande åtgärder.
Detta direktiv bör därför tillämpas på avtal där näringsidkaren tillhandahåller eller åtar sig att tillhandahålla digitalt innehåll eller en digital tjänst till konsumenten, och konsumenten tillhandahåller eller åtar sig att tillhandahålla personuppgifter.
Personuppgifterna skulle kunna tillhandahållas näringsidkaren antingen vid den tidpunkt då avtalet ingås eller vid en senare tidpunkt, till exempel när konsumenten ger samtycke till att näringsidkaren använder personuppgifter som konsumenten kan komma att ladda upp eller skapa med användning av det digitala innehållet eller den digitala tjänsten.
Unionsrätten om skydd av personuppgifter innehåller en uttömmande förteckning över rättsliga grunder för laglig behandling av personuppgifter.
Detta direktiv bör tillämpas på varje avtal där konsumenten tillhandahåller eller åtar sig att tillhandahålla näringsidkaren personuppgifter.
Exempelvis bör detta direktiv tillämpas på fall där konsumenten registrerar ett konto på sociala medier och tillhandahåller namn och e-postadress som används för andra syften än att enbart tillhandahålla det digitala innehållet eller den digitala tjänsten eller annat än att uppfylla rättsliga krav.
Det bör också tillämpas i fall där konsumenten lämnar sitt samtycke till att allt material som utgör personuppgifter, såsom fotografier eller inlägg som konsumenten laddar upp, kommer att kunna behandlas av näringsidkaren i marknadsföringssyfte.
Det bör emellertid stå medlemsstaterna fritt att avgöra huruvida villkoren för avtals utformning, befintlighet och giltighet är uppfyllda enligt nationell rätt.
- = -
(25) När digitalt innehåll och digitala tjänster inte tillhandahålls mot ett pris bör detta direktiv inte vara tillämpligt på situationer där näringsidkaren samlar in personuppgifter endast för att tillhandahålla digitalt innehåll eller en digital tjänst, eller enbart för att uppfylla rättsliga krav.
Sådana situationer kan till exempel inbegripa fall där registrering av konsumenten är ett krav av säkerhets- och identifieringsskäl enligt tillämplig lagstiftning.
Detta direktiv bör inte heller tillämpas på situationer där näringsidkaren endast samlar in metadata såsom information om konsumentens enhet eller webbhistorik, utom när denna situation betraktas som ett avtal enligt nationell rätt.
Det bör inte heller tillämpas på situationer där konsumenten, utan att ha ingått ett avtal med en näringsidkare, exponeras för reklam uteslutande i syfte att få tillgång till digitalt innehåll eller en digital tjänst.
Det bör dock stå medlemsstaterna fritt att utvidga tillämpningen av detta direktiv till sådana situationer eller att på annat sätt reglera sådana situationer som är undantagna från tillämpningsområdet för detta direktiv.
- = -
(27) Eftersom detta direktiv bör vara tillämpligt på avtal som avser tillhandahållande av digitalt innehåll eller en digital tjänst till konsumenten bör det inte vara tillämpligt på situationer där det huvudsakliga föremålet för avtalet är tillhandahållande av professionella tjänster såsom översättningstjänster, arkitekttjänster, juridiska tjänster eller andra yrkesmässiga rådgivningstjänster, som ofta utförs personligen av näringsidkaren, oberoende av om näringsidkaren använder sig av digitala medel för att framställa resultatet av tjänsten eller leverera eller överföra detta till konsumenten.
Det bör inte heller vara tillämpligt på offentliga tjänster såsom tjänster i samband med social trygghet eller offentliga register där de digitala medlen används enbart för att överföra eller kommunicera tjänsten till konsumenten.
Direktivet bör inte heller vara tillämpligt på officiella handlingar och andra notariella åtgärder, oavsett om de utförs, registreras, återges eller överförs med hjälp av digitala medel.
- = -
(31) Detta direktiv bör inte tillämpas på digitalt innehåll eller en digital tjänst som tillhandahålls en offentlig publik som en del av ett konstnärligt framförande eller annat evenemang, såsom en digital filmvisning eller en audiovisuell teaterföreställning.
Detta direktiv bör emellertid tillämpas om digitalt innehåll eller en digital tjänst tillhandahålls en offentlig publik genom signalöverföring, såsom digitala televisionstjänster.
- = -
(33) Digitalt innehåll och digitala tjänster kombineras ofta med tillhandahållande av varor eller andra tjänster och erbjuds konsumenten inom ett och samma avtal som omfattar ett paket av olika delar, såsom tillhandahållande av digital television och köp av elektronisk utrustning.
I sådana fall innehåller avtalet mellan konsumenten och näringsidkaren inslag av ett avtal för tillhandahållande av digitalt innehåll eller digitala tjänster men även inslag av andra avtalstyper, såsom avtal om försäljning av varor eller tjänsteavtal.
Detta direktiv bör tillämpas endast på de delar av det övergripande avtalet som består av tillhandahållande av digitalt innehåll eller digitala tjänster. Övriga delar av avtalet bör regleras av de regler som gäller för dessa avtal enligt nationell lagstiftning eller, i förekommande fall, andra unionsrättsakter som reglerar en särskild sektor eller ett särskilt ämne.
Likaså bör följder som uppsägningen av en del i ett paketavtal kan få för övriga delar av paketavtalet regleras i nationell rätt.
För att säkerställa överensstämmelse med de sektorsspecifika bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 (10) som reglerar paketavtal när en näringsidkare erbjuder, i den mening som det direktivet, digitalt innehåll eller en digital tjänst i kombination med en nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst eller en internetanslutningstjänst, bör dock bestämmelserna i det här direktivet om ändring av digitalt innehåll inte tillämpas på den del av paketet som gäller digitalt innehåll eller en digital tjänst.
De relevanta bestämmelserna i direktiv (EU) 2018/1972 bör i stället tillämpas på paketets samtliga delar, inbegripet det digitala innehållet eller den digitala tjänsten.
- = -
(36) Detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av annan unionsrätt som reglerar en viss sektor eller ett visst ämne, såsom telekommunikation, e-handel och konsumentskydd.
Det bör inte heller påverka unionsrätten eller nationell rätt om upphovsrätt och närstående rättigheter, inbegripet portabilitet för innehållstjänster online.
- = -
(48) Förordning (EU) 2016/679 eller annan unionsrätt om uppgiftsskydd bör tillämpas fullt ut på behandling av personuppgifter i samband med avtal som omfattas av detta direktiv.
Vidare bör detta direktiv inte påverka de rättigheter, skyldigheter och utomobligatoriska rättsmedel som föreskrivs i förordning (EU) 2016/679.
Omständigheter som leder till bristande överensstämmelse med kraven i förordning (EU) 2016/679, inklusive grundläggande principer såsom kraven på uppgiftsminimering, inbyggt uppgiftsskydd och uppgiftsskydd som standard, kan, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, också anses utgöra bristande avtalsenlighet hos det digitala innehållet eller den digitala tjänsten med subjektiva eller objektiva krav på avtalsenlighet enligt detta direktiv.
Ett exempel kan vara fall där en näringsidkare uttryckligen påtar sig en förpliktelse i avtalet, eller om avtalet kan tolkas på det sättet, vilket också är kopplat till näringsidkarens skyldigheter enligt förordning (EU) 2016/679.
I det fallet kan ett sådant avtalsenligt åtagande bli en del av de subjektiva kraven på avtalsenlighet.
Ett andra exempel kan vara om bristande överensstämmelse med skyldigheterna enligt förordning (EU) 2016/679 samtidigt kan medföra att det digitala innehållet eller den digitala tjänsten inte uppvisar lämplighet för det avsedda ändamålet och därför ger upphov till bristande avtalsenlighet avseende det objektiva kravet på avtalsenlighet, vilket innebär att det digitala innehållet eller den digitala tjänsten ska uppvisa lämplighet för de ändamål för vilka digitalt innehåll eller digitala tjänster av samma typ normalt skulle användas.
- = -
(52) För att fungera korrekt behöver det digitala innehållet eller de digitala tjänsterna integreras korrekt i konsumentens hårdvaru- och programvarumiljö.
Ett digitalt innehålls eller en digital tjänsts bristande avtalsenlighet som är en följd av en felaktig integration bör betraktas som att själva det digitala innehållet eller den digitala tjänsten brister i avtalsenlighet, om det integrerades av näringsidkaren eller under dennes kontroll, eller av konsumenten enligt näringsidkarens instruktioner för integration, och den felaktiga integrationen berodde på brister i de nödvändiga integrationsinstruktionerna, såsom ofullständighet eller bristande tydlighet som leder till att integrationsanvisningarna blir svåra att använda för genomsnittskonsumenten.
- = -
(74) Detta direktiv bör också behandla ändringar, såsom uppdateringar och uppgraderingar, som näringsidkare utför av det digitala innehåll eller den digitala tjänst som tillhandahålls eller tillgängliggörs för konsumenten under en tidsperiod.
Med tanke på den snabba utvecklingen av digitalt innehåll och digitala tjänster, kan sådana uppdateringar, uppgraderingar eller liknande ändringar vara nödvändiga och ofta vara till fördel för konsumenten.
Vissa av dessa ändringar, som t.ex.
kan vara stipulerade som uppdateringar i avtalet, kan utgöra en del av det avtalsmässiga åtagandet.
Andra ändringar kan behövas för uppfyllandet av de objektiva kraven på det digitala innehållets eller den digitala tjänstens överenstämmelse enligt detta direktiv.
Ytterligare andra ändringar, som skulle avvika från de objektiva kraven på avtalsenlighet och som kan förutses när avtalet ingås, skulle behöva godkännas uttryckligen av konsumenten när avtalet ingås.
- = -
(82) Bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/22/EG (17) bör ändras, så att en hänvisning till det här direktivet införs i syfte att säkerställa att konsumentkollektivets intressen, såsom de fastställs i det här direktivet, tillvaratas.
- = -