Data Act 2023/2854 SV

a)	att göra produktdata och data från en tillhörande tjänst tillgängliga för användaren av den uppkopplade produkten eller den tillhörande tjänsten,

b)	datahållares tillhandahållande av data till datamottagare,

c)	datahållares tillhandahållande av data till offentliga organ, kommissionen, Europeiska centralbanken och unionsorgan, när det finns ett exceptionellt behov av dessa data för utförandet av en specifik uppgift av allmänt intresse,

d)	att underlätta byten av databehandlingstjänster,

e)	att införa skyddsåtgärder mot olaglig åtkomst för tredje part till icke-personuppgifter, och

f)	utveckling av interoperabilitetsstandarder för åtkomst till, överföring och användning av data.

2. Denna förordning omfattar personuppgifter och icke-personuppgifter, inbegripet följande typer av data i följande sammanhang:

a)	Kapitel II är tillämpligt på data, med undantag för innehåll, avseende uppkopplade produkters och tillhörande tjänsters prestanda, användning och miljö.

b)	Kapitel III är tillämpligt på data från den privata sektorn som omfattas av lagstadgade skyldigheter i fråga om datadelning.

c)	Kapitel IV är tillämpligt på data från den privata sektorn som är åtkomliga och används på grundval av avtal mellan företag.

d)	Kapitel V är tillämpligt på data från den privata sektorn med fokus på icke-personuppgifter.

e)	Kapitel VI är tillämpligt på data och tjänster som behandlas av leverantörer av databehandlingstjänster.

f)	Kapitel VII är tillämpligt på icke-personuppgifter som innehas i unionen av leverantörer av databehandlingstjänster.

3. Denna förordning är tillämplig på följande:

a)	Tillverkare av uppkopplade produkter som släpps ut på marknaden i unionen och leverantörer av tillhörande tjänster, oberoende av dessa tillverkares och leverantörers etableringsort.

b)	Användare i unionen av uppkopplade produkter eller tillhörande tjänster som avses i led a.

c)	Datahållare, oberoende av etableringsort, som gör data tillgängliga för datamottagare i unionen.

d)	Datamottagare i unionen som ges tillgång till data.

Offentliga organ, kommissionen, Europeiska centralbanken och unionsorgan som begär att datahållare gör data tillgängliga när det finns ett exceptionellt behov av dessa data för utförandet av en specifik uppgift av allmänt intresse samt de datahållare som tillhandahåller data till följd av en sådan begäran.

f)	Leverantörer av databehandlingstjänster, oberoende av deras etableringsort, som tillhandahåller sådana tjänster till kunder i unionen.

g)	Deltagare i dataområden och leverantörer av applikationer som använder smarta kontrakt och personer vars närings- eller yrkesverksamhet inbegriper användning av smarta kontrakt för andra i samband med genomförandet av ett avtal.

4. När det i denna förordning hänvisas till uppkopplade produkter eller tillhörande tjänster anses sådana hänvisningar även omfatta virtuella assistenter, i den mån de interagerar med en uppkopplad produkt eller tillhörande tjänst.

5. Denna förordning påverkar inte tillämpningen av unionsrätt och nationell rätt om skydd av personuppgifter, integritet och konfidentialitet vid kommunikation samt terminalutrustningens integritet, som ska tillämpas på personuppgifter som behandlas i samband med de rättigheter och skyldigheter som fastställs i denna förordning, i synnerhet förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 och direktiv 2002/58/EG, inbegripet tillsynsmyndigheternas befogenheter och behörighet och registrerades rättigheter. I den mån användare är registrerade ska de rättigheter som fastställs i kapitel II i den här förordningen komplettera registrerades rättigheter till tillgång och rättigheter till dataportabilitet enligt artiklarna 15 och 20 i förordning (EU) 2016/679. Om den här förordningen står i strid med unionsrätt om skydd av personuppgifter eller integritet eller med nationell lagstiftning som antagits i enlighet med sådan unionsrätt, ska relevant unionsrätt eller nationell rätt om skydd av personuppgifter eller integritet äga företräde.

6. Denna förordning ska inte tillämpas på eller föregripa frivilliga arrangemang för utbyte av data mellan privata och offentliga enheter, i synnerhet frivilliga arrangemang för datadelning.

Denna förordning påverkar inte unionsrättsakter eller nationella rättsakter som föreskriver delning, åtkomst till och användning av data för att förebygga, förhindra, utreda, upptäcka eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, eller för tull- och skatteändamål, i synnerhet förordningarna (EU) 2021/784, (EU) 2022/2065 och (EU) 2023/1543 samt direktiv (EU) 2023/1544, eller internationellt samarbete på det området. Den här förordningen är inte tillämplig på insamling, delning eller användning av eller åtkomst till data enligt förordning (EU) 2015/847 och direktiv (EU) 2015/849. Den här förordningen är inte tillämplig på områden som inte omfattas av unionsrätten och påverkar under inga omständigheter medlemsstaternas befogenheter i fråga om allmän säkerhet, försvar eller nationell säkerhet, oavsett vilken typ av enhet som medlemsstaterna har anförtrott att utföra uppgifter inom ramen för dessa befogenheter eller deras befogenhet att skydda andra väsentliga statliga funktioner, inbegripet att säkerställa statens territoriella integritet och upprätthålla lag och ordning. Den här förordningen påverkar inte medlemsstaternas befogenheter i fråga om tull- och skatteförvaltning eller medborgares hälsa och säkerhet.

7. Denna förordning kompletterar metoden för självreglering i förordning (EU) 2018/1807 genom att lägga till allmänt tillämpliga skyldigheter för byte av molntjänster.

8. Denna förordning påverkar inte tillämpningen av unionsrättsakter och nationella rättsakter som skyddar immateriella rättigheter, i synnerhet direktiv 2001/29/EG, 2004/48/EG och (EU) 2019/790.

9. Denna förordning kompletterar, och påverkar inte tillämpningen av, unionsrätt som syftar till att främja konsumenters intressen och säkerställa en hög nivå av konsumentskydd samt att skydda deras hälsa, säkerhet och ekonomiska intressen, i synnerhet direktiv 93/13/EEG, 2005/29/EG och 2011/83/EU.

10. Denna förordning hindrar inte ingåendet av frivilliga avtal om laglig datadelning, inbegripet avtal som ingås på ömsesidig grund, som uppfyller kraven i denna förordning.

Artikel 9

Ersättning för tillgängliggörande av data

1. Ersättning som en datahållare och en datamottagare kommer överens om för att göra data tillgängliga i förbindelser mellan företag ska vara icke-diskriminerande och rimlig och får inbegripa en marginal.

2. När datahållaren och datamottagaren kommer överens om ersättning ska de särskilt beakta följande:

a)	Kostnader för att göra data tillgängliga, inbegripet särskilt de kostnader som är nödvändiga för formatering av data, spridning med elektroniska medel och lagring.

b)	Investeringar i insamling och framställning av data, i förekommande fall med beaktande av huruvida andra parter har bidragit till att inhämta, generera eller samla in datan i fråga.

3. Den ersättning som avses i punkt 1 kan också bero på datans volym, format och karaktär.

4. Om datamottagaren är ett mikroföretag eller ett litet eller medelstort företag eller en icke-vinstdrivande forskningsorganisation och om en sådan datamottagare inte har partnerföretag eller anknutna företag som inte betraktas som mikroföretag eller små eller medelstora företag, får den överenskomna ersättningen inte överstiga de kostnader som anges i punkt 2 a.

5. Kommissionen ska anta riktlinjer för beräkningen av rimlig ersättning, med beaktande av råd från Europeiska datainnovationsstyrelsen som avses i artikel 42.

6. Denna artikel ska inte hindra annan unionsrätt eller nationell lagstiftning som antagits i enlighet med unionsrätten från att utesluta ersättning för tillgängliggörande av data eller föreskriva lägre ersättning.

7. Datahållaren ska ge datamottagaren tillräckligt detaljerad information om grunden för beräkningen av ersättningen så att datamottagaren kan bedöma huruvida kraven i punkterna 1–4 är uppfyllda.

Artikel 10

Tvistlösning

1. Användare, datahållare och datamottagare ska ha tillgång till ett tvistlösningsorgan, som certifierats i enlighet med punkt 5 i denna artikel, för att lösa tvister enligt artiklarna 4.3, 4.9 och 5.12 samt tvister avseende rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor för tillgängliggörande av data på ett öppet sätt i enlighet med detta kapitel och kapitel IV.

2. Tvistlösningsorganen ska informera de berörda parterna om avgifter eller mekanismer som används för att fastställa avgifter innan dessa parter begär ett beslut.

3. När det gäller tvister som hänskjutits till ett tvistlösningsorgan enligt artiklarna 4.3, 4.9 och 5.12, om tvistlösningsorganet avgör en tvist till förmån för användaren eller datamottagaren, ska datahållaren bära alla de avgifter som tas ut av tvistlösningsorganet och ersätta den användaren eller den datamottagaren för alla andra rimliga kostnader som denne har ådragit sig i samband med tvistlösningen. Om tvistlösningsorganet avgör en tvist till förmån för datahållaren ska användaren eller datamottagaren inte vara skyldig att ersätta några avgifter eller andra utgifter som datahållaren har betalat eller ska betala i samband med tvistlösningen, såvida inte tvistlösningsorganet finner att användaren eller datamottagaren uppenbart har handlat i ond tro.

4. Kunder och leverantörer av databehandlingstjänster ska ha tillgång till ett tvistlösningsorgan, som certifierats i enlighet med punkt 5 i denna artikel, för att lösa tvister som rör överträdelser av kundernas rättigheter och de skyldigheter som leverantörer av databehandlingstjänster har, i enlighet med artiklarna 23–31.

5. Den medlemsstat där tvistlösningsorganet är etablerat ska på begäran av det organet certifiera detta organ, om organet har visat att det uppfyller samtliga följande villkor:

a)	Det är opartiskt och oberoende, och ska fatta sina beslut i enlighet med tydliga, icke-diskriminerande och rättvisa förfaranderegler.

b)	Det har den sakkunskap som krävs, i synnerhet när det gäller rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor, inbegripet ersättning, och om att göra data tillgängliga på ett öppet sätt, vilket innebär att organet på ett effektivt sätt kan fastställa dessa villkor.

c)	Det kan enkelt nås genom elektronisk kommunikationsteknik.

d)	Det kan anta beslut på ett snabbt, effektivt och kostnadseffektivt sätt på minst ett av unionens officiella språk.

6. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de tvistlösningsorgan som certifierats i enlighet med punkt 5. Kommissionen ska offentliggöra en förteckning över dessa organ på en särskild webbplats och hålla den uppdaterad.

7. Ett tvistlösningsorgan ska vägra att behandla en begäran om lösning av en tvist som redan har hänskjutits till ett annat tvistlösningsorgan eller till en domstol i en medlemsstat.

8. Ett tvistlösningsorgan ska ge parterna möjlighet att inom rimlig tid framföra sina synpunkter i frågor som dessa parter har begärt ska prövas vid det organet. I detta sammanhang ska varje part i en tvist förses med inlagorna från den andra parten i tvisten och eventuella utlåtanden från experter. Parterna ska ges möjlighet att lämna synpunkter på sådana inlagor och utlåtanden.

9. Ett tvistlösningsorgan ska fatta sitt beslut i en fråga som hänskjutits till det inom 90 dagar efter mottagandet av en begäran enligt punkterna 1 och 4. Detta beslut ska vara skriftligt eller på ett varaktigt medium och ska åtföljas av en motivering.

10. Tvistlösningsorganen ska utarbeta och offentliggöra årliga verksamhetsrapporter. Sådana årliga rapporter ska innehålla i synnerhet följande information:

a)	En sammanställning av utgången av tvister.

b)	Den genomsnittliga tid det har tagit att lösa tvister.

c)	De vanligaste skälen till tvister.

11. För att underlätta utbytet av information och bästa praxis får ett tvistlösningsorgan besluta att inkludera rekommendationer i den rapport som avses i punkt 10 om hur problem kan undvikas eller lösas.

12. Ett tvistlösningsorgans beslut ska endast vara bindande för parterna om parterna uttryckligen och innan tvistlösningsförfarandet inleds har samtyckt till att beslutet är bindande.

13. Denna artikel påverkar inte parters rätt att söka ett effektivt rättsmedel inför en domstol i en medlemsstat.

Artikel 13

Oskäliga avtalsvillkor som ensidigt åläggs ett annat företag

1. Ett avtalsvillkor om åtkomst till och användning av data eller om ansvar och rättsmedel vid överträdelse eller uppsägande av datarelaterade skyldigheter som ett företag ensidigt har ålagt ett annat företag ska inte vara bindande för det senare företaget om det är oskäligt.

2. Ett avtalsvillkor som återspeglar tvingande bestämmelser i unionsrätten eller bestämmelser i unionsrätten som skulle vara tillämpliga om frågan inte reglerades i avtalsvillkoren, ska inte anses vara oskäligt.

3. Ett avtalsvillkor är oskäligt om det är av sådan art att dess användning i hög grad avviker från god affärssed vid åtkomst till och användning av data i strid med god tro och god sed.

4. Ett avtalsvillkor ska i synnerhet vara oskäligt med avseende på tillämpningen av punkt 3 om det har till syfte eller verkan att

a)	utesluta eller begränsa ansvaret för den part som ensidigt ålagt villkoret för uppsåtliga handlingar eller grov oaktsamhet,

b)	utesluta de rättsmedel som står till buds för den part som ensidigt har ålagts villkoret i händelse av underlåtenhet att fullgöra avtalsförpliktelser eller utesluta ansvar för den part som ensidigt ålade avtalsvillkoret vid ett åsidosättande av dessa skyldigheter,

c)	ge den part som ensidigt har föreskrivit villkoret ensamrätt att avgöra om de data som lämnas är i överensstämmelse med avtalet eller att tolka något avtalsvillkor.

5. Ett avtalsvillkor ska antas vara oskäligt med avseende på tillämpningen av punkt 3 om det har till syfte eller verkan att

a)	på ett olämpligt sätt begränsa rättsmedlen vid underlåtenhet att fullgöra avtalsförpliktelser eller begränsa ansvaret vid ett åsidosättande av dessa skyldigheter eller utvidga ansvaret för det företag som ensidigt har ålagts villkoret,

tillåta den part som ensidigt införde villkoret att få åtkomst till och använda den andra avtalsslutande partens data på ett sätt som avsevärt skadar den andra avtalsslutande partens legitima intressen, särskilt när sådana data innehåller kommersiellt känsliga data eller skyddas av företagshemligheter eller immateriella rättigheter,

hindra den part som ensidigt har ålagts villkoret att använda de data som den parten har tillhandahållit eller genererat under avtalsperioden, eller att begränsa användningen av sådana data i en sådan omfattning att den parten inte har rätt att använda, samla in, få åtkomst till eller kontrollera sådana data eller utnyttja värdet av sådana data på ett adekvat sätt,

d)	hindra den part som ensidigt har ålagts villkoret att säga upp avtalet inom rimlig tid,

e)	hindra den part som ensidigt har ålagts villkoret att erhålla en kopia av de data som den parten har tillhandahållit eller genererat under avtalets löptid eller inom en rimlig tidsperiod efter det att avtalet sagts upp,

göra det möjligt för den part som ensidigt ålägger villkoret att säga upp avtalet med oskäligt kort varsel, med beaktande av varje rimlig möjlighet för den andra avtalsslutande parten att byta till en alternativ och jämförbar tjänst och den ekonomiska skada som följer av en sådan uppsägning, såvida det inte finns tungt vägande skäl för detta,

göra det möjligt för den part som ensidigt ålägger villkoret att väsentligt ändra det pris som anges i avtalet eller andra materiella villkor för de data som ska delas med avseende på deras art, format, kvalitet eller kvantitet, om inget giltigt skäl och ingen rätt för den andra parten att säga upp avtalet vid en sådan ändring anges i avtalet.

Första stycket g ska inte påverka villkor genom vilka den part som ensidigt ålägger villkoret förbehåller sig rätten att ensidigt ändra villkoren i ett avtal med obestämd löptid, förutsatt att det i avtalet anges ett giltigt skäl för sådana ensidiga ändringar, att den part som ensidigt ålägger villkoret är skyldig att underrätta den andra avtalsslutande parten med rimligt varsel om sådana avsedda ändringar och att den andra avtalsslutande parten har rätt att utan kostnad säga upp avtalet vid en ändring.

6. Ett avtalsvillkor ska anses vara ensidigt ålagt i den mening som avses i denna artikel om det har tillhandahållits av en avtalsslutande part och den andra avtalsslutande parten inte har kunnat påverka dess innehåll trots försök att förhandla om det. Det åligger den avtalsslutande part som har tillhandahållit avtalsvillkoret att bevisa att villkoret inte har införts ensidigt. Den avtalspart som har tillhandahållit det omtvistade avtalsvillkoret kan inte göra gällande att villkoret är ett oskäligt avtalsvillkor.

7. Om det oskäliga avtalsvillkoret kan avskiljas från övriga villkor i avtalet ska dessa återstående villkor vara bindande.

8. Denna artikel är inte tillämplig på avtalsvillkor som anger avtalets huvudsakliga syfte eller på prisets lämplighet i förhållande till de data som lämnas i utbyte.

9. Parterna i ett avtal som omfattas av punkt 1 ska inte utesluta tillämpningen av denna artikel, avvika från den eller ändra dess verkan.

KAPITEL V

GÖRA DATA TILLGÄNGLIGA FÖR OFFENTLIGA ORGAN, KOMMISSIONEN, EUROPEISKA CENTRALBANKEN OCH UNIONSORGAN PÅ GRUNDVAL AV ETT EXCEPTIONELLT BEHOV

Artikel 17

Begäran om att data ska göras tillgängliga

1. Ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan som begär data enligt artikel 14 ska

a)	specificera vilka data som krävs, inbegripet de relevanta metadata som är nödvändiga för att tolka och använda dessa data,

b)	visa att de nödvändiga villkor för att det föreligger ett exceptionellt behov enligt artikel 15 för det ändamål för vilket data begärs är uppfyllda,

c)	förklara syftet med begäran, den avsedda användningen av begärda data, i tillämpliga fall även av en tredje part i enlighet med punkt 4 i denna artikel, användningens varaktighet, och när så är lämpligt hur behandlingen av personuppgifter ska tillgodose det exceptionella behovet,

d)	om möjligt specificera när data förväntas raderas av alla parter som har åtkomst till dem,

e)	motivera valet av datahållare till vilken begäran riktas,

f)	specificera eventuella andra offentliga organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorgan och de tredje parter med vilka begärda data förväntas delas,

om personuppgifter begärs, specificera vilka tekniska och organisatoriska åtgärder som är nödvändiga och proportionella för att genomföra dataskyddsprinciperna och de nödvändiga skyddsåtgärderna, såsom pseudonymisering, och huruvida datahållaren kan tillämpa anonymisering innan data görs tillgängliga,

h)	ange den rättsliga bestämmelse som tilldelar det begärande offentliga organet, kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorganet den specifika uppgift av allmänt intresse som är relevant för begäran om data,

i)	ange den tidsfrist inom vilken data ska tillgängliggöras och den tidsfrist som avses i artikel 18.2 inom vilken datahållaren får neka eller begära ändring av begäran,

j)	göra sitt yttersta för att undvika att ett tillmötesgående av begäran om data leder till att datahållare blir ansvariga för överträdelser av unionsrätten eller nationell rätt.

2. En begäran om data enligt punkt 1 i denna artikel ska

a)	göras skriftligen och uttryckas på ett klart, koncist och tydligt språk som kan förstås av datahållaren,

b)	vara specifik avseende den typ av data som begärs och avse data som datahållaren har kontroll över vid tidpunkten för begäran,

c)	stå i proportion till det exceptionella behovet och vara motiverad, i fråga om detaljnivå och omfattning av begärda data och hur ofta dessa begärda data kommer att tillgås,

d)	respektera datahållarens legitima mål och innehålla ett åtagande om att säkerställa skyddet av företagshemligheter i enlighet med artikel 19.3 och beakta de kostnader och ansträngningar som krävs för att göra data tillgängliga,

gälla icke-personuppgifter och, endast om detta har visats vara otillräckligt för att tillgodose det exceptionella behovet av att använda data i enlighet med artikel 15.1 a, begära personuppgifter i pseudonymiserad form och fastställa de tekniska och organisatoriska åtgärder som ska vidtas för att skydda dessa data,

f)	informera datahållaren om de sanktioner som den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 ska ålägga enligt artikel 40 om begäran inte tillmötesgås,

om begäran görs av ett offentligt organ, överföras till den datasamordnare som avses i artikel 37 i den medlemsstat där det begärande offentliga organet är etablerat, som utan oskäligt dröjsmål ska offentliggöra begäran på nätet såvida datasamordnaren inte anser att sådant offentliggörande skulle utgöra en risk för den allmänna säkerheten,

h)	om begäran görs av kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan, utan oskäligt dröjsmål göras tillgänglig på nätet,

i)	om personuppgifter begärs, utan oskäligt dröjsmål anmälas till den tillsynsmyndighet som ansvarar för att övervaka tillämpningen av förordning (EU) 2016/679 i den medlemsstat där det offentliga organet är etablerat.

Europeiska centralbanken och unionsorgan ska underrätta kommissionen om sina begäranden.

3. Ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan får inte göra data som erhållits enligt detta kapitel tillgängliga för vidareutnyttjande enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2022/868 eller artikel 2.11 i direktiv (EU) 2019/1024. Förordning (EU) 2022/868 och direktiv (EU) 2019/1024 ska inte tillämpas på data som innehas av offentliga organ och som erhållits enligt detta kapitel.

4. Punkt 3 i denna artikel hindrar inte ett offentligt organ, kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan från att utbyta data som erhållits enligt detta kapitel med andra offentliga organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller unionsorgan, i syfte att fullgöra de uppgifter som avses i artikel 15, enligt vad som anges i begäran i enlighet med punkt 1 f i den här artikeln, eller att göra dessa data tillgängliga för en tredje part om det eller den genom ett offentligt tillgängligt avtal har delegerat tekniska inspektioner eller andra funktioner till denna tredje part. Skyldigheterna för offentliga organ enligt artikel 19, särskilt skyddsåtgärder för att bevara konfidentialiteten för företagshemligheter, ska även tillämpas på sådana tredje parter. Om ett offentligt organ eller kommissionen, Europeiska centralbanken eller ett unionsorgan överför eller tillgängliggör data enligt den här punkten ska det eller den utan oskäligt dröjsmål underrätta den datahållare från vilken dessa data mottogs.

5. Om datahållaren anser att dess rättigheter enligt detta kapitel har kränkts genom överföringen eller tillgängliggörandet av data, får denne lämna in ett klagomål till den behöriga myndighet som utsetts enligt artikel 37 i den medlemsstat där datahållaren är etablerad.

6. Kommissionen ska utarbeta en mall för begäranden enligt denna artikel.

Artikel 28

Avtalsenliga insynsskyldigheter i fråga om internationell åtkomst och överföring

1. Leverantörer av databehandlingstjänster ska göra följande information tillgänglig på sina webbplatser och hålla den informationen uppdaterad:

a)	Vilken jurisdiktion som den IKT-infrastruktur som används för databehandling av deras enskilda tjänster tillhör.

En allmän beskrivning av de tekniska, organisatoriska och avtalsmässiga åtgärder som leverantören av databehandlingstjänster vidtagit för att förhindra internationell statlig åtkomst till eller överföring av icke-personuppgifter som innehas i unionen, om en sådan åtkomst eller överföring skulle strida mot unionsrätten eller den berörda medlemsstatens nationella rätt.

2. De webbplatser som avses i punkt 1 ska förtecknas i avtal för alla databehandlingstjänster som erbjuds av leverantörer av databehandlingstjänster.

Artikel 33

Väsentliga krav med avseende på interoperabilitet för data, datadelningsmekanismer och datadelningstjänster samt gemensamma europeiska dataområden

1. Deltagare i dataområden som erbjuder data eller datatjänster till andra deltagare ska uppfylla följande väsentliga krav för att underlätta interoperabiliteten mellan data, datadelningsmekanismer och datadelningstjänster samt mellan gemensamma europeiska dataområden, som är ändamåls- eller sektorsspecifika eller sektoröverskridande interoperabla ramar för gemensamma standarder och praxisformer för delning eller gemensam behandling av data för bland annat utveckling av nya produkter och tjänster, vetenskaplig forskning eller civilsamhällsinitiativ:

a)	Innehåll i datamängden, användningsbegränsningar, licenser, datainsamlingsmetoder, datakvalitet och osäkerhet i data ska beskrivas tillräckligt, när så är tillämpligt, i ett maskinläsbart format, för att mottagaren ska kunna hitta, få åtkomst till och använda data.

b)	Datastrukturer, dataformat, vokabulärer, klassificeringssystem, taxonomier och kodförteckningar ska, om sådana finns tillgängliga, beskrivas på ett allmänt tillgängligt och konsekvent sätt.

De tekniska medlen för åtkomst till data, såsom programmeringsgränssnitt, och deras användningsvillkor och tjänstekvalitet ska vara tillräckligt beskrivna för att möjliggöra automatisk åtkomst och överföring av data mellan parter, även kontinuerligt, genom bulknedladdning eller i realtid i ett maskinläsbart format, om detta är tekniskt möjligt och inte hindrar den uppkopplade produktens funktionsduglighet.

d)	De medel som krävs för att möjliggöra interoperabilitet för verktyg för automatiserat genomförande av datadelningsavtal, såsom smarta kontrakt, ska i tillämpliga fall tillhandahållas.

Kraven kan vara av allmän karaktär eller avse specifika sektorer, samtidigt som sambandet med krav som härrör från annan unionsrätt eller nationell rätt beaktas fullt ut.

2. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 45 i denna förordning med avseende på att komplettera denna förordning genom att ytterligare specificera de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 i den här artikeln, med avseende på de krav som till sin natur inte kan ge den avsedda effekten om de inte specificeras närmare i bindande unionsrättsakter och för att korrekt återspegla den tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen.

Kommissionen ska, när den antar delegerade akter, beakta råd från Europeiska datainnovationsstyrelsen i enlighet med artikel 42 c iii.

3. Deltagare i dataområden som erbjuder data eller datatjänster till andra deltagare i dataområden som uppfyller de harmoniserade standarder eller delar av dem vars hänvisningar är offentliggjorda i Europeiska unionens officiella tidning ska förutsättas uppfylla de väsentliga krav som fastställs i punkt 1, i den mån dessa krav omfattas av sådana harmoniserade standarder eller delar av dem.

4. Kommissionen ska enligt artikel 10 i förordning (EU) nr 1025/2012 begära att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer utarbetar harmoniserade standarder som uppfyller de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 i den här artikeln.

5. Kommissionen får genom genomförandeakter anta gemensamma specifikationer som omfattar något av eller alla de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 om följande villkor är uppfyllda:

Kommissionen har enligt artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1025/2012 begärt att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer ska utarbeta en harmoniserad standard som uppfyller de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 i den här artikeln, och

i)	begäran har inte accepterats,

ii)	de harmoniserade standarder som avser denna begäran har inte levererats inom den tidsfrist som fastställts i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1025/2012, eller

iii)	de harmoniserade standarderna uppfyller inte begäran, och

ingen hänvisning till harmoniserade standarder som omfattar de relevanta väsentliga krav som fastställs i punkt 1 i denna artikel är offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med förordning (EU) nr 1025/2012, och ingen sådan hänvisning förväntas offentliggöras inom rimlig tid.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 46.2.

6. Innan kommissionen utarbetar ett utkast till genomförandeakt som avses i punkt 5 i denna artikel ska den underrätta den kommitté som avses i artikel 22 i förordning (EU) nr 1025/2012 om att den anser att villkoren i punkt 5 i den här artikeln är uppfyllda.

7. Vid utarbetandet av utkastet till den genomförandeakt som avses i punkt 5 ska kommissionen beakta råd från Europeiska datainnovationsstyrelsen och synpunkter från andra relevanta organ eller expertgrupper och vederbörligen samråda med alla berörda parter.

8. Deltagare i dataområden som erbjuder data eller datatjänster till andra deltagare i dataområden som uppfyller de gemensamma specifikationer som fastställs genom genomförandeakter som avses i punkt 5 eller delar av dem ska förutsättas överensstämma med de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 i den mån dessa krav omfattas av sådana gemensamma specifikationer eller delar av dem.

9. Om en harmoniserad standard antas av en europeisk standardiseringsorganisation och föreslås för kommissionen för offentliggörande av hänvisningen till den i Europeiska unionens officiella tidning, ska kommissionen bedöma den harmoniserade standarden i enlighet med förordning (EU) nr 1025/2012. När en hänvisning till en harmoniserad standard offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning ska kommissionen upphäva de genomförandeakter som avses i punkt 5 i denna artikel, eller delar av dem som omfattar samma väsentliga krav som omfattas av den harmoniserade standarden.

10. Om en medlemsstat anser att en gemensam specifikation inte helt uppfyller de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 ska den underrätta kommissionen om detta genom att lämna en detaljerad förklaring. Kommissionen ska bedöma denna detaljerade förklaring och får vid behov ändra genomförandeakten om fastställande av den gemensamma specifikationen i fråga.

11. Kommissionen får anta riktlinjer med beaktande av förslaget från Europeiska datainnovationsstyrelsen i enlighet med artikel 30 h i förordning (EU) 2022/868 om fastställande av interoperabla ramar för gemensamma standarder och praxisformer för de gemensamma europeiska dataområdenas funktion.

Artikel 35

Interoperabilitet för databehandlingstjänster

1. Öppna interoperabilitetsspecifikationer och harmoniserade standarder för interoperabla databehandlingstjänster ska

a)	om det är tekniskt möjligt åstadkomma interoperabilitet mellan olika databehandlingstjänster som omfattar samma tjänstetyp,

b)	förbättra portabiliteten för digitala tillgångar mellan olika databehandlingstjänster som omfattar samma tjänstetyp,

c)	om det är tekniskt möjligt underlätta funktionell likvärdighet mellan olika databehandlingstjänster som avses i artikel 30.1 som omfattar samma tjänstetyp,

d)	inte inverka negativt på säkerhet och integritet för databehandlingstjänster och data,

e)	vara utformade på ett sådant sätt att det möjliggör tekniska framsteg och införande av nya funktioner och innovation inom databehandlingstjänster.

2. Öppna interoperabilitetsspecifikationer och harmoniserade standarder för interoperabla databehandlingstjänster ska på ett adekvat sätt hantera

a)	aspekterna av interoperabilitet i molnet när det gäller transportinteroperabilitet, syntaktisk interoperabilitet, semantisk datainteroperabilitet, beteendeinteroperabilitet och policyinteroperabilitet,

b)	aspekterna av dataportabilitet i molnet vad gäller syntaktisk dataportabilitet, semantisk dataportabilitet och portabilitet för datapolicy,

c)	aspekterna av applikationer i molnet vad gäller syntaktisk applikationsportabilitet, applikationsportabilitet för instruktioner, applikationsportabilitet för metadata, applikationsportabilitet för beteende och applikationsportabilitet för policy.

3. De öppna interoperabilitetsspecifikationerna ska uppfylla kraven i bilaga II till förordning (EU) nr 1025/2012.

4. Efter att ha beaktat relevanta internationella och europeiska standarder och självregleringsinitiativ får kommissionen i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1025/2012 begära att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer utarbetar harmoniserade standarder som uppfyller de väsentliga krav som fastställs i punkterna 1 och 2 i den här artikeln.

5. Kommissionen får genom genomförandeakter anta gemensamma specifikationer på grundval av öppna interoperabilitetsspecifikationer som omfattar alla de väsentliga krav som fastställs i punkterna 1 och 2.

6. Vid utarbetandet av utkastet till den genomförandeakt som avses i punkt 5 i denna artikel ska kommissionen beakta synpunkterna från de relevanta behöriga myndigheter som avses i artikel 37.5 h och andra relevanta organ eller expertgrupper och vederbörligen samråda med alla berörda parter.

7. Om en medlemsstat anser att en gemensam specifikation inte helt uppfyller de väsentliga krav som fastställs i punkterna 1 och 2 ska den underrätta kommissionen om detta genom att lämna en detaljerad förklaring. Kommissionen ska bedöma denna detaljerade förklaring och får vid behov ändra genomförandeakten om fastställande av den gemensamma specifikationen i fråga.

8. Vid tillämpning av artikel 30.3 ska kommissionen genom genomförandeakter offentliggöra hänvisningar till harmoniserade standarder och gemensamma specifikationer för interoperabla databehandlingstjänster i ett centralt unionsregister över standarder för interoperabla databehandlingstjänster.

9. De genomförandeakter som avses i denna artikel ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 46.2.

Artikel 36

Väsentliga krav avseende smarta kontrakt för genomförande av datadelningsavtal

1. Säljaren av en applikation som använder smarta kontrakt eller, i avsaknad av en sådan, den person vars närings- eller yrkesverksamhet inbegriper användning av smarta kontrakt för andra inom ramen för genomförandet av ett avtal eller en del av det om att tillgängliggöra data ska säkerställa att dessa smarta kontrakt efterlever följande väsentliga krav:

a)	Robusthet och åtkomstkontroll: Säkerställa att det smarta kontraktet har utformats för att erbjuda åtkomstkontrollmekanismer och en mycket hög grad av robusthet för att undvika funktionsfel och stå emot manipulering från tredje parters sida.

Säkerhet vid uppsägning och avbrott: Säkerställa att det finns en mekanism för att avsluta det fortsatta genomförandet av transaktioner och att det smarta kontraktet omfattar interna funktioner som kan återställa eller instruera kontraktet att permanent eller tillfälligt avbryta driften, i synnerhet för att undvika framtida oavsiktliga exekveringar.

c)	Dataarkivering och kontinuitet: Säkerställa, under omständigheter då ett smart kontrakt måste avslutas eller avaktiveras, att det finns en möjlighet att arkivera transaktionsuppgifterna, smart avtalslogik och kod för att föra register över tidigare utförda transaktioner (granskningsbarhet).

d)	Åtkomstkontroll: Säkerställa att ett smart kontrakt skyddas genom strikta mekanismer för åtkomstkontroll vid skikten för kontroll och smarta kontrakt.

e)	Enhetlighet: Säkerställa enhetlighet med villkoren i det datadelningsavtal som det smarta kontraktet genomför.

2. Säljaren av ett smart kontrakt eller, i avsaknad av en sådan, den person vars närings- eller yrkesverksamhet inbegriper användning av smarta kontrakt för andra inom ramen för genomförandet av ett avtal eller en del av det om att tillgängliggöra data ska utföra en bedömning av överensstämmelse i syfte att uppfylla de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 och, när dessa krav är uppfyllda, utfärda en EU-försäkran om överensstämmelse.

3. Genom att utarbeta en EU-försäkran om överensstämmelse ska försäljaren av en applikation som använder smarta kontrakt eller, i avsaknad av en sådan, den person vars närings- eller yrkesverksamhet inbegriper användning av smarta kontrakt för andra inom ramen för genomförandet av ett avtal eller en del av det om att tillgängliggöra data vara ansvarig för efterlevnaden av de väsentliga krav som fastställs i punkt 1.

4. Ett smart kontrakt som uppfyller de harmoniserade standarder eller de relevanta delarna av dessa standarder och vars hänvisningar är offentliggjorda i Europeiska unionens officiella tidning ska förutsättas uppfylla de väsentliga krav som fastställs i punkt 1, i den mån dessa krav omfattas av sådana harmoniserade standarder eller delar av dem.

5. Kommissionen ska enligt artikel 10 i förordning (EU) nr 1025/2012 begära att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer utarbetar harmoniserade standarder som uppfyller de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 i den här artikeln.

6. Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta gemensamma specifikationer som omfattar något av eller alla de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 om följande villkor är uppfyllda:

i)	begäran har inte accepterats,

ii)	de harmoniserade standarder som avser denna begäran har inte levererats inom den tidsfrist som fastställts i enlighet med artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1025/2012, eller

iii)	de harmoniserade standarderna uppfyller inte begäran, och

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 46.2.

7. Innan kommissionen utarbetar ett utkast till den genomförandeakt som avses i punkt 6 i denna artikel ska den underrätta den kommitté som avses i artikel 22 i förordning (EU) nr 1025/2012 om att den anser att villkoren i punkt 6 i den här artikeln är uppfyllda.

8. Vid utarbetandet av utkastet till den genomförandeakt som avses i punkt 6 ska kommissionen beakta råd från Europeiska datainnovationsstyrelsen och synpunkter från andra relevanta organ eller expertgrupper och vederbörligen samråda med alla berörda parter.

9. Säljaren av ett smart kontrakt eller, i avsaknad av en sådan, den person vars närings- eller yrkesverksamhet inbegriper användning av smarta kontrakt för andra inom ramen för genomförandet av ett avtal eller en del av det om att tillgängliggöra data som uppfyller de gemensamma specifikationer som fastställs genom genomförandeakter som avses i punkt 6 eller delar av dem ska förutsättas överensstämma med de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 i den mån dessa krav omfattas av sådana gemensamma specifikationer eller delar av dem.

10. Om en harmoniserad standard antas av en europeisk standardiseringsorganisation och föreslås för kommissionen för offentliggörande av hänvisningen till den i Europeiska unionens officiella tidning, ska kommissionen bedöma den harmoniserade standarden i enlighet med förordning (EU) nr 1025/2012. När en hänvisning till en harmoniserad standard offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning ska kommissionen upphäva de genomförandeakter som avses i punkt 6 i denna artikel, eller delar av dem som omfattar samma väsentliga krav som de som omfattas av den harmoniserade standarden.

11. Om en medlemsstat anser att en gemensam specifikation inte helt uppfyller de väsentliga krav som fastställs i punkt 1 ska den underrätta kommissionen om detta genom att lämna en detaljerad förklaring. Kommissionen ska bedöma denna detaljerade förklaring och får vid behov ändra genomförandeakten om fastställande av den gemensamma specifikationen i fråga.

KAPITEL IX

GENOMFÖRANDE OCH EFTERLEVNAD

whereas

keyboard_tab Data Act 2023/2854 SV

Data Act 2023/2854 SV